Home > Gannskolan del 3: Elliott wave och tidscykler på Gannhjulet

Gannskolan del 3: Elliott wave och tidscykler på Gannhjulet

I denna del av Gannskolan ska vi blanda in R.N. Elliotts banbrytande arbete kring hur marknaden beter sig. De karakteristiska impulsvågor som i trendens riktning sker i fem steg och rekyler eller korrigering sker i tre steg må vara väldigt enkelt att förstå i teorin, men att utröna vad som är vad i verkligheten är något helt annat. Kan Gann hjälpa Elliott eller Elliott hjälpa Gann? Kanske ska man kombinera de två metoderna? 

Gannskolan

 

Grunderna i Elliotts-vågteori bygger på att mänskligheten i ett längre perspektiv är under ständig utveckling, som vi vet är denna utveckling dock inget spikrak linje utan det kan hacka till rejält ibland både i stort och smått. Detta återspeglar sig i de finansiella marknaderna som över tid trendar uppåt men som konstant drabbas av mindre eller större dippar. De större dipparna utvecklas emellanåt till regelrätta krascher så som exempelvis 1929 – 1932 och 2007 – 2009. Utvecklingsstegen består av långa positiva trender som endast utsätts för mindre chocker så som exempelvis, 1982 – 2000 eller 2003 – 2007.

Grundmönstret som R.N. Elliott identifierade var att en rörelse i den större trendens riktning sker i fem vågor, varav tre av vågorna sker i trendens riktning med två rörelser i motsatt riktning. Korrigeringar sker i tre steg med två vågor mot den större trenden och en med den större trenden.

Elliott wave grundmönster
Elliott wave grundmönster

 

Hur kan Elliott wave hjälpa oss utifrån vårt perspektiv med Gann – ABB, ett exempel från verkligheten

Säg att vi hypotetiskt misstänker att vi har ett komplett vågmönster, och säg att vi söker en lågpunkt i ABB i januari tidigare i år. Det fanns vid tillfället stor anledning att misstänka att cykeln från toppen den 4 juni 2015 var under avslutning då vi hade fem vågor ned med den karakteristiska förlängda tredje vågen. Kan vi prognostisera när i tid?

Eftersom den sista uppgångsvågen tog 231 dagar, nära nog på Västra kardinalen på vårt Gannhjul och man söker relation till denna så var det logiska att söka en tidpunkt kring den 21 januari för en lågpunkt och i och med att vi vid detta tillfälle hade fallit under 231 dagar, dvs lika många dagar som uppgångsvågen tog i anspråk och en 360 graders relation. Mycket riktigt vände marknaden och efter ett lyckat återtest av botten pekade trenden därefter uppåt.

ABB (dagsdiagram)
ABB (dagsdiagram)

När trenden väl har vänt bör man ställa sig ett par frågor, varav en är vad ska vi förvänta oss av den nya trenden? Utifrån ett Elliott vågperspektiv vet vi att fem vågor upp eller ned från en topp eller botten antingen avslutar en rörelse eller påbörjar den och ska då eventuellt följas av ytterligare nedsida efter en klassisk trevågs korrigering av den föregående trenden. I fallet med ABB fick vi fem vågor ned, skulle vi förvänta oss ytterligare nedsida eller var det en större vändning?

Som ni kanske kommer i håg från del 1 av Gannskolan så kan man bedöma en trend utifrån hur många dagar priset rör sig i motsatt riktning relativt föregående trend. Eftersom vi konstaterat att trenden sannolikt vänt beräknar vi under hur lång tid den sista fasen av nedgången pågick. Vi får fram 72 dagar vilket är 1 dag från Nordöstra linjen på vårt Gannhjul. Vi vet nu att det är sannolikt att marknaden kommer stiga i varje fall i minst 72 dagar i minst en trevågs-rörelse!

Vi har också en regel som säger att den första vågen i den nya trenden ska landa på en 360 graders relation på Gannhjulet, dvs i detta fall den nordöstra delen på Gannhjulet, till den sista fasen i föregående trend. En sådan infann sig den 3 mars då marknaden stigit i 43 dagar, ett värde som återfinns på nordöstran. Vi kan också, möjligen något forcerat, få till en femvågs-rörelse i vår vågräkning. I detta läge bör man med ett försiktigt förhållningssätt se att det är fullt möjligt att första fasen i den nya trenden är avslutad!

När vi sedan låst den sannolika första vågen söker vi relationer för våg två eller våg b, det vill säga en första korrigering. Denna ska idealt landa på 180 grader av våg ett, vilket förefaller ha inträffat den 15 mars.

Våg tre av uppgången avslutades sannolikt den 30 maj och våg fyra kom in på en 360 graders relation den 30 juni. Den 30 juni hade hela uppgången pågått i 162 dagar, en dag från norra kardinalen. Vi söker nu en topp på den norra kardinalen för våg fem efter en femvågsuppgång, detta har eventuellt inträffat den 15 augusti då marknaden stigit ytterligare 46 dagar. Detta eftersom våg fem ska ligga på 360 dagar summan av våg ett till fyra.

Så uppgången i ABB borde/kunde alltså teoretiskt tagit slut här. Sedan dess har marknaden fortsatt uppåt men varit väldigt slagig, eventuellt har vi i en situation där marknaden korrigerar uppåt dvs en bullish skew. Den uppmärksamma ser ju också att vi har en 360 graders prisrelation vid detta tillfälle samt att USDSEK sedan dess stigit cirka 9 %.

ABB (dagsdiagram)
ABB (dagsdiagram)

Förhållningsregler Gann i kombination med Elliott

Våg 5 eller C i den föregående trenden ska idealt mötas med våg 1 eller a i den nya trenden på 360 grader på Gannhjulet.

Våg 1 och 2 ska idealt mötes på 180 grader på Gannhjulet.

Våg 4 ska idealt nå 360 grader med summan av dagar i våg 1, 2 och 3, men även 180 grader förefaller förekomma.

Våg 5 ska idealt sluta på 360 grader med summan av våg 1, 2, 3 och 4.

Våg C ska idealt sluta på antingen 360 grader med summan av dagar i våg a+b eller så ska b+c sluta på 360 grader med våg a. Men när det gäller korrigeringar är situationen något oklar, det förefaller även som att en relation där våg a är 360 grader med c är relevant. Det viktiga är att den större cykeln träffar rätt.

Tänk dock på att den cykel som analyseras kan vara del av en större cykel, i de fallen får man söka relationer både i den mindre och den större cykeln.

Bullish och bearish skew

En svår del med Elliott wave är i de fall marknaden befinner sig i en positiv eller negativ skew, dvs när en korrigering i ett fall med en stark marknad fortsätter trycka på uppåt eller när marknaden i negativ trend korrigerar nedåt. Det kan också vara när en positiv trend komprimeras och rör sig orent och blir svag eller när en negativ trend komprimeras och blir relativt stark.

Jag skulle misstänka att den vanligaste anledning till felräkningar i Elliotts vågteori, givet att man kan teorin, har att göra med positiv och negativ skew. Man blir helt enkelt lurad, men får man inte ihop sin Gannräkning är vågmönstret sannolikt inte komplett och man är utsatt för ett av många äss marknaden har i rockärmen med syfte att lura oss. Eller om man får ihop Gannräkningen men inte vågorna så kan en cykel vara klar fast priset fortsätter ett tag i trendens riktning, som i exemplet med ABB. Vad som i slutändan är rätt får vi se för får man inte ihop det får man helt enkelt avvakta ytterligare information.

Orsaken till denna skew kan diskuteras men kan ha att göra med valutarörelser, centralbanksstimulanser och andra externa faktorer. Priset är som sagt möjligt att manipulera, men en dag är en dag, en vecka är en vecka osv.

XAUUSD i jämförelse med XAUEUR (dagsdiagram)
XAUUSD i jämförelse med XAUEUR (dagsdiagram)

Summering

Vi har nu gått igenom hur Gann kan hjälpa Elliott och hur Elliott kan hjälpa Gann. Är man intresserad av fördjupning på området kan man exempelvis läsa Frost och Prechters bok på Elliott wave och vill man läsa mer om kombinationen mellan Elliott och Gann föreslår jag Demystifying the Square of 9 av Pauline Novak-Reich.