Home > Del 7: Flockens psykologi – en kort analys

Del 7: Flockens psykologi – en kort analys

Prenumerera kostnadsfritt på våra Analyser!

Artikelserie: Flockbeteende på de finansiella marknaderna

Del 1: Flockbeteendet på de finansiella marknaderna
Del 2: Behavioural finance och Tulpanhysterin
Del 3: Tulpanhysterin
Del 4: Eufori, hysteri och kraschlandning!
Del 5: En vetenskaplig studie
Del 6: Ekonomisk teori kontra marknadens psykologi
Del 7: Flockens psykologi – en kort analys
Del 8: Flockbeteende på dagens marknader

Psychologie des Foules

Även om en placerare bara varit aktiv på börsen under en kortare tidsperiod har han ganska säkert känt sig ambivalent inför vissa beslut. Å ena sida vore det kanske mer rationellt att köpa när alla andra vill sälja, men å den andra är det svårt att gå emot flockpsykologin och den pessimism som råder. Hur disciplinerad, rutinerad och professionell en investerare än är rycks han lätt med av marknadsstämningen och rusar åt samma håll som alla andra. Den placerare som ärligt kan säga att han aldrig köpt på en toppkurs eller sålt på bottenkurs torde vara utomordentligt sällsynt .

Skälet till ambivalensen är förstås människans flockdjursbeteende. Varje individ har förmåga att agera självständigt och personligt men också en tendens att vilja tillhöra och vara accepterad inom en grupp. Och människor i grupp/flock beter sig ofta annorlunda än de skulle gjort som enskilda individer

En av de första som mer detaljerat analyserat flockpsykologin som fenomen är Gustav Le Bon. Hans bok ”Psychologie des Foules” som skrevs 1895 och är mer känd under namnet ”The Crowd” är en klassiker inom socialpsykologin. Le Bon intresserade sig speciellt för de psykologiska orsakerna till franska revolutionen 1789, men hans slutsatser har i senare analyser bekräftats av framstående psykologer som Sigmund Freud, Carl Jung och Arthur Kostler och visat sig fullt tillämpbara på nutida händelser.

Gustav Le Bon såg en flock framförallt som ett psykologiskt fenomen och mindre som ett fysiskt. Han ansåg att i andra sammanhang självständiga och olika individer kunde bilda en flock förutsatt att medlemmarna hade ett gemensamt syfte. Detta innebär att flockbeteende kan återfinnas i en mängd sammanhang. Som några exempel kan nämnas företag, militära enheter, lagidrotter, ligor, lynchmobbar och religiösa sekter. Även finansiella marknader utgör en bra grogrund för flockbeteende.

Gustav Le Bon skrev (fritt översatt):

”Den mest framträdande egenheten hos en psykologisk flock är följande:  oaktat vilka individer flocken består av, hur lika eller olika deras livssyn, deras yrken, deras egenskaper eller deras intelligens är, kommer den omständigheten att de transformerats från individer till en flock att ingjuta någon form av kollektivt tänkande, som får dem att känna, tänka och agera på ett sätt som är påtagligt annorlunda jämfört med hur de skulle känt, tänkt och agerat som enskilda individer.”

Flockbeteendets natur

Denna grundläggande insikt i flockbeteendets natur bygger på två viktiga slutsatser som nu utgör det centrala i studiet av flockpsykologin: för det första är en flock något annat än enbart den matematiska summan av dess beståndsdelar, för det andra förändras den enskilde individens beteende genom flocktillhörigheten.

Tony Plummer påpekar att benägenheten hos oss människor att vilja tillhöra en grupp medför att individen anpassar sitt beteende så att det accepteras av majoriteten. Han anser att det finns tre förutsättningar måste uppfyllas för att en individ ska kunna tillhöra en grupp. Det första villkoret är att personen ifråga identifierar sig med gruppen. Den andra är ett godkännande av gruppens regler och normer. Det tredje villkoret är att personen i fråga accepterar gruppens ledare.

De tre exemplen som redovisas nedan visar att det finns en vetenskapligt belagd tendens hos individer dels att avvisa människor i andra grupper, dels att godta den uppfattning som råder hos majoriteten i den grupp de tillhör och till sist att acceptera instruktioner från den person eller de personer som representerar auktoritet.

I en serie experiment utförda av Henri Tajfel vid universitet i Bristol visade han att en grupp skolpojkar, fjorton till femton år gamla, ändrade sitt beteende enbart genom att de blev upplysta om att de tillhörde en viss grupp – detta även om gruppen var okänd för dem. Det anmärkningsvärda var att dessa pojkar automatiskt associerade sig själva med andra medlemmar i samma grupp och uttryckte sitt öppna stöd för denna grupp samtidigt som de var negativa till medlemmar i andra grupper.

Experiment testar gruppbeteendet

Undersökningar vid Harvard University i USA visade att när ett antal försökspersoner skulle avgöra längden på en linje i förhållande till tre andra linjer kunde deras förmåga att utföra uppgiften ändras betydligt genom grupptryck. När de var för sig ombads att utföra försöket skedde misstag endast i en procent av fallen. När samma individer placerades i en grupp som på förhand hade instruerats ökade felprocenten från en till trettiotre procent. Detta inträffade fastän den faktiska skillnaden mellan de tre linjerna var mycket signifikant.

Identifikationen med andra gruppmedlemmar och acceptans av gruppens normer underlättas genom villigheten att godkänna en ledare för gruppen. Ledare kan vara demokratiska eller diktatoriska, konstruktiva eller destruktiva, men de kräver alltid gruppmedlemmarnas uppmärksamhet.

Det mest kända experimentet, för att klarlägga hur långt människor är villiga att sträcka sig för att tillfredsställa kraven från en ledare/auktoritet, genomfördes av Dr Stanley Milligram på Yale University i USA. I detta experiment uppmanades deltagarna att utsätta ett oskyldigt offer för upprepad smärta vilket motiverades med nationens bästa. Ledaren/auktoriteten representerades av en forskare i vit rock som oupphörligt uppmanade deltagarna att fortsätta med att ge offret elektriska chocker. I själva verket gavs inga elchocker, men detta visste inte deltagarna. Offret agerade som om det blev utsatt för smärta. Under hela experimentet var deltagarna medvetna om sina handlingar dels genom en mätare som visade hur mycket elektricitet som avgavs och hur farlig denna var för offret och dels genom skriken och protesterna från delinkventen som var fastbunden i en stol. Milgram konstaterade att mer än sextio procent av deltagarna var beredda att utdela den högsta och mest dödliga dosen av elektricitet även sedan offret slutat skrika och spelade medvetslös.

Flockpsykologin och aktiemarknaden

De refererade vetenskapliga experimenten visar att en grupp/flock som leds av en person med stark auktoritet kan vara en skrämmande kraft. Människor inom en grupp kan utveckla en så stark idealism gentemot de andra medlemmarna i gruppen, att det i extrema fall kan resultera i självmord. I sin strävan att nå gemensamma syften kan en grupp använda metoder som enskilda individer skulle anse helt oacceptabla –  grupptillhörigheten innebär att det personliga ansvaret till viss del upphävs. Människor agerar alltså annorlunda som gruppmedlemmar än som individer. En flock tenderar att bete sig ickerationellt och emotionellt i sin strävan att uppnå sitt mål och medlemmarna påverkas att bete sig på samma sätt. Detta gäller framförallt när gruppens överlevnad på något sätt är hotad. Konflikt – och stressituationer är därför en utmärkt katalysator för flockbeteende.

De gjorda observationerna förklarar i viss grad några av de mindre tilltalande egenskaperna i vår mänskliga natur. De gör det lättare att förstå varför män som i vanliga fall är fredliga och förnuftiga individer, eldade och upphetsade – till massans skanderande bifall –  kan marschera ut i krig mot sina tidigare grannar. De bidrar till att förklara varför medlemmar av vissa religiösa grupper mördar och torterar andra enbart därför att de har en annan religiös tro. Listan kan göras skämmande lång.

Nu är emellertid inte syftet med denna artikelserie att beklaga vissa tråkiga drag i den mänskliga naturen utan att belysa den stora betydelse flockpsykologin har för aktiemarknadens beteende. Dessutom är det självklart så, att även om flockpsykologin – framförallt i tider av kris, stress och konflikt – kan skapa negativa beteenden, så upplever många människor under normala omständigheter just gruppsamverkan med andra som ett positivt inslag i tillvaron. Samvaron i olika föreningar, gemenskapen med kollegorna på arbetet, religiös samhörighet och lagandan på idrottsplanen är alla positiva inslag i vår mänskliga vardag.

I vår nästa och sista artikel ska vi studera flockbeteendet på dagens marknader och visa konkreta exempel hur detta beteende  i allra högsta grad påverkar börsernas upp- och nedgångar.