Home > Fundamentalanalysskolan del 1: Marknadsanalys

Fundamentalanalysskolan del 1: Marknadsanalys

Välkomna till Tradingportalens artikelserie om fundamental analys. Den här serien skriven av Adam Prinselaar som lärare består av åtta delar, och kommer att beröra alla beståndsdelar i en professionell aktieanalys.

Fundamentalanalysskolan

 

Min förhoppning är att kunna ge Tradingportalens läsare en större verktygslåda vid aktieanalys. Innan vi går in på bolagsspecifik analys och värdering, så tänkte jag att vi börjar med att titta på hela marknader, branscher och geografiska områden.

Oavsett om vi som investerare vill erkänna det eller ej, så kommer våra aktieaffärer främst drivas av bolagens underliggande marknader. Bolagens egna prestationer är i genomsnitt endast en reflektion av hur den specifika branschen presterar i just det geografiska området.

Bolag kan sällan avvika från den underliggande marknadens utveckling över lång tid. Detta då framgångsrecept ofta kan kopieras och konkurrens leder till en så kallad ’återgång till medelvärdet’, som det så fint benämns inom statistik.

Givetvis så går det att hitta bolag som både presterar bättre och sämre än branschgenomsnittet, annars vore yrket som aktieanalytiker helt meningslöst. Men över riktigt lång tid så kan inte bolag överprestera gentemot branschkollegor, utan att inom sin anskaffa sig monopolställningar. Än så länge har marknadsekonomin varit väldigt effektiv när det kommer till att avveckla och förebygga monopol.

När vi nu har konstaterat att marknadens utveckling är den enskilt viktigaste faktorn bakom bolagsprestationer, så kan det vara bra att fundera kring hur branscher och sektorer utvecklas. Nyckeln till att identifiera intressanta marknader är tyvärr ingenting annat än idog läsning. Det gäller att hänga med i omvärldstrender – främst via nyheter.

Hela sektoranalyser med framtidsprognoser går att köpas via researchinstitut, men eftersom dessa prognoser baseras på makrostatistik så går det ofta att förekomma de professionella analyserna genom att helt enkelt skapa sin egen bild av nyhetsflödet. Signifikanta omvärldstrender och marknadsprognoser går ofta att läsa om i även bolagens årsredovisningar. Det finns inga genvägar till en bra marknadsanalys.

Men är man nyfiken och gillar att läsa så är det i princip omöjligt att missa att t.ex. Kinas internetanvändande ökar i en enorm takt, att befolkningen i Europa blir allt äldre, att bilförsäljningen går urstarkt i USA eller att låga råvarupriser får Sydamerikanska ekonomier att vackla.

När man definierat omvärldstrenderna så är det dags att identifiera investeringar för att utnyttja dem.

Eftersom bolag inom samma branscher och regioner har samma underliggande marknad och tenderar att röra sig mot genomsnittet, så finns det ofta tydliga gemensamma karaktärsdrag i de finansiella räkenskaperna. Detta blir tydligt efter att man har läst sin beskärda mängd finansiella rapporter genom åren.

Konsultbolag tenderar att ha stora goodwillposter eftersom uppköp är vanligt förekommande inom branschen, läkemedelsbolag har stora immateriella tillgångar i form av patent, fastighetsbolag har en hög belåningsgrad eftersom långivare gillar deras stabila kassaflöden, dagligvaruhandlare har låga marginaler på grund av låg förädlingsgrad och så vidare.

Börjar man skaffa sig en bild av hur de ”typiska” räkenskaperna ser ut för diverse branscher, så kan man utnyttja det för att hitta avvikelser från branschsnittet. Om dessa avvikelser är uthålliga så brukar det avspegla sig på börsen förr eller senare.

Inditex har t.ex. skyhöga marginaler för att verka inom de lägre prisintervallen i modeindustrin, mycket tack vare överlägsna distributionskanaler och en mycket kundnära produktutveckling. Elekta å andra sidan, har haft enorma problem att konvertera vinster till kassaflöden jämfört med konkurrenter, eftersom kundfordringar har samlats på hög. Lyckas man identifiera sådana här sorters avvikelser från branschnormer, så tror jag man blir belönad av börsen.

Det är inte bara räkenskaper som påminner om varandra inom branscher, riskexponeringar är ofta nästintill identiska bland direkta konkurrenter som verkar på samma geografiska marknader. Detta skall man ha i åtanke vid värdering. Olika branscher bör ha olika avkastningskrav beroende på den branschspecifika risken.

Banker värderas just nu relativt lågt på grund av att det numera finns en risk att aktieägare får punga upp vid en bankkris. På samma sätt värderas vårdföretag och spelbolag i Sverige relativt lågt på grund av den politiska risken. Framförallt så skall man hålla utkik efter diskrepanser i relationen mellan risk och värdering.

De två bemanningsbolagen inom sjukvård till exempel, NGS och Dedicare, har tidigare värderats till ganska olika multiplar trots samma politiska riskexponering.

Hur sektorer utvecklas är till stor del beroende på var de är geografiskt placerade. Detta då BNP-tillväxt utgör grundbulten i hela vårt ekonomiska system. Enligt klassisk nationalekonomisk teori så är tekniska framsteg, investeringar och befolkningsökning de drivande faktorerna bakom BNP-tillväxt.

Tekniska framsteg är oerhört svårt att kvantifiera och investeringar är ofta styrda av politiska beslut. Befolkningsökning är således den mest lättillgängliga faktorn att analysera och lyckligtvis så har empiriska studier funnit stark korrelation mellan befolkningstillväxt och BNP-tillväxt.

Om man vill investera i bolag med medvind framöver, kan det alltså vara läge att studera befolkningstillväxten i dess geografiska marknader. Notera att man nödvändigtvis inte behöver investera i Pakistanska bolag för att exponera sig mot Pakistans växande ekonomi, man kan lika väl investera i Opus Group som besiktigar den växande bilflottan i Pakistan.

När det gäller valutarisker i utländska marknader så har man som investerare ofta en ”hedge” som sällan diskuteras. Säg att man köper Coca-Cola som har en stor del av sin försäljning utanför USA och således tjänar på en svag dollar, där varje dryck såld i utländsk valuta blir värd fler dollar. Investerare å sin tur, köper och säljer Coca-Cola-aktier i dollar, vilket gör att en svagare dollar medför en värdeminskning på Coca-Cola-aktierna.

Effekterna av en försvagad dollar tar således ut varandra för en investerare, till en viss del. På samma sätt måste man tänka när man investerar i globala Svenska bolag. H&M tjänar på en svagare krona eftersom deras utländska vinster blir värda fler kronor, men vi som investerare förlorar på en svagare krona eftersom våra H&M-aktier blir mindre värda, i relation till resten av världen. Dessa tankar är lite okonventionella, men i en allt globalare värld där vi spenderar mer och mer pengar utomlands så är kanske inte en kronförsvagning alltid positivt för investerare.

Hittills så har vi utgått från att en växande underliggande marknad alltid är positivt. Detta behöver inte alltid vara sant. Titta på de två Melker Schörling-bolagen Securitas och Loomis. Securitas gynnas av ett allt otryggare säkerhetsläge i Europa, trots det så har de problem att växa lönsamt.

Personalkostnader äter upp en allt större del av omsättningen samtidigt som den växande marknaden lockar till sig fler konkurrenter. Loomis å andra sidan agerar på den borttynande kontantmarknaden. Trots det så ökar både marginalerna och omsättningen på grund av stordriftsfördelar. Dessa exempel relaterar till två begrepp vi kommer diskutera mer ingående i nästa artikel – ’operativ hävstång’ och ’moats’. Denna brasklapp till trots, så är det generellt lättare för bolag att vara framgångsrika på växande underliggande marknader.

Kom ihåg att det genomsnittliga bolagets utveckling endast är en reflektion av hela sektorns utveckling. En stark underliggande marknadstillväxt kombinerat med höga marginaler och tillförlitlig kassaflödesgenerering är fortfarande den ”heliga graalen” när det kommer till aktieinvesteringar.

I nästa del av artikelserien så kommer vi gå från breda marknadstrender till att titta mer på bolagsspecifika attribut. Det är nämligen i analys av affärsmodeller man kan urskilja de långsiktiga vinnarna av marknadstrenderna.

Håll till godo!

Fundamentalanalysskolan är skriven under sommaren 2016 av Adam Prinselaar, som arbetar på en investmentbank i Stockholm.