Home > 10 biljoner dollar för att bekämpa pandemin – fungerar det?

10 biljoner dollar för att bekämpa pandemin – fungerar det?

De monetära och finansiella stödpaket som skapades för att bekämpa coronavirus-pandemin har nått 10 biljoner dollar globalt. Trots denna enastående summa är frågan – räcker det, eller kommer regeringar och centralbanker bli tvungna att bistå med mer pengar?

Problemet verkar inte vara en ovilja hos finansiella och monetära myndigheter att göra mer, utan snarare konsekvenserna av åtgärderna. Vad händer om viruset är här längre än väntat? Vad händer ifall vi får en andra våg?

Ekonomiska stödpaket i alla storlekar

De ekonomiska stödpaket och åtgärder som togs av 54 länder skiljer sig i storlek beroende på virusets påverkan och ländernas möjligheter. I vissa fall har länder valt att spendera så mycket som 40% av sitt GDP för att bekämpa COVID-19-krisen.

En sak är säker och gäller för de flesta länderna – storleken på de ekonomiska stödpaketen överstiger de ekonomiska ansträngningar som krävdes för att bekämpa finanskrisen 2008.

De ekonomiska stödpaketen som har tagits fram av regeringar och centralbanker fokuserar på tre pelare – finansiell stabilitet, ekonomisk välfärd för hushållen och att hjälpa företag att överleva krisen. De första som genomförde åtgärder var centralbankerna som omedelbart tillhandahöll det finansiella systemet med likviditet.

Specifikt öppnade Fed USD-baserade swappavtal med andra stora centralbanker för att skapa en global likviditetsinjektion. Om möjligt reducerade även centralbankerna sina räntor (i vissa länder/områden hade de redan negativ ränta och hade därför svårt att sänka den ytterligare).

När det kommer till hushållens ekonomiska välfärd var/är den stora utmaningen att bibehålla en stabil disponibel inkomst. Det innebar även att tillhandahålla en buffert för potentiella förluster av arbete.

För företagen var de första som fick stöd de små och medelstora företagen. Företagen tilläts omstrukturera sina skulder och skjuta upp lån medan myndigheterna senarelade avgifter och fordringar samt påskyndade statsskulder.

Krisen hade en specifikt stark påverkan på tillväxtmarknader. Till att börja med är dollarns värdestegring mer akut mot valutor på tillväxtmarknader än på utvecklade marknader. Stora delar av skulderna i denna del av världen är skriven i USD, vilket innebär att myndigheterna har mindre medel att använda för att bekämpa krisen. Egypten exempelvis spenderade nästan 10% av sitt GDP för att betala sina stigande skulder på grund av dollarns ökade värde.

Allt sammantaget har vi fortfarande utmaningar framför oss. Då världen går in i andra kvartalet för 2020 och ekonomierna börjar öppna upp skiftar fokus till hur viruset sprids när vi använder oss av social distansering och andra åtgärder. En andra våg kan komma att kräva ytterligare åtgärder från regeringar och centralbanker.

Taggar:
Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto