Home > Del 1: Råvaror skrämmer men lockar ändå

Del 1: Råvaror skrämmer men lockar ändå

I Investerarskolan kommer vi utförligt och lättfattligt att beskriva ett antal placeringsalternativ till aktier. Vi börjar med råvaror som är mycket enkla att förstå som begrepp, men som många placerare fortfarande betraktar med skräckblandad inställning.

Investerarskolan

 

Sedan går vi vidare till hedgefonder och den stadigt växande marknaden för ETF:er. Därefter studerar vi världens största marknad, dvs. valutahandeln som pågår dygnet runt. Efter denna inblick tittar vi på försiktigare alternativ som räntebärande papper och strukturerade produkter. Vi avrundar med att förklara för- och nackdelarna med optioner och terminer och till sist sammanfattar vi det hela och visar hur man skapar en välkomponerad och lönsam investeringsportfölj.

En aktie är i många avseenden en abstrakt företeelse. Den går inte att ta på fysiskt utan är ett ägarbevis på vederbörandes del av aktiekapitalet i ett företag i form av en notering i aktieboken över företagets ägare och på ett kontoutdrag från banken eller mäklarfirman. Aktier är siffror på en dataskärm eller på tidningarnas och TV:s börssidor. Med råvaror är det precis tvärtom då de i högsta grad är fysiska företeelser.

Ett guldarmband återfinns runt handleden, motorer kräver olja, nybryggt kaffe kan dofta himmelskt och inmundigas gärna i kombination med bullar bakade av vete. Människor har i alla tider varit på jakt efter råvaror och ofta har innehavet av dem varit ett bevis på rikedom och välstånd.

Conquistadorerna letade redan på 1500-talet efter Eldorado, den mytomspunna staden av guld i Sydamerika och guldfeber har allt sedan dess fått människor att bete sig på de mest vanvettiga vis. I modern tid kan vi studera bröderna Hunt som försökte ta kontroll över silvermarknaden och som under några år i slutet av sjuttiotalet köpte upp hälften av världens silver, drev upp priset med tusentals procent för att sedan förlora allt och gå från att vara bland världens rikaste till fullkomlig ruin.

De senaste årtionden har vi kunnat bevittna storskaliga internationella väpnade konflikter i kampen över världens sinande oljetillgångar och de våldsamma prissvängningar på olja som blivit följden. Det senaste decenniet har vi fått bevittna hur priserna för de allra flesta råvaror – efter över tjugo års dvala – fullkomligt exploderade uppåt i en sällan skådad hysteri för att sedan brutalt kraschlanda.

Råvaror är utomordentligt lätta att förstå som begrepp, men det är tydligt att de flesta placerare fortfarande betraktar råvaruplaceringar med en viss skräckblandad inställning där man attraheras av förtjänstmöjligheterna med räds, vad man upplever som, de tvära och häftiga kasten. Många svenskar är rutinerade aktieplacerare och borde definitivt vara vana vid risk och betydande kursfluktuationer efter de sista tio årens upp- och nedgångar på börserna.

Aktieplaceringar är dock något som blivit ett vardagligt inslag, medan inställningen till råvaror är präglad av dess dramatiska historia, bristande kunskap och att det under lång tid varit svårt och otillgängligt för privatpersoner att agera på denna marknad.

I denna artikel ska vi därför vi därför försöka beskriva de mest handlade råvarorna, vad som ligger bakom svängningarna på råvarumarknaderna och hur man går tillväga när man vill placera i råvaror. Ämnet är så omfattande att det inte är möjligt att beskriva det uttömmande i en artikel, men vi hoppas att den ska ge dig ökad kunskap, vägledning, inspiration och förhoppningsvis framgång i dina råvaruplaceringar.

Lite förenklat kan man dela in råvaror i fem olika grupper, dvs. mjuka råvaror (softs), basmetaller, ädelmetaller, olja och övrigt.

Mjuka råvaror

En definition på mjuka råvaror är att de odlas, till skillnad från hårda som utvinns. Spannmål som vete och havre är t.ex. mjuka råvaror, liksom bland annat majs, ris, kaffe, socker, sojabönor och apelsinjuice. Mjuka råvaror är väderberoende, vilket gör att prisutvecklingen kan vara svår att förutse. Torka, kraftigt regn eller några oväntade frostnätter kan snabbt förändra marknadsläget för till exempel kaffe.

Produktionen av etanol som bilbränsle är en annan faktor som påverkar efterfrågan, vilket fått priset på majs att periodvis stiga kraftigt. Än så länge går dock inte, totalt sett, så mycket av spannmålsproduktionen till att producera bioenergi. I USA rör sig etanolframställning om runt 20 procent av majsskördarna och i Europa om endast några procent. Majs används också i stor utsträckning till foder för djuruppfödning. När välståndet i världen ökar, och miljoner människor tar sig ur fattigdom, ökar efterfrågan på kött, och då påverkas även priset på majs. Till skillnad från hårda råvaror kan utbudet av mjuka råvaror dock ganska snabbt anpassas till förändrad efterfrågan.

Basmetaller

Aluminium, bly, koppar, nickel,tenn och zink är basmetaller, eller industrimetaller, eftersom deras prisutveckling intimt hänger ihop med konjunkturcykeln. Huvudanvändningen för till exempel koppar är elkablar, men metallen används även till vattenledningsrör. Ett nybyggt hus innehåller omkring 200 kilogram koppar. Man kan inte påstå att priset på basmetaller är lätt att förutse, men det är något mer lättprognostiserat än för mjuka råvaror, eftersom man inte behöver ta hänsyn till vädereffekter och utbudet inte kan minska eller öka lika snabbt som för de mjuka råvarorna. Att få en ny gruva produktionsfärdig kan ta flera år i anspråk.

Ädelmetaller

En metall som historiskt nästan alltid brukar gå bra när börserna och ekonomin är svaga är guld, som inte bara ses som råvara utan också som betalningsmedel. De senaste månaderna har dock guldet samvarierat med börsens utveckling. En vanlig tendens hos investerare är att de i osäkra tider köper guld i stället för att ha pengarna på banken, och guldpriset stiger ofta när investerarna söker sig bort från aktier. När ekonomin drabbas av hyperinflation, extrema skatter eller sammanbrott av banksystemet brukar guld ensamt vara värdebeständigt, vilket visades när alla tillgångsslag föll kraftigt hösten 2008 – utom guld, som rusade uppåt. Till gruppen ädelmetaller brukar även räknas silver, platina och palladium, men de har, till skillnad från guld, även en industriell användning.

Olja

Råolja är en världens absolut viktigaste råvaror och förtjänar en egen grupp. Till denna grupp brukar även räknas naturgas, även om prisutvecklingen inte behöver vara korrelerad med oljan. Flera olika kvaliteter av råolja handlas, men de två vanligaste är Brentolja (Europa) och WTI-olja (USA). Oljepriset påverkas av många olika faktorer, från OPEC-kartellen, som försöker styra utbud och efterfrågan, till politiska konflikter, prognoser om fysisk tillgång (till exempel frågan om och när oljan tar slut) och inte minst av konjunkturutvecklingen.

Vid toppnoteringen i maj 2008 ansågs det som en självklarhet att priset inom kort skulle stiga över 200 USA-dollar per fat (ett fat = 158,97 liter), men mindre än ett år senare var rädslan stor för att priset skulle handlas under 30 dollar!

Övriga

Inom gruppen övriga finns ett ganska stort antal råvaror som inte riktigt låter sig klassificeras i en huvudgrupp. Här finns till exempel sällsynta metaller som uran samt skogs- och djurprodukter som timmer och griskött.

Många råvaror nådde sina historiska toppnivåer i slutet av 1970- och början av 1980-talet, och sedan rörde sig priserna i stort sett sidledes i mer än 20 års tid. Samtidigt upplevde aktiemarknaderna två av sina mest gyllene decennier i modern tid. Denna tendens förbyttes dock i sin motsats runt 2000. Vad hade då förändrats? Konkret uttryckt handlar det om en tydlig obalans mellan utbud och efterfrågan.

Under den långa tid då råvarupriserna var låga lät företagen bli att investera i till exempel oljeriggar och nya gruvor. När sedan efterfrågan vände uppåt gick det långsamt för företagen att öka produktionen. Det kan ta sju till tio år att utveckla ett nytt oljefält och minst fem år att starta en ny koppargruva. Med ett allt större behov av råvaror från tillväxtekonomierna, med Kina och Indien i spetsen och med ivrigt eldunderstöd från en stor mängd riskvilligt kapital, blev en av historiens största råvaruuppgångar ett faktum.

Från att ha stigit på bred front till rekordhöga nivåer förbyttes råvaruuppgången till sin motsats när finanskrisen 2008 slog till och tillväxten i världsekonomin tvärnitade. I princip alla råvaror, utom guld, föll dramatiskt i pris, och fallet blev både djupt och brutalt. Efter att ha fått uppleva den största uppgången på 100 år fick placerarna nu känna av den värsta nedgången på 100 år när råvarumarknaderna kollapsade.

När priserna på basmetaller under 2009 närmade sig produktionskostnaderna, samtidigt som konjunkturutsikterna blev mer positiva och stimulanspaketen från världens regeringar började ge effekt, började priserna, från mycket låga nivåer, stiga igen för att sedan återigen falla. Denna gång i spåret av skuldkrisen.

Historiskt varar en supercykel för råvaror i 15–20 år. De 250 senaste åren har världen upplevt fem råvarusupercykler. Den första var den europeiska industrialiseringen i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Den andra var den amerikanska industrialiseringen i mitten av 1800-talet. Den tredje och fjärde var perioderna efter första respektive andra världskriget. Den senaste kom i samband med oljekrisen på 1970- och 1980-talen.

Hur handlar man råvaror?

Tidigare har det varit svårt för privatpersoner utan stort kapital att handla i råvaror, eftersom de varit hänvisade till att handla genom optioner och terminer – eller kontant för de placerare som vill ha omedelbar leverans. Många optioner och terminer på råvaror är baserade på stora underliggande kvantiteter, vilket gör att det krävs en stor kapitalinsats. Prisrörelserna kan bli betydande, beroende på hävstångseffekter, och prissättningen av framför allt optioner kan vara svår att förstå, varför dessa instrument huvudsakligen varit riktade mot professionella aktörer.

Uppgången på råvarumarknaderna de senaste åren har dock skapat ett så stort sug från privata placerare att marknaden de senaste åren i stället nästan blivit översvämmad av nya, lätthandlade instrument. Ett vanligt sätt att handla råvaror tidigare var genom råvarufonder, som placerar i aktier som i varierande grad är kopplade till utvecklingen på råvarumarknaderna.

I dessa fonders portföljer finns ofta ett urval av världens största gruvbolag, såsom australiensiska BHP Billiton, multinationella Rio Tinto och det amerikanska oljebolaget Exxon Mobil. Gemensamt för dessa bolag är att kursutvecklingen styrs av en rad företags- och branschspecifika händelser, och denna typ av fonder är därmed mindre intressanta för placerare som vill tillgodogöra sig uppgången i en eller flera råvarors priser.

Den populära aktieindexobligationerna har även tagit steget in på råvarumarknaden, och placerare erbjuds att genom råvaruobligationer placera i ”korgar” av till exempel basmetaller, ädelmetaller och jordbruksprodukter. Kapitalskyddet är naturligtvis en fördel, medan långa löptider och begränsad valfrihet är nackdelar. (Dessa strukturerade produkter berör vi längre fram i Investeringsskolan.)

Börshandlade fonder (ETF:er) vinner mark både i Sverige och utomlands. Fördelen är att de handlas som aktier, samtidigt som de följer utvecklingen för ett visst index. Globalt finns i dag drygt 2 000 ETF:er noterade på 40 börser runtom i världen, och det totala placerade kapitalet i fonderna uppgår till runt 5 biljoner kronor.

I Sverige har de börshandlade fonderna för OMX30 blivit populära, eftersom man med dem enkelt och med hävstång kan spekulera i upp- eller nedgångar på Stockholmsbörsen.

Placeringar i certifikat med råvaror som underliggande tillgångar blir också allt populärare, och det finns ett flertal leverantörer på marknaden. Handelsbanken som var en av de första som gjorde en storsatsning på råvaruhandel, erbjuder börshandlade certifikat som betecknas av underliggande råvaruslag samt tillägget Bull (spekulation i uppgång) respektive Bear (spekulation i nedgång), till exempel Bull Olja. Råvaror kan även handlas med andra aktörer,  ex. CitiFirst som erbjuder certifikat med guld och silver som underliggande tillgångar.

CFD-kontrakt är ett instrument med en betydande hävstångseffekt på 10–30 gånger värdeförändringen på den underliggande varan. Man kan sålunda få en mycket god avkastning i förhållande till satsat kapital, men man riskerar samtidigt att snabbt förlora lika mycket. Dessutom måste man vara beredd på att förlora mer än det man investerat. Det är enklare att handla råvaror med CFD-kontrakt än med terminer och optioner, men risken är klart högre än vid handel med certifikat.

Ett CFD-kontrakt är ett kontrakt mellan en säljare och en köpare, och om den underliggande varan stiger i pris betalar säljaren mellanskillnaden till köparen och tvärtom. Hävstångseffekten kommer av att man köper en mängd av råvaran men lånefinansierar en stor del av kapitalet. Curtage tillkommer vid handel med CFD-kontrakt, som kan handlas genom bland andra IG Markets, CMC Markets, och Saxo Bank.

Sammanfattning

En mycket rutinerad råvaruhandlare brukade alltid inleda sina föredrag med att fråga om det är någon som vill skapa en liten förmögenhet. När publiken spärrade upp ögonen gjorde han en konstpaus och sa sedan: ”Börja då med en stor förmögenhet och spekulera sedan i råvaror.” Självklart kan det vara intressant att placera i tillgångar som svänger kraftigt och dessutom använda sig av finansiella instrument som har en större eller mindre hävstång, men det är utomordentligt viktigt att vara medveten om att risk i högsta grad är ett tvegeggat begrepp och att det är mer obehagligt att förlora pengar än vad det är lustfyllt att tjäna dem.

Se därför till att göra din hemläxa ordentligt innan du börjar med råvaruplaceringar. Läs på noga om de råvaror du tänker placera i, studera deras beteendemönster ingående och var medveten om att de olika grupperna av råvaror kan röra sig åt helt motsatt håll. Testa med småaffärer, var beredd att förlora och utvärdera resultatet. Ta reda på alla kostnader för att handla, dvs. courtage, spreaden mellan köp- och säljkurs, eventuella förvaltningsavgifter samt vilken likviditet som det finns i instrumentet. Det är mycket vikigt att alltid snabbt kunna komma ur en förlustposition och att kunna realisera en uppnådd vinst. Valutasäkring kan i vissa lägen vara en bra strategi, men tänk på att den aldrig är gratis.

Se till att du verkligen förstår hur det instrument du placerar i är konstruerat, hur hävstången slår och hur den fungerar. En hävstång kan fungera annorlunda på kort sikt än vid lång sikt då avkastningen beräknas dagligen. Om du placerar i CFD:er ska du definitivt bevaka kursrörelserna på daglig basis då även en liten prisrörelse kan förändra värdet på placeringen dramatiskt.

Råvaror är ett tillgångsslag som det definitivt är värt att studera närmare både för den mer spekulative som vill nyttja de snabba svängningarna och för den mer försiktige som vill ha ett komplement till sin aktieportfölj.

Skriven av: Tony Ugrina och C-G Gyllenram