Home > Riskhantering

Riskhantering

Nu ska jag berätta om något så upphetsande som ”money management” eller riskminimering som det heter på svenska.
Först av allt, har ni nog hört ordet risk förut, i olika sammanhang. ”Det där är riskfyllt”, eller detta som jag hittade här på sajten: ”Ta inga risker – lär dig hantera dem”
Men vad betyder detta egentligen? Taget ur luften på så vis är det ju inte till hjälp alls.

Det förhåller sig nämligen så att det inte finns någon risk. Inte i ordets vanliga bemärkelse, som du kan ”peka på” och utbrista ”det där är risk”, precis som du pekar på ett äpple och kallar det för ett sådant. Du måste definiera risk själv, för att kunna kvantifiera den, så du kan skydda dig mot den. Det du inte känner till kan du inte skydda dig mot. Detta är någonting som är väldigt bra med denna bransch för övrigt. Du själv måste skapa ditt eget gränssnitt. Dina egna referensramar. Dina egna regler.

1974, när World Trade Center-tornen i New York precis hade färdigställts, hände något häpnadsväckande. En fransman vid namn Philippe Petit hade lyckats smuggla in över 500kg vajrar och utrustning som han sedan drog mellan de två tornen, för att lindansa mellan dem, 400 meter över havet, utan säkerhetslinor, givetvis. Detta skulle vara extremt riskfyllt, iallafall om jag skulle göra det. Självmord till och med. Men Petit hade lindansat hela sitt liv. För honom var det kanske som vilken lina som helst. Och det är samma sak med risk. Det som är riskfyllt för en person behöver inte vara det för en annan.

För att återgå till risker betyder det dock inte att det inte finns okända risker, så kallade ”unknown unknowns” men det är dessa som du också i möjligaste mån måste ta hänsyn till när du bygger ditt riskminimeringssystem, även om du inte har möjlighet att veta med vilken frekvens de kan ske. Det bästa du kan göra är att bygga ett robust system,som klarar så mycket volatilitet som möjligt. Men du kommer bli tvungen att sätta en gräns någonstans, och det bästa du kan göra är att vara medveten om den gränsen.

Ett bra riskminimeringssystem hjälper dig minimera dina förluster och öka dina vinster, men det kommer aldrig att kunna rädda ett handelssystem som förlorar pengar till att börja med.

Huvudsakligen handlar riskminimering om att minimera volatilitet. Eftersom du ej kan styra över en viss akties volatilitet till exempel så får du göra det själv genom att justera din ”trading size” eller hur mycket du ska handla för istället. Det du behöver göra är att kvantifiera volatiliteten. Dels för att veta vilken ”position size” du skall använda och var du skall sätta din stop-loss. (Vi säger att detta system använder sig av stop-loss, men som med allt annat här, måste du göra dina egna efterforskningar.) Om du hade perfekt information skulle du ju teoretiskt kunna ha oändlig positionsstorlek.

Låt säga att du använder ett system som bara kan riskera 1% av ditt kapital/ trade och du har 100000 att handla med. För enkelhetens skull säger vi att detta är ett intradagssystem som använder sig av intradagsvolatilitet. Det kan man mäta genom att använda sig av average true range, eller ATR, vilket egentligen mäter det genomsnittliga dagsspannet för instrument x. Det kan man räkna ut med hjälp av tre parametrar: Skillnaden mellan dagshögsta / dagslägsta, skillnaden mellan föregående dags stängning till dagshögsta och skillnaden mellan föregående dags stängning till dagslägsta. True range är det högsta av dessa tre värden. ATR, den genomsnittliga TR, får du enkelt om du beräknar 10 dagars TR exempelvis, plussar ihop dem, och dividerar med 10. Detta kan du ju numera lätt göra i ett program.

Låt oss säga att du har kommit fram till att ATR är 3 för en viss aktie som handlas för 70kr, och ditt system säger dig att du skall placera din stop till 0,5ATR. (3*0,5)/70 = 0,0214 eller 2,14%. Då du kan riskera max 1% per trade, eller 1000 kan du maximalt ha 1000/0,0214 = 46728 som size med en stop på 2,14%. Sedan får du också ta ställning till ifall du skall handla med en så stor del för en enda trade, eller ha rum för flera eller köpa stegvis till exempel.

Om du ska designa ett trendföljande system för längre sikt måste du självklart ta hänsyn till den volatilitet som finns på längre sikt till exempel.

Någonting annat du måste tänka på är till exempel att den handelsvolym eller ”position size” du använder klarar av en nedgång inom (och över) det maximala antalet förluster som ditt system kan ge dig. Låt säga att du använder ett intradagsystem, som du vet statistiskt sett kan ge dig 65 förlustaffärer i rad, maximalt, efter ha undersökt 2000 liknande händelser.

Det du måste göra först och främst är att ha en ”position size” som ej förbrukar ditt kapital efter dessa 65 förlustaffärer, och som gör att du kan fortsätta handla. Sedan måste du också veta vilken maximal ”position size” du får ta som inte riskerar ditt kontos undergång. Ett bra sätt att överblicka detta är att titta på historik för ditt intrument eller den underliggande marknaden och ta reda på den största volatiliteten under en 40-årsperiod. 1987 föll Citigroup från 34$ till 16$, ett fall på mer än 50%. Resten kan ni räkna ut själva..

Orsaken till att jag pratar så mycket om system och systematik är att det är det enklaste sättet att handla. Om du skall hinna tänka ut varenda handling du gör kommer du inte ha en ledig stund över, och jag antar att de flesta här också har jobb på vardagarna, och då hinner man inte med mycket alls. Dessutom löper du mindre risk att ”lura dig själv”, dvs låta ditt omdöme gå ut över ditt handlande. Låt säga att du gör allting rätt under några månader. Du listade ut exakt vad som skulle hända med bolag x och alla makrohändelser runtomkring.

Du kommer nog tänka att du är rätt smart. Men i verkligheten kan det bara vara så att du hade tur, vilket du inte kommer få nästa gång, men du kommer fortfarande tro att du är smart.