Home > Del 8: Flockbeteende på finansmarknaden

Del 8: Flockbeteende på finansmarknaden

Prenumerera kostnadsfritt på våra Analyser!

Artikelserie: Flockbeteende på de finansiella marknaderna

Del 1: Flockbeteendet på de finansiella marknaderna
Del 2: Behavioural finance och Tulpanhysterin
Del 3: Tulpanhysterin
Del 4: Eufori, hysteri och kraschlandning!
Del 5: En vetenskaplig studie
Del 6: Ekonomisk teori kontra marknadens psykologi
Del 7: Flockens psykologi – en kort analys
Del 8: Flockbeteende på dagens marknader

Finansmarknaden är en relativt ny infrastruktur

Fungerande och bestående finansiella marknader är ett relativt nytt påfund i vår historia. Visserligen förekom terminshandel redan under Tulpanhysterins galna dagar i Holland på sextonhundratalet, men den marknaden kollapsade efter bara några få år. Börsen i New York bildades 1792 som en klubb med ett par dussin medlemmar. Under soliga dagar brukade de genomföra sina affärer under en stor ek och om det regnade fungerade Fraunces Tavern som mötesplats.

Idag finns ”golvmäklare” som träffas öga mot öga på den fysiska marknadsplatsen när de ska göra affärer endast kvar på ett litet fåtal börser som fortfarande inte har elektronisk handel. Modern kommunikation innebär dock att samma flockbeteende som förr uppstod i en grupp där medlemmarna var fysiskt närvarande nu kan uppstå lika enkelt även om personerna ifråga inte befinner sig på samma plats.

Den elektroniska finansmarknaden

Tidningar, TV, telefon och internet ersätter den direkta personliga kontakten mellan gruppmedlemmarna. Även om människor på finansiella marknader inte träffas personligen har de alla samma syfte, dvs. att göra lönsamma affärer. De känner samhörighet och identifierar sig lätt med andra aktörer som har samma uppfattning som de själva om vilken riktning marknaden eller en enskild aktie ska ta.

Naturligtvis existerar flockpsykologin rent fysiskt även på dagens elektroniska marknader. Det räcker att observera beteendet i ett större tradingrum när det inträffar en signifikant ekonomisk händelse som t.ex. en oväntad åtgärd från en ledande centralbank. Då kan man verkligen märka hur sinnesstämningen ändras och studera hur olika individers skilda meningar smälter samman och hela gruppen anammar en likartad uppfattning.

Det är ytterst viktigt att kunna studera flockpsykologin på marknaden utan att själv bli en del av den. Det är viktigt att observera vad som verkligen händer vaket och klarsynt, annars är det lätt hänt att man rycks med och låter känslorna färga ens analys av det finansiella systemet eller en enskilds akties sannolika färdriktning.

Låt oss därför avslutningsvis studera Tony Plummers beskrivning av hur lätt det är att förvandlas från rationell självständig placerare till flockpsykologisk aktör och hur priset fyller funktionen som ledaren/auktoriteten på marknaden.

Från självständig placerare till flockmedlem

När någon köper eller säljer aktier eller andra finansiella instrument engagerar sig personen också emotionellt. Beslutet att köpa eller sälja kan mycket väl ha varit rationellt, men själva handlingen innebär ett finansiellt engagemang och man vill känna att man handlat rätt. Placeraren har nu ett aktieinnehav vars värde kan fluktuera utan att vederbörande kan påverka kursutvecklingen. Om priset går åt rätt håll känner man tillfredsställelse och välbehag, men går det fel upplever man olust och obehag.

Lust eller olustkänslorna intensifieras när placeraren umgås med andra aktörer. Om man är rätt positionerad i marknaden förstärks de positiva effekterna, som ökat självförtroende och större välbefinnande, när man kommunicerar med andra investerare som också ”ligger rätt”. Denna kommunikation understryker både att man är rätt positionerad och att beslutsprocessen före köpet eller försäljningen var korrekt.

Tillfredsställelsen blir ännu större om tidningsartiklar eller företagsanalyser bekräftar detta. De personer som fattat likartat beslut söker stöd hos varandra för sin uppfattning och tenderar att förringa argument som framförs av någon gruppering med motsatt mening. Ju mer priset går i deras favör, desto starkare blir argumenten för att deras uppfattning är den rätta. Fokus ligger snarare på den kortsiktiga än den långsiktiga kursutvecklingen. Den gruppering som företräder motsatt åsikt känner sig naturligtvis i underläge och har ett klart behov att kommunicera med och söka stöd hos likasinnade. De fokuserar alltså på bristerna i den andra gruppens resonemang och koncentrerar sig på det mer långsiktiga perspektivet, där deras uppfattning kommer att visa sig vara den korrekta.

Även om beslutet fattas på rationella grunder är det lätt och mycket mänskligt att bli mindre rationell och mer emotionell när placeringen väl har gjorts. Individen blir då mer benägen och disponerad att glida över i flockbeteende. Ju större åsiktsskillnaderna är på marknaden om vad som är rätt eller fel desto större blir behovet att söka stöd och ty sig till en grupp likasinnade placerare då vårt flockdjursbeteende är djupt förankrat inom oss.

Priset är ledaren

En person kan känna intensiv glädje när priset rör sig åt rätt håll och förväntansfullt avvakta nästa rörelse på marknaden. Hen kan också känna sig arg, deprimerad och nervös när utvecklingen inte blir som hen tänkt sig och ängsligt bevaka vad marknaden skall göra mot honom närmast. Ju mer emotionell han eller hon blir – upprymd och entusiastisk eller stressad och pressad – desto lättare är det för honom eller henne att tappa sin självständighet och göra som alla andra, dvs. följa ledaren för flocken.

Det kan vara en enskild individ på marknaden som har denna ledarfunktion. En person som ofta framträder i medvind på börsen och hävdar att hens uppfattning är den mest korrekta kan påverka priset. Från tid till annan dyker det upp någon med rykte om sig att kunna förutsäga marknaden med stor säkerhet. Vanligtvis skapas ett sådant renommé när vederbörande gjort flera korrekta prognoser stick i stäv mot den allmänna åsikten eller har lyckats följa en trend längre än någon annan på marknaden.

Men det är mycket sällsynt att enskilda personer fungerar som flockledare under längre tid. En position som bygger på hög svansföring och stark mediaexponering är nämligen lätt att förlora och att återkomma med förnyad trovärdighet låter sig sällan göras.

Nej, den verkliga ledaren på marknaden är priset självt. Till skillnad från andra grupper kan flockbeteendet på de finansiella marknaderna enkelt avläsas genom studium av de enkla variablerna pris- och volymutvecklingen. De visar flockens kraft och styrka. Hundratusentals placerare följer ständigt hur priset på börsen (index) eller en enskild aktie beter sig. En prisutveckling som rör sig tydligt i en riktning fyller funktionen som flockledare. I en starkt positiv marknad är en prisuppgång den ”flagga” som majoriteten av investerarna flockas kring och betygar sin vördnad och lojalitet. I en starkt negativ marknad representerar en prisnedgång den hårda och bestraffande härskare som de kuvade undersåtarna slutligen böjer knä inför.

Det gemensamma syftet

Vi kan konstatera att de tre grundläggande förutsättningarna för flockbeteende återfinns på de finansiella marknaderna. Alla placerare har ett enkelt och gemensamt syfte – att tjäna pengar. Med lätthet känner de samhörighet och identifierar sig med andra marknadsaktörer. Själva beslutet om när aktörer köper och säljer finansiella instrument har större eller mindre emotionell effekt på placeraren och situationer av oro, nervositet och panik respektive glädje, jubel och eufori uppstår snabbt på marknaden. I dessa situationer har man lätt att anpassa sig och accepterar den förhärskande synen på prisutvecklingen. Ett pris som rör sig tydligt i en riktning fyller funktionen flockledare.

Flockbeteende i emotionella situationer

Det bör betonas att flockbeteende på de finansiella marknaderna uppstår i emotionellt laddade situationer, dvs. när det inträffar kraftiga prisrörelser som gör människor antingen upprymda eller panikslagna. En accelererande prisrörelse i slutfasen av en längre negativ eller positiv trend eller ett tydligt utbrott uppåt eller nedåt från ett långvarigt intervall är effektiva katalysatorer för flockbeteende. Detta beteende har absolut inte minskat utan istället ökat på dagens globala, informationsintensiva och lättillgängliga marknader och vi avslutar denna artikelserie med några klassiska exempel på investerakollektivets agerande när känslorna tar överhanden.

IT-bubblan
Bild 1: IT-bubblan

 

Kulmen på internethysterin 1999/2000 då nyligen börsnoterade datakonsultbolag med inriktning mot internet kunde stiga med flera hundra procent på kort tid, Ericsson stod för över 30 % av börsvärdet och den svenska börsen hade sin största årliga uppgång sedan 1907 är ett utmärkt exempel på flockbeteende i samband med en långvarig positiv trend (eufori)

Finanskrisen
Bild 2: Finanskrisen

 

När Lehman Brothers under finanskrisen hösten 2008 gick i konkurs spred sig en domedagsstämning på finansmarknaderna och masspsykologin ledde till fullskalig börspanik i samband med slutfasen i en långvarig negativ trend.

Utbrott från ett intervall
Bild 3: Utbrott från ett intervall

 

Det senaste exemplet på ett dramatiskt flockbeteende är mindre än ett år gammalt och uppstod i augusti 2011 när börsen bröt ut nedåt från ett långvarigt intervall och rasade 20 procent på sju dagar.