Home > Del 2: Handlarrollen

Del 2: Handlarrollen

Handlarrollen

Det finns generellt tre typer av handlare (”traders”) i de stora finanshusen, och var och en av dessa roller uppfyller specifika funktioner som skiljer sig avsevärt från varandra. De tre typer av handlare som finns är sådana som handlar för bankens/institutionens räkning (”propriety traders”), marknadsgaranter (flödeshandlare som ställer priser och skapar en marknad, ”market makers”) samt kundhandlare, som har direktkontakt med kunder angående affärsmöjligheter (”sales traders”). Vi ska nu ta och titta lite närmare på vad var och en av dessa arbetsroller omfattar.

Handlaren i egen portfölj är kanske den funktion som de flesta som är bekanta med finansmarknaden i första hand förknippar med korttidshandel, ”trading” på engelska. Portföljhandlaren försöker förutse och anpassa sig till marknadens rörelser för att tjäna pengar åt sin arbetsgivare (oftast en institution som exempelvis en storbank). Ibland kan portföljhandlaren, i likhet med marknadsgaranten, välja att ta andra sidan på en större transaktion i hopp om att göra en snabb förtjänst. Han/hon försöker då helt enkelt fånga skillnaden mellan köp- och säljsidorna, ”spreaden”.

Marknadsgaranten har som huvudsaklig roll att skapa en marknad för ett specifikt instrument genom att tillhandahålla likviditet på både köp- och säljsidan. Detta innebär att han/hon i många fall måste vara köpare när den breda massan är säljare – och tvärtom. Detta kan verka som en till synes omöjlig position, men marknads-garanten har en hel del saker som talar för honom/henne. Han/hon har ofta en unik inblick i alla de flöden som berör det specifika instrumentet och har också specialiserad kunskap angående detta instrument. Transaktionskostnaderna är i princip obefintliga, samtidigt som det med jämna mellanrum bjuds på möjligheter att tjäna pengar i princip helt riskfritt. När två aktörer samtidigt vardera köper och säljer ”bäst möjligt” kan marknadsgaranten stå i mitten av affären och fånga mellanskillnaden.

Kundhandlaren är betydligt mer kundorienterad än de övriga handlarna. En kundhandlare lägger stor vikt vid att upprätthålla goda och täta relationer med sina kunder. Arbetet utgör en ständigt pågående process, i vilken kundhandlaren hela tiden analyserar, utforskar, sammanställer och marknadsför investeringsidéer till sina kräsna kunder. Kundhandlaren är närmast att likna vid en institutionsmäklare, som ofta vänder sig till ett fåtal sofistikerade och kunniga kunder och förfogar över stora mängder kapital.

För att kunna tillmötesgå de stora krav som dessa sofistikerade investerare ställer måste kundhandlaren vara mycket påläst, både avseende de specifika idéer som marknadsförs och vad gäller de tekniska aspekterna på handel. En bra kundhandlare är, som namnet antyder, bra på de två delområden som tjänsten inbegriper. Han/hon har förmågan att underhålla sina relationer och sälja in investeringsidéer till dessa men har samtidigt djupa insikter i olika instruments faktiska värde i relationen till deras gällande marknadspris.

I andra fall har denna form av handlare ofta mandat att ligga kvar i spekulativa positioner under en längre tidsperiod för sin arbetsgivares räkning. I arbetsgivarens mandat, som finns specificerat, finns en gräns för hur stor total nettoexponering varje handlare får ha. Ofta skiljer sig den tillåtna nettoexponer-ingen åt beroende på tidsperioden. Positioner som initieras och stängs under dagen får ofta vara betydligt större än de positioner som tilllåts ligga ”över natt”, det vill säga positioner som inte sålts vid marknadens stängning på den aktuella dagen.

Ponera att du önskar köpa 1 000 aktier i Investor B. Samtidigt vill någon annan sälja 1 000 Investor B. Båda du och den andra aktören vill genomföra era transaktioner utan fördröjningar och väljer därför att lägga era order ”bäst möjligt”. När du köper dina aktier säljer marknadsgaranten dem till dig för exempelvis 100,50 kronor. Samtidigt passar marknadsgaranten på att köpa de aktier som den andre aktören vill sälja för 100 kronor jämnt. På detta sätt har han/hon tjänat 50 öre på transaktionen – helt riskfritt. Lägg därtill på minnet att detta endast utgör en enda affär av oändligt många transaktioner som sker varje dag. Målet för marknadsgaranten är att tjäna pengar på sin roll, men i vissa fall kan också ett av målen vara att minimera den risk som finns inom ett givet verksamhetsområde.

Genomgången av olika typer av handlare blir inte komplett utan att vi också berör begreppet dagshandel (”daytrading”). En dagshandlare (”daytrader”) gör i mångt och mycket samma arbete som flera av de professionella handlarroller vi redan behandlat; enda undantaget är att dagshandlaren agerar för egen räkning som privatperson.

Framväxten av dagshandel är en direkt följd av Internets framfart men beror också på den globala avregleringen av de finansiella marknaderna. I dag kan vem som helst skaffa bredband, lämplig programvara, exempelvis via en Internetmäklare, och i princip ha tillgång till samma information som en professionell aktör inom finansbranschen. Denna utveckling har lett till framväxten av en liten skara privata investerare som försöker livnära sig på att göra kortsiktiga affärer på världens aktiemarknader.

Det som utmärker en dagshandlare (daytrader) är att personen i fråga i princip aldrig tar med sig några positioner hem över natten, det vill säga alla positioner stängs före börsens stängning. Dagshandlare har alltså en mycket kort tidshorisont vid sina affärer och gör ofta många transaktioner per dag, och det är därför av yttersta vikt att han/hon kan pressa transaktionskostnaderna. Även här har utvecklingen inom branschen skett med häpnadsväckande snabbhet, där framför allt Internetmäklarnas framfart har pressat ned kurtagen hos så gott som samtliga aktörer.

Hur lönsamt är då dagshandel? Vad krävs för att man ska lyckas inom detta gebit? Hur mycket kapital och erfarenhet behövs egentligen för att någon ska försöka sig på en karriär som dagshandlare? Frågorna är många, men svaren är inte lika entydiga och generella. Det finns dock en del generella och övergripande slutsatser som utkristalliserats under de år som detta fenomen varit aktuellt. Det är utan tvivel så att en majoritet av dem som försöker sig på att livnära sig på sin handel misslyckas.

Internationell statistik, framför allt från amerikanska aktörer, visar att så mycket som 85 procent av dem som försöker sig på en karriär som dagshandlare slutar inom sex månader. Av de kvarvarande 15 procenten faller ytterligare en del bort i ett senare skede. Med sådana utsikter ter det sig märkligt att så många försöker sig på en så extrem korttidshandel. Vad lockar?

Faktum är att flera faktorer är tilltalande! Den stora friheten för en dagshandlare att bestämma över sin egen tid och att vara sin egen chef tilltalar många. Givetvis lockar även de monetära aspekterna.

Dagshandel är ett kall, dit många känner sig kallade men få är utvalda. Medan det stora flertalet som försöker livnära sig på dagshandel misslyckas finns det klara belägg för att hävda att de som lyckas ofta blir ekonomiskt oberoende. Europas mest kända dagshandlare torde vara Paul Rotter, även känd som ”the Eurex Flipper” i handlarrum världen över. Han har skapat sig ett namn som en av de allra största, mest orädda och skickligaste dagshandlare som världen skådat.

Paul Rotter är en aggressiv ”scalper”, det vill säga en aktör som ofta ligger på både köp- och säljsidan för att på detta sätt tillgodogöra sig många mycket små vinster. Och vinster blir det! Rotter själv tiger om sina marknadsframgångar, men oberoende källor har uppskattat hans vinster till omkring 7 miljoner USA-dollar per månad. Det motsvarar en årlig vinst på nästan 600 miljoner kronor – och Rotter handlar bara fyra timmar om dagen …

Vad är då de gemensamma nämnare som utmärker en bra respektive dålig handlare? Det enskilt viktigaste kännetecknet för en framgångsrik handlare är förmågan att kontrollera sitt känsloliv och fatta rationella och disciplinerade beslut – ofta i mycket pressade lägen. Detta är betydligt lättare sagt än gjort, särskilt för individer som har en känslomässig natur.

Vi har träffat många framgångsrika handlare genom åren, och vi påstår att de kan delas in i två olika personlighetstyper: Den ena typen är analytisk och strukturerad, ofta något tillbakadragen. Riskaversion och försiktighet präglar denna stil, och handeln kännetecknas ofta av stabilitet och förutsägbarhet avseende de förväntade resultaten.

Den andra typen är också analytisk men framför allt kreativ. Personligheten är ofta extrovert och ibland något excentrisk, som tar stora risker utan att känna obehag. Denna typ av handel leder ofta till stora kast i resultaten över tiden, men det är också i denna grupp som de allra största vinnarna återfinns, eftersom dessa människor generellt sett är bättre än de andra på att vara aggressiva när de ligger rätt i marknaden.
Gemensamt för de båda grupperna är förmågan att agera disciplinerat och rationellt i alla lägen – utan att låta känslorna ta överhanden. Båda grupperna har också en väl genomarbetad strategi som är beprövad och som de vet fun-gerar över tiden.

I nästa artikel behandlar vi rollen som förvaltare.

Skriven av: C-G Gyllenram och Tony Ugrina