Home > Del 6: Optioner och terminer ger dig alla möjligheter

Del 6: Optioner och terminer ger dig alla möjligheter

Investerarskolan

 

I Sverige handlas med framför allt fyra kategorier optioner: standardiserade optioner via Stockholmsbörsen, OTC-optioner – en skräddarsydd lösning mellan två parter som inte handlas på en öppen marknad, teckningsoptioner som ges ut av företag och som avser det egna bolagets aktier och till sist warranter – som ges ut av banker och större finansiella institut och som ofta har en löptid överstigande ett år. Vad gäller aktieindexobligationer står OTC-optioner i fokus, medan denna artikel riktar in sig på standardiserade aktieoptioner.

Standardiserad optionshandel är en relativt ny företeelse i Sverige, och vaggan låg i USA. I Sverige introducerades optioner av Olof Stenhammar 1985, genom bolaget Optionsmäklarna. Den första tiden handlades endast köpoptioner, medan index- och säljoptioner kom ett par år senare.

Rättighet att köpa eller sälja
En option ger dig rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja en underliggande vara på ett förutbestämt datum till ett förutbestämt pris. Vid handel med optioner byter inte den underliggande varan ägare, utan man handlar bara med rättigheten att köpa eller sälja den underliggande varan. Vid köp av en aktie sker betalning och leverans samtidigt, men om man köper en köpoption betalar man för möjligheten att köpa den underliggande varan i framtiden.

En option kan innebära rättigheten att både köpa och sälja något i framtiden till ett förutbestämt pris. Den som äger en köpoption har rättigheten att köpa den underliggande varan, medan den som äger en säljoption har motsvarande rättighet att sälja.

Eftersom en option ger rättigheten att köpa eller sälja något under en viss begränsad tidsperiod existerar den därför bara just under denna specifika tidsrymd. Tiden fram till det förutbestämda datumet kallas löptid, och den sista möjliga handelsdagen för optionen kallas slutdag. Det förutbestämda priset kallas lösenpris, vilket är det pris man får köpa/sälja varan till. En köpoption ger rätten att köpa, till exempel en aktie, till lösenpriset medan en säljoption ger rätten att sälja till lösenpriset.

Den dag man köper eller säljer de aktier som optionen ger rättigheten till kallas för lösendag, och slutdag och lösendag sammanfaller oftast – även om de flesta optioner kan lösas in före slutdagen om innehavaren så önskar. Standardiserade aktieoptioner som handlas på Stockholmsbörsen är amerikanska optioner, vilket innebär att lösen kan ske under hela löptiden.

Standardiserade indexoptioner är europeiska optioner, som inte kan lösas under löptiden utan i stället kontantavräknas på slutdagen. Beteckningarna har inget att göra med i vilken världsdel optionerna getts ut; de är bara namn som levt kvar från optionens barndom.

Det är även vanligt att man säljer en option utan att först ha köpt den, vilket innebär att man utfärdar en rättighet som medför att man tar på sig skyldigheten att köpa eller sälja den underliggande varan till ett förutbestämt pris inom en förutbestämd tid. Att ta på sig en sådan skyldighet kallas också för att ”ställa ut” eller ”utfärda” en option.

Standardiserade aktieoptioner handlas i kontrakt om 100 enheter av den underliggande aktien, och minsta antalet kontrakt som kan köpas är ett. Den vanligaste handelsposten är dock tio kontrakt, vilket innebär att optionsinnehavaren då kontrollerar 1 000 underliggande aktier. Om ett kontrakt prissätts officiellt till 8 kronor köper man alltså för 8 000 kronor. I samband med orderläggningen styr alltid antalet kontrakt, och vill man köpa eller sälja 3 000 enheter av den underliggande aktien lägger man sålunda en order på 30 kontrakt.

Man måste dock inte låta optionen gå till lösen för att realisera en eventuell vinst, utan de standardiserade optionerna köps och säljs över börsen, precis som aktier. Det är dock mycket viktigt att man är medveten om den påtagliga hävstångseffekt som uppkommer vid handel med optioner, vilken gör det möjligt att få en hög procentuell avkastning på satsat belopp – samtidigt som man lätt kan förlora hela insatsen.

Eftersom man har möjligheter att både köpa och ställa ut både köp- och säljoptioner finns följande fyra grundpositioner på optionsmarknaden:

Köpt köpoption
Den som köper en köpoption får rättigheten till att köpa den underliggande aktien till ett bestämt pris på ett bestämt datum, och för denna rättighet betalar köparen ett visst pris, den så kallade premien. Om man tror på en kursuppgång i till exempel Volvo, men inte vill ta den större finansiella risken att köpa aktien, kan man i stället, för ett betydligt mindre belopp, positionera för en kursuppgång via köpoptioner i Volvo. Nedanstående förenklade exempel visar hävstångseffektens genomslag vid en positiv affär.

Exempel A, köp av aktier:
Volvo handlas för 100 kronor per aktie. 1 000 aktier kostar således 100 000 kronor. Om aktien stiger i värde till 130 kronor efter ett köp gör man en vinst på 30 000 kronor, vilket är en avkastning på 30 procent på det investerade beloppet.

Exempel B, köp av köpoption:
En option på Volvo med lösenpris 100 kronor handlas med en premie på 10 kronor. Att köpa 10 optionskontrakt skulle då kosta [(10 kronor x 100 optioner) x 10)] = 10 000 kronor. Genom att inneha köpoptionen har man rätten att köpa aktier i Volvo när som helst under optionens löptid till lösenpriset 100 kronor. Om aktien stiger till 130 kronor under löptiden kan man sälja optionskontraktet för minst 30 kronor (totalt minst 30 000 kronor). Vinsten blir då 30 000–10 000 = 20 000 kronor, motsvarande en avkastning på 200 procent på det satsade kapitalet.

Hade Volvokursen stått stilla under löptiden, eller fallit, hade man i stället förlorat hela sitt satsade kapital, vilket visar risken när optioner används i spekulationssyfte.

Utfärdad köpoption
När man utfärdar (säljer) köpoptioner tar man på sig skyldigheten att sälja de underliggande aktierna till ett bestämt pris på ett bestämt datum och får en premie för de utställda optionerna. Utfärdaren måste sälja den underliggande aktien till lösenpriset under optionens löptid om optionens innehavare begär att få köpa.

Denna strategi är en av de absolut populäraste på optionsmarknaden och används vanligen om man äger en aktieportfölj där man vill åstadkomma avkastning genom att utfärda optioner på aktier i portföljen som man bedömer kommer att utvecklas stillastående eller svagt vikande – och man inte vill sälja aktierna. Med denna strategi, som kallas covered call, kan man få en merintäkt i form av optionspremier. Om aktien går som man förväntat, det vill säga nedåt eller stillastående, behöver man inte infria skyldigheten att sälja de aktier man utfärdat optioner på.

Exempel
Den som äger 4 000 aktier i till exempel Volvo kan ställa ut 40 kontrakt köpoptioner och får då en premie för detta. Om aktien står i 100 kronor, och köpoptionerna med lösenpris 105 kronor i december står i 7 kronor, är 4 000 aktier värda 4 000 x 100 = 400 000 kronor. Om man då ställer ut 40 kontrakt köpoptioner på 105 kronor med lösen i december får man en intäkt på 40 x 100 x 7 = 28 000 kronor.

Positionen innebär att man tar på sig skyldigheten att sälja aktierna för 105 kronor den tredje fredagen i december, då lösen sker. Något förenklat betyder detta att man blir löst på optionerna om aktien står över 105 kronor på lösendagen och att optionerna förfaller om kursen ligger under 105 kronor. I praktiken innebär detta att man missar den del av uppgången som överstiger 105 kronor, men man kan aldrig förlora något annat än att man blir tvungen att sälja aktierna för 105 kronor.

Till skillnad mot den första grundpositionen är detta en anti-spekulativ strategi, eftersom den tillämpas om man vill ha en säkerställd avkastning på sina aktier och är beredd att missa en större uppgång för att uppnå detta.

Köpt säljoption
När man köper en säljoption får man rättigheten att sälja den underliggande aktien till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Med säljoptioner kan man sålunda tjäna pengar på fallande kurser, eftersom optionen stiger i värde ju mer den underliggande aktien sjunker i värde. Denna strategi kan även användas som en sorts försäkring. Antag att man har ett antal aktier i Volvo som man vill behålla långsiktigt, samtidigt som man befarar en kännbar rekyl. Man kan då köpa en säljoption på Volvo och på så sätt säkra sitt kapital. Går Volvokursen ned stiger optionens värde, och därmed kan man kompensera kursfallet.

Utfärdad säljoption
Den som utfärdar en säljoption tar på sig skyldigheten att köpa den underliggande aktien till ett bestämt pris på ett bestämt datum, och man får en premie för detta. Om köparen begär att få utnyttja sin option måste man köpa den underliggande aktien – oavsett hur mycket denna har fallit i pris under löptiden. Detta kan bli en mycket dyrbar historia i en kraftigt fallande marknad. Av de fyra grundpositioner vi beskrivit är det denna man måste vara mest försiktig med, eftersom den i teorin innebär en närmast obegränsad förlustrisk.

Optionens pris
Prissättningen av optioner baserar sig på Black & Scholes-modellen från början av 1970-talet, som 1997 gav två av upphovsmännen, Myron Scholes och Robert Merton, ”Nobelpriset” i ekonomi för sina insatser. (Den tredje upphovsmannen, Fisher Black, var redan avliden när priset utnämndes.)

Kortfattat kan man säga att den premie man betalar respektive inkasserar vid köp och försäljning av optioner varierar beroende på lösenkursen, hur långt det är kvar av löptiden och inte minst av hur stora svängningar (volatilitet) den underliggande aktien kommer att ha i framtiden. En hög volatilitet gör att premien blir högre, eftersom det då är mer sannolikt att aktiekursen når lösenpriset inom utsatt tid.

En annan viktig parameter är ränteläget. Ett högt ränteläge ökar optionens pris, eftersom man då ”sparar” pengar som kan förräntas riskfritt då man binder mindre kapital än vid aktieköp. När placeringen väl är genomförd kommer den underliggande aktiens prisutveckling under löptiden att ha störst inverkan på optionens pris, men tiden har också betydelse.

Slutdagen
Slutdagen är sista handelsdagen för optionerna, och som slutkurs för den underliggande aktien räknas den senast betalda aktiekursen under dagen. Om lösenpriset är 90 kronor, och senast betalt för aktien är 105 kronor, är realvärdet för en köpoption 105 – 90 = 15 kronor. I slutet av dagen går optionen till lösen, och den som äger den får köpa aktien till 90 kronor nästa handelsdag efter lösen. Slutdagen för aktieoptioner noterade på Stockholmsbörsen är alltid tredje fredagen i den månad då optionen går ut. Optionerna är av amerikansk typ och kan därför lösas in före lösendagen om innehavaren så önskar.

Som vi nämnt ovan finns även optioner i OMXS 30-index, så kallade indexoptioner. De är av europeisk typ, varför lösendagen sammanfaller med slutdagen – som liksom för aktieoptioner är tredje fredagen i lösenmånaden. För indexoptioner sker avräkning mot ett volymvägt genomsnittligt indexvärde på slutdagen, och vinster och förluster regleras kontant.

Alla optioner har en beteckning, bestående av ett antal bokstäver följda av några siffror, som avslöjar vilken option det är frågan om. Principen är enkel. Ett exempel är AZN1D330. De tre eller fyra bokstäverna anger vilket bolag optionen avser (AZN = Astra Zeneca). Därefter visas lösenåret (1 = år 2011). Bokstaven efter lösenåret informerar om vilken option och lösenmånad den har (D = köpoption med april som lösenmånad). Slutligen visas lösenpriset (330 kronor).

Bokstäverna A–L betecknar köpoptioner med lösenmånader januari–december. Säljoptioner januari–december betecknas med bokstäverna M–X. Om förändringar i underliggande värdepapper skett, såsom nyemissioner eller andra större företagshändelser, adderas ett X eller Y efter lösenpriset på optionens kortnamn, till exempel AZN1D330X.

Slutsats
Optionen är ett mycket intressant instrument, som kan användas både för högriskspekulation och i anti-spekulativt syfte. Om du inte gjort optionsaffärer tidigare vill vi emellertid starkt rekommendera att du läser på ordentligt och är mycket försiktig i början och startar med fiktiv handel. Skriv ned de affärer du tänkt göra, och följ upp hur de utvecklas. Detta är ett bra sätt för att skapa förståelse för optionsmarknaden.

Tänk också på att när man köper optioner har man tiden emot sig. Vinsten kan visserligen bli stor, men statistiskt går de flesta optioner aldrig till lösen. I längden tjänar alltså i första hand utfärdarna pengar på optionsmarknaden – inte de som köper optioner. Köper man optioner kan man dock aldrig förlora mer än insatsen, medan vissa strategier för optionsutfärdande har en obegränsad förlustrisk, varför det på optionsmarknaden verkligen är viktigt att man förstår spelreglerna.

Terminer
Terminer kan ibland framstå som invecklade instrument, men för den som bara ägnar lite tid åt att sätta sig in i de grundläggande mekanismerna framstår de som enkla. För den erfarne börsinvesteraren kan terminer utgöra ett bra verktyg att ta till i en rad olika marknadssituationer. Om det fanns en enda aktie som värderade samtliga bolag som noteras på (exempelvis) Stockholmsbörsen skulle dess pris återspegla hela aktiemarknadens värde, på samma sätt som en enskild börsnoterad aktie speglar det enskilda företagets marknadsvärde. OMXS 30-index representerar ett tvärsnitt av den svenska börsen och består av 30 av de mest framträdande bolagen i Sverige.

OMXS 30-terminen följer utvecklingen för svenska OMXS 30-index. Varje indextermin har ett underliggande kronvärde på 100, multiplicerat med terminspriset. Eftersom indexterminen saknar en fysiskt underliggande vara tillämpas kontantavräkning. Kontantavräkningen sker dagligen och innebär att ett belopp motsvarande dagens värdeminskning eller värdeökning dras ifrån eller betalas till kundens konto nästföljande handelsdag.

Så här skulle en affär med OMXS 30-terminen kunna se ut: Antag att OMXS 30-index handlas i 1 000 punkter och att du tror att index står inför en uppgång. Du köper därför 10 kontrakt på indexvärde 1 000 punkter, vilket motsvarar ett underliggande värde på (10×1 000×100) = 1 miljon kronor. I formeln motsvarar alltså 10 det antal kontrakt du köper, 1 000 det underliggande indexets värde och 100 det kronvärde varje indextermin har.

Sammantaget har du köpt en portfölj av de 30 största och mest omsatta svenska bolagen för 1 miljon kronor. Alternativt kan du köpa en aktieportfölj som exakt speglar OMXS 30-index, men detta skulle ta längre tid, vara mer omständligt, medföra ett större kapitalutlägg och högre transaktionskostnader.

Efter ditt terminsköp går OMXS 30-index upp under de kommande dagarna till 1 027, och du väljer att sälja positionen på denna nivå. Genom att sälja de 10 kontrakt du förvärvade tidigare kvittar du på så sätt dig ur positionen. Vid försäljningen får du (10 x 1 027 x 100) = 1 027 000 kronor och har således gjort en förtjänst på 27 000 kronor. Denna vinst sätts in på ditt konto dagen efter att du kvittat dig ur positionen.

OMXS 30-terminer kontantavräknas dagligen. Avräkningen utgör skillnaden mellan dagens och föregående dags stängningskurs i terminen, multiplicerad med antalet terminer x 100 (som ju utgör kronvärdet som varje termin har). Om du till exempel har köpt 10 terminskontrakt på 1 000 punkter men indexterminen påföljande dag stänger på 995 punkter innebär kontantavräkningen att pengar dras från ditt konto. I detta exempel blir utfallet [(995 – 1 000) x 10 x 100] = –5 000 kronor, det vill säga 5 000 kronor skulle dras från ditt konto vid den första kontantavräkningen.

Fördelar med terminshandel
Terminshandel har en rad viktiga fördelar jämfört med andra former av mer traditionell börshandel. För det första är transaktionsavgiften i många fall betydligt lägre för terminer än för aktier, framför allt när man snabbt och smidigt vill vikta upp sig eller ned sig gentemot marknaden som helhet.

En annan fördel är möjligheten att man snabbt, smidigt och enkelt kan spekulera i en nedåtgående marknad. Detta ger investeraren ett brett spektrum av möjligheter. Dels kan man rätt och slätt spekulera i att marknaden ska gå ned genom att sälja terminer, dels kan man välja att skydda sina befintliga innehav mycket snabbt.

Om man, exempelvis, har en aktieportfölj för 1 miljon kronor och tror att marknaden står inför en nedgång kan man snabbt sälja indexterminer för motsvarande värde och på så sätt skydda sin portfölj från nedgången utan att behöva köpa och sälja enskilda aktieinnehav.

Ytterligare en fördel med terminer är att de i de flesta fall är mycket likvida och att man i allmänhet lätt kan köpa eller sälja en position. Slutligen kan man få ränta på de pengar man använder för sina terminsaffärer.

Som du säkert märkt har terminer flera fördelar gentemot aktier, och de är inte tillnärmelsevis lika komplicerade som man skulle kunna tro vid en första anblick. Terminer är inget substitut för traditionell aktiehandel utan snarare ett komplement. Terminer är ett snabbrörligt och volatilt instrument som inte passar alla, men för den sofistikerade investeraren erbjuder de ett mycket smidigt och fördelaktigt verktyg – både om man vill ta på sig och minimera risk.

Skriven av: Tony Ugrina och C-G Gyllenram