Home > Del 1: Flockbeteendet på de finansiella marknaderna

Del 1: Flockbeteendet på de finansiella marknaderna

Prenumerera kostnadsfritt på våra Analyser!

Tradningportalen märker av ett stort intresse för börspsykologi och har nöjet att presentera en utförlig artikelserie i åtta delar om flockbeteendet på de finansiella marknaderna skriven av C-G Gyllenram. Han publicerade sin bok i ämnet redan i slutet av nittiotalet, men den är mer aktuell än någonsin. Boken blev mycket uppmärksammad i Sverige och har även publicerats i USA, Kina och i Sydkorea.

Artikelserie: Flockbeteende på de finansiella marknaderna

Del 1: Flockbeteendet på de finansiella marknaderna
Del 2: Behavioural finance och Tulpanhysterin
Del 3: Tulpanhysterin
Del 4: Eufori, hysteri och kraschlandning!
Del 5: En vetenskaplig studie
Del 6: Ekonomisk teori kontra marknadens psykologi
Del 7: Flockens psykologi – en kort analys
Del 8: Flockbeteende på dagens marknader

 

Nedanstående artikelserie är baserad på författarens bok och kommer att ge dig en fängslande och intresseväckande inblick i flockbeteendet. Du kommer att få stifta bekantkap med en verklig pionjär inom området, läsa om den första väldokumenterade finansiella manin som utspelades för snart fyrahundra år sedan och få en initierad analys av flockbeteendet på de finansiella marknaderna.

”Aktiemarknadens Psykologi” är slutsåld på förlaget i Sverige, men genom ett exklusivt samarbete med författaren har Tradingportalen fått tillgång till en begränsad upplaga som finns till försäljning via www.tradingportalen.com/e-butik.

Del 1

David Fuller – En pionjär inom börspsykologi

När ”Aktiemarknadens psykologi” publicerades 1998 ansågs denna provocerande i akademiska kretsar eftersom det hävdas i boken att marknaden ofta har ett irrationellt beteende och att psykologi har stor betydelse för att förklara marknadens svängningar.

Psykologin uppfattades vid denna tid i det närmaste som betydelselös som förklaringsfaktor till marknadens beteende och i åratal hade det från framförallt akademiskt håll hävdats att marknaden är rationell och effektiv. Kortfattat säger denna teori/ståndpunkt att investeraren förväntas använda sig av all tillgänglig information för att skapa en ”rationell förväntan” avseende dels värdeutvecklingen på det företag han tänker investera i och dels utvecklingen för ekonomin i sin helhet. Därför ska kursrörelserna på aktiemarknaden korrekt avspegla företagens värde och endast inträffa när ny och oväntad information presenteras. Finansiella marknader är enligt denna syn rationella, stabila och effektiva och det går inte att förutse när kursrörelser ska inträffa.

De senaste tio år har dock psykologin uppmärksammats och accepterats allt mer av ekonomer. En mycket viktig orsak till detta är att vi under denna tidsperiod har fått uppleva två av de värsta börsnedgångarna de senaste 100 åren, vilka med all önskvärd tydlighet har visat hur stark den psykologiska påverkan är när börsfluktuationerna kan svepa fram som flodvågor över världens börser med dramatiska kursrörelser som följd. Att Nobelpriset i ekonomi 2002 gick till Tversky och Kahneman för deras arbete inom ekonomisk psykologi och de senaste årens kontinuerligt ökade intresse för detta ämne inom den akademiska världen har också varit starkt bidragande till ett förändrat synsätt avseende psykologins påverkan på börskurserna.

”Aktiemarknadens Psykologi” är tillägnad David Fuller, uppvuxen i USA, men med London som hemvist sedan mer än fyrtio år. David var en verklig pionjär och en av de första att analysera marknaderna från ett beteendevetenskapligt synsätt. Han är en internationellt mycket respekterad analytiker av världens finansiella marknader även om David nu med ålderns rätt börjat trappa ned sin verksamhet. Han är dock fortfarande aktiv via www.stockcube.com där man kan ladda ner hans mycket läsvärda marknadsbrev ”Fullermoney”.

David Fullers första officiella framträdande i Sverige skedde i Stockholm 1985 när han genomförde sitt internationellt välkända seminarium, ”The Chart Seminar”. Som ung man med bara ett års branscherfarenhet var det mycket givande för undertecknad att delta i ovanstående seminarium och få höra hur David började sin mycket framgångsrika karriär. Särskilt som jag strax dessförinnan, som nyanställd på en av de större affärsbankerna, med mindre lyckat resultat hade hållit ett anförande om den mest sannolika utvecklingen på börsen. Det var alltför uppenbart att jag inte hade lyckats få fram mitt budskap när den mest rutinerade av instutitionsmäklarna spontant och något nedlåtande kommenterade: ” vad tusan sa grabben egentligen, skulle det gå upp eller ner ”?

Låt mig beskriva hur David började sin karriär. Som nyanställd inom finansbranschen i USA i mitten av sextiotalet hade David som uppgift att uppdatera ett stort antal ekonomiska indikatorer som skulle visa i vilken riktning marknaden kunde antas röra sig. Vid ett morgonmöte på analysavdelningen kunde man inte enas om börsens mest sannolika riktning den närmaste tiden. David Fuller fick då frågan vad indikatorerna visade. David svarade att en tredjedel av dem visade att marknadstrenden var positiv, en tredjedel indikerade motsatsen och den resterande delen var neutrala.

För att få ett slut på diskussionen ombads Fuller att lägga fram sin personliga åsikt om börsutvecklingen. David svarade att han inte hade någon åsikt om marknaden. Han visste bara värdena på de olika indikatorer han uppdaterade.

David Fuller insåg att han varit alltför fokuserad på sina studier av indikatorer och behövde vidga sitt vetande. När han strax efter ovanstående händelse fick möjligheten att leda en kvällskurs i teknisk analys på ”The New York Institute of Finance”, accepterade David erbjudandet, men undrade hur han med sin begränsade erfarenhet skulle klara av det. Han fick en lugnade försäkran. Det var bara att läsa in ett kapitel i läroboken i förväg och sedan föredra det på kursen. Allt flöt planenligt tills han en kväll oväntat fick frågan; ”Varför det ?” när han just förklarat att börsen oftast fick en positiv utveckling när en viss signal inträffade. David blev svarslös. Han hade ju bara redogjort för vad han läst in. Han visste inte varför!

David Fuller fortsatte att bygga på sina kunskaper genom att läsa den tillgängliga litteraturen inom ämnet. All läsning av böcker om teknisk analys fick honom dock nästan att byta karriär. Han kände till för många regler, drog för många linjer i diagrammen och använde allt för många motstridiga indikatorer för att kunna utveckla sin analytiska förmåga. Han sökte efter stereotypa mönster och formationer istället för att med öppet sinne betrakta det drama som varje diagram över kursutvecklingen visade. Som de flesta reagerade han för sent i marknaden, eftersom han agerade på fakta som redan var uppenbara för alla.

Lyckligtvis förkastade inte David Fuller teknisk analys i det här läget; inte minst därför att han insåg att studiet av diagram över pris- och volymutvecklingen var det enklaste och smidigaste sättet att studera börsens psykologi.

David var medveten om att han måste förstå varför marknaderna reagerade som de gjorde och hans framgång som analytiker kom, när han koncentrerade sig på det faktum, att de mönster i kursdiagrammen som han studerade var ”people patterns” skapade av dig och mig och alla andra ”där ute” som köper och säljer på marknaderna. Från sina studier i psykologi visste han att människor i en flock lätt tappar sin individualitet och anpassar sig till omgivningen, vilket gör det avsevärt lättare att bedöma i vilken riktning flocken kommer att röra sig.

Naturligtvis är det viktigt att förstå de specifika ekonomiska faktorer (vinstförväntningar, tillväxt i BNP, konjunkturutvecklingen etc. etc….) som påverkar aktie-, ränte, valuta- och råvarumarknaderna. Men om man endast tar hänsyn till hårda ekonomiska fakta och bortser från de psykologiska mekanismerna, blir det mycket svårt att nå djupare förståelse för marknadernas upp- och nedgångar. Självklart är det viktiga finansiella fakta som skapar större upp- och nedgångar, men när börjar de och från vilken nivå? Hur snabbt rör de sig och hur högt är för högt och hur lågt är för lågt? Detta är några frågor där traditionell ekonomisk analys inte räcker till, eftersom enbart siffror inte kan förklara rörelserna. För bättre vägledning behövs ett studium av flockpsykologin på marknaderna.

David Fullers beteendevetenskapliga synsätt på marknaderna var en stor inspirationskälla för min bok ”Aktiemarknadens psykologi” bok, men den beskriver framförallt min personliga uppfattning om den stora betydelse psykologin har för aktiemarknadens beteende, dvs. hur skulle marknaden ständigt kunna vara rationell och effektiv när det är människor som köper aktier och människor som säljer aktier? Vi människor är ju påfallande ofta irrationella i vårt handlande; inte minst i vår relation till pengar och detta ska vi studera närmare i nästa artikel.