Home > Månadsrapport Januari: A Splendid Time

Månadsrapport Januari: A Splendid Time

Gott Nytt År och välkomna till 2012! Kommer det nya året att bli ett bättre eller sämre år än det föregående? I detta forum tänker man väl främst på utvecklingen på de finansiella marknaderna och de omvärldsfaktorer som påverkar dessa. 2011 var ett innehållsrikt år med händelser som kommer att få inverkan under både innevarande och ett antal kommande år. Ur aktiemarknadsperspektiv var det ett trist år, men fyllt av både oroande och spännande händelser.

En tillbakablick på 2011

En av de viktigare händelserna under förra året var eurokrisen som blev akut under sommaren och följdes av sparprogram, räddningspaket samt ett oändligt antal toppmöten som inte ledde till några nämnvärda resultat. I Italien tvingades Berlusconi att avgå och den regeringen ersattes av en ”teknokratregering” med EU:s uppdrag att sanera den italienska ekonomin. Även den grekiska regeringen avgick och blev ersatt av en regering med liknande sammansättning som den italienska. Även Spanien fick en ny regering efter valet i november.

I USA lyckades man inte enas om sin budget. Det leder till automatiska åtstramningar i USA:s budget från 2013. USA fick också sitt kreditbetyg sänkt av Standard & Poors. I maj lyckades amerikanska trupper i Pakistan lokalisera och döda Al Qaida-ledaren Osama Bin Laden och i slutet av december lämnade de amerikanska trupperna Irak och med det avslutades en av de längsta militära amerikanska insatserna i historien.

I Nordafrika störtades regeringarna i Tunisien och Egypten och efter inbördeskrig i Libyen störtades regimen med hjälp av flygunderstöd från Nato och landets diktator sedan drygt 40 år, Muammer Gadaffi mördades av rebellerna.

Revolter och uppror kom att bli ett tema under året men tog sig olika uttryck beroende på var man befann sig och anledningen till missnöje. I södra Kina förekom protester mot korruptionen och i Ryssland protesterade människor mot vad man uppfattade som valfusk. I USA startade Occupy Wall Street- rörelsen, som en protest mot att finansindustrin gynnats framför vanliga löntagare och begreppet ”we are the 99 % ” uppstod riktat mot den ojämna inkomstfördelningen i USA. Liknande aktioner förekom i London.

I Japan inträffade i mars den värsta jordbävningen i modern tid och i den efterföljande tsunamin dränktes en 11 mil lång kuststräcka av vatten som nådde 5 kilometer in i landet. Hela städer och byar försvann i vattenmassorna och mer än 20 000 människor omkom. Den japanska befolkningens värdiga sätt att hantera situationen gav ett nytt perspektiv på resten av världens ekonomiska och politiska bekymmer.

Vad händer 2012?

Vilka faktorer kommer att påverka utvecklingen under 2012 och vänder aktiemarknaden nu äntligen uppåt? Nedan följer några frågeställningar och teman som kommer att få betydelse för utvecklingen under året.

Från USA kommer en hel del uppmuntrande ekonomisk statistik. Först och främst bedöms den amerikanska ekonomin växa med minst 2 % under det kommande året. Antalet nya arbetstillfällen ökade i slutet av 2011 och den amerikanska arbetslösheten är den lägsta sedan i februari 2009. Detta understöds av positiva tongångar från de amerikanska inköpscheferna. ISM har rört sig norrut under de senaste två månaderna och befinner sig nu med god marginal på rätt sida om 50, vilket signalerar ekonomisk expansion. Även Japan förväntas få en positiv ekonomisk tillväxt under 2012.

I Europa blir den ekonomiska utvecklingen under 2012 i bästa fall tudelad. I euroland förväntas Tyskland och Frankrike få en acceptabel tillväxt medan länderna i Sydeuropa kommer att få noll- eller negativ tillväxt beroende på de åtstramningspaket som får full effekt från årsskiftet. Det syns ännu ingen lösning på eurokrisen och det finns en uppenbar risk att det blir sämre innan det blir bättre. Bara under första kvartalet ska Italien och Spanien låna upp över €150 mdr och till det kommer Grekland som behöver €14,4 mdr innan den 20 mars bara för att undvika betalningsinställelse. Det är inte bara Sydeuropa som måste refinansiera lån under 2012. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har under året tillsammans lånebehov på över €600 mdr.

Även USA kommer att behöva låna stora summor under 2012. Eftersom man inte har kommit fram till någon varaktig lösning på problemet med det kroniska budgetunderskottet, som är stabilt på 8-10%, ökar hela tiden USA:s statsskuld och beräknas under året närma sig $16 000 mdr.

2012 är ett valår. Först kommer det ryska presidentvalet i mars, följt av det franska valet som inleds i maj. I november avgörs om president Obama får förnyat mandat eller om en republikansk kandidat tar vid. Andra länder där det är valår är Taiwan, Sydkorea, Mexico och Egypten. I Kina skiftas ledarskapet för kommunistpartiet i november. Namnen på den nye presidenten, Xi Jinping, och premiärministern, Li Keqiang, är redan kända, men även ministerposter under den högsta ledningen byts ut och om dessa befattningar pågår maktkampen i Kina för fullt.

Ett tema som kom att påverka 2011 men som kommer att märkas också under 2012 är social oro. I Ryssland pågår ett uppvaknande riktat mot Putins korrumperade regim och det kan inte uteslutas att det leder till oroligheter i samband med valet. De folkliga resningarna i Tunisien och Egypten kan mycket väl komma att sprida sig till andra länder i Afrika. Zimbabwe, Nigeria, Uganda och ytterligare en handfull länder har regimer som bedöms så korrupta att det bara är en tidsfråga innan det leder till interna konflikter. I Asien kan utvecklingen i Pakistan, där fattigdom kombineras med religiösa motsättningar, vara orsak till nya oroligheter.

Inte heller i Europa och USA kan man bortse från risken för social oro. Occupy Wall Street visar att det finns gränser för vad människor uppfattar som rimligt vad gäller fördelningspolitik och andra rättvisefrågor. I Europa kommer väljarnas tålamod att prövas av de åtstramningspaket som bl.a. innebär minskade pensioner och färre jobb inom offentlig sektor. Många av åtgärderna får effekt först från årsskiftet och med tanke på de protester som ägt rum i Sydeuropa bara baserat på kännedom om planerna, är det inte osannolikt att protesterna tar ny fart. Det är också fullt möjligt att en europeisk regering till slut tvingas avgå när folkligt och parlamentariskt motstånd växer sig för starkt.

En annan källa till oro är Iran. När nu USA lämnat Irak är fältet öppet för Iran som önskar stärka sin position och dominera området kring persiska viken. Processen har pågått i flera år. Iran vill destabilisera regimen i Bagdad och har länge stött den shiamuslimska oppositionen i Irak och ligger med all sannolikhet bakom en del av det våld som plågat landet i åratal. Under oroligheterna i Bahrain i våras fanns det goda skäl att anta att Iran tog tillfället i akt och testade gränserna för vad omgivningen (Saudiarabien) tolererade. Saudierna var dock behjälpliga med att bistå regimen i Bahrain och på ett brutalt sätt slå ner oppositionen. Därtill uppträder Iran alltmer aggressivt på den internationella arenan.

I strid med FN:s avtal om ickespridning av kärnteknologi har Iran ökat sina aktiviteter med att anrika uran. Iran har visserligen inte undertecknat FN:s ickespridningsavtal, men oaktat detta betraktas det inte som acceptabelt att strunta i det, vilket Iran gör. Från Iranskt håll förnekar man att syftet är annat än fredlig utveckling av uran, men det är inte någon utomstående som tror att inte målet är att säkerställa att Iran får tillgång till kärnvapen. Västvärlden har reagerat starkt mot Irans kärnvapenambitioner och flera länder inklusive USA, Storbritannien och Frankrike har hotat med sanktioner om inte Iran backar och tillåter FN-inspektioner. Iran har svarat att införande av sanktioner kan leda till att Iran med militära medel blockerar Hormuzsundet, genom vilket en stor del av den olja som produceras i mellanöstern måste passera. Det krävs ingen större fantasi för att föreställa sig vad en konflikt skulle innebära för oljepriset.

Centralbanker och styrräntor

Den svenska reporäntan sänktes från 2,0 % till 1,75 % vid Riksbankens sammanträde i december. Vi var något överraskade av sänkningen då Riksbanken tidigare under året haft en ganska stram penningpolitisk framtoning. I protokollet från mötet i direktionen framgår att Riksbanken börjat snegla på sysselsättningen till skillnad från den tidigare ensidiga fokuseringen på inflationen. Man konstaterar att arbetslösheten är högre än väntat. Riksbanken bedömer att utvecklingen i euroområdet är problematisk även för svensk ekonomi, och att det politiska ledarskapet i Europa inte lyckats komma fram till någon hållbar lösning på eurokrisen. Som följd av detta ser man nu en tydlig inbromsning i den svenska ekonomin. Nästa penningpolitiska möte i Riksbanken äger rum den 15 februari.

Den europeiska centralbanken ECB lämnade räntan oförändrad på 1, 0 % vid sitt senaste sammanträde den 12 januari. Som motiv till att inte fortsätta de räntesänkningar som inleddes under hösten angavs att inflationen inom euroområdet överstiger målet på 2 %, vad det nu har för betydelse givet situationen i euroland.

På presskonferensen anlade ECB:s ordförande Mario Draghi en förhållandevis optimistisk syn på utvecklingen inom euroland och menade att de åtgärder man vidtagit redan nu givit positiva effekter. Han exemplifierade med att de finansiella marknaderna visar tecken på stabilisering och förutspådde även att tillväxten i Europa kommer att vända uppåt under senare delen av året understödd av högre global efterfrågan. Draghi passade även på att berömma EU:s beslut om gemensamma budgetregler och framhöll att fiskal disciplin är nödvändigt för att inge trovärdighet på kapitalmarknaderna. Det är naturligtvis svårt att argumentera mot detta i sak. Men med beaktande av ECB:s formellt sett begränsade uppdrag som ”inflationspolis”, visar det att ECB bör få ett annat och utökat mandat över penningpolitiken. Även om man nu anser sig ha kommit till en lösning avseende den fiskala delen av stabiliseringspolitiken, kvartstår problemet med att ECB inte kan agera som direkt långivare till de länder som av olika skäl inte kan låna på marknaden till rimliga villkor.

Även Bank of England lämnade efter mötet i the Monetary Policy Committee den 12 januari sin styrränta oförändrad på 0,5 %. Samtidigt behåller man det tidigare beslutade stödprogrammet på £275 mdr. BoE bedömer att stödprogrammet kommer att vara fullt genomfört under februari, vilket i klartext betyder att de anslagna £275 mdr är använda och att man måste fatta ett nytt beslut om man önskar fortsätta de kvantitativa stödåtgärderna. BoE har hållit sin styrränta oförändrad sedan den senaste sänkningen i mars förra året. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon ändring under innevarande år.

Den amerikanska centralbanken FED lämnade sin styrränta oförändrad på 0–0,25 % vid sitt sammanträde den 13 december. FED bedömer att den amerikanska ekonomin expanderat något, trots en tydlig inbromsning i den globala ekonomin. FED noterar att det finns vissa tecken på en förbättring på arbetsmarknaden, men att den faktiska arbetslösheten fortfarande är för hög. FED bedömer att arbetslösheten i USA endast gradvis kommer att röra sig i riktning mot den nivå som är förenlig med FED:s duala mandat om inflation och sysselsättning. De amerikanska hushållen fortsätter visserligen att konsumera i ökande takt, men takten på investeringar i den kommersiella ekonomin är låg och den amerikanska bostadsmarknaden har ännu inte vänt uppåt.

FED bedömer att den amerikanska ekonomin kommer att växa under de kommande kvartalen, men endast i måttlig takt. Beträffande inflationen bedömer FED inte denna vara något större bekymmer, utan betraktar den fortsatta oron på de globala finansiella marknaderna (Europa) som en större risk för de ekonomiska utsikterna. FED står kvar vid sin bedömning om att behålla det låga ränteläget fram till mitten av 2013.

Styrräntor
Styrräntor

Arbetsmarknad och arbetslöshet

En av de största utmaningarna under 2012 kommer att vara hur man hanterar arbetslösheten i de ekonomier vars sysselsättningssituation redan är ansträngd. I Sverige kan arbetslösheten komma att stiga beroende på vikande efterfrågan i omvärlden som inverkar negativt på vår export. I november uppgick den svenska arbetslösheten till 6,7 % vilket är en bra bit under genomsnittsnivån i euroland; 10,3 %. Skillnaderna mellan norra och södra Europa blir allt tydligare. Den tyska arbetslösheten är 6,8 %, (den lägsta nivån sedan 1991), Frankrike har 9,8 % medan Spanien har 22,9 % och Grekland 19 %. Grekland rapporterar en ungdomsarbetslöshet på 47 %! I längden är detta inte hållbart. Till slut kommer väljarna att tröttna och på ena eller andra sättet söka sig mot ett politiskt alternativ som kan bryta det destruktiva mönstret, eller så urartar det i olika former av social oro.

I USA föll arbetslösheten i december från 9 % till 8,5 %. Amerikansk industri växer nu snabbare än i något annat av de utvecklade länderna. USA har skapat fler arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin än de andra G7 länderna kombinerat. Totalt är 11,7 miljoner amerikaner sysselsatta inom industrin. Trots det är antalet sysselsatta omkring 2 miljoner färre jämfört med nivån innan recessionen 2007. Omkring 2,3 miljoner arbetstillfällen försvann i recessionen och av dessa har drygt 300 000 återskapats. Det finns flera orsaker till återhämtningen. Produktivitetsförbättringar, låg löneökningstakt och en svag dollar har samverkat till förbättrad amerikansk konkurrenskraft. Den relativt förbättrade konkurrenskraften gentemot Kina och Mexico har också inneburit att allt fler amerikanska tillverkningsindustrier tar hem produktion till USA igen. Företag som Ford, General Electric och Caterpillar har annonserat planer på att utöka sin produktionskapacitet i USA under de närmaste åren. En annan bidragande orsak till varför USA är mer attraktivt än för några år sedan är höga oljepriser, vilket ökat transportkostnaderna, samt en ökning av inhemsk gasproduktion, som bidragit till att sänka de lokala energikostnaderna.

Tillväxt och konjunktur

Som vi beskrev i förra marknadskommentaren pekar mycket mot att 2012 kommer att bli ett år med svag eller måttlig tillväxt. Preliminära uppgifter visar att tillväxten i Tyskland sjönk under fjärde kvartalet medan tillväxten i den franska ekonomin var oförändrad. I Spanien, Italien Portugal och Grekland var tillväxten negativ, innebärande att tillväxten i euroland antagligen var negativ 0,3–0,4 % i fjärde kvartalet 2011.

Situationen är svårtolkad. Å ena sidan visar ledande indikatorer en positiv tendens i december. Både i Tyskland och USA har inköpschefsindex stigit två mätningar i rad. I Sverige steg PMI i december och även Kina rapporterar en positiv utveckling för ledande indikatorer. Normalt skulle man med stöd av detta vara optimistisk beträffande utvecklingen.

Ledande indikatorer
Ledande indikatorer

Valutor (16 januari)

Den svenska kronan har mot bakgrund av den turbulenta miljön under 2011 rört sig ganska marginellt i förhållande till de stora valutorna, dock under ganska stora rörelser från dag till dag. Gentemot det brittiska pundet har kronan försvagats något, 10,71 jämfört med 10,54 för ett år sedan. Även mot dollarn har kronan försvagats från 6,80 till 7,00 kr per dollar, medan kronan stärkts mot euron till 8,87 jämfört med 9 kr vid förra årsskiftet.

Kronans utveckling mot GBP, Euro & USD
Kronans utveckling mot GBP, Euro & USD

Warren Buffet konstaterade i en intervju i höstas att man aldrig ska släppa sedelpressen. ”Om ni har en sedelpress i källaren och den fungerar – låt inte någon ta den ifrån er”. Han påminde också om vad USA:s förre president George W Bush sade i september 2008 när den amerikanska finanskrisen pågick. ”If money doesn´t loosen up, this sucker could go down”.

Citaten förklarar delvis varför den amerikanska dollarn klarar sig så bra som den gjort under 2011. Trots budgetkris och budgetunderskott har dollarn stärkts mot euron och noteras nu till 1,27 dollar per euro. Man ska inte underskatta effekten av att ha en egen valuta och en självständig centralbank. Om den amerikanska ekonomin fortsätter sin positiva utveckling är det fullt möjligt att vi får se dollarn 1:1, vilket inträffade så sent som på hösten 2002.

Dollar / Euro
Dollar / Euro

Aktiemarknaden (16 januari)

Utvecklade ekonomier

Aktiemarknaderna har under 2011 i stor utsträckning rört sig sidledes, dock med en negativ trend. Fram till i början av augusti pendlade marknaden kring nivåerna vid årets inledning, men i samband med eurokrisen och den amerikanska budgetkrisen föll aktiemarknaderna på bred front. OMX 30 noterade årslägsta den 22 september på 862, (-25 % från årets början), S&P 500 den 3 oktober på 1099 (-13 %), FTSE den 4 oktober på 4944 (-16 %) och Eurostoxx 50 bottnade den 12 september på 1995 (-29 %) jämfört med indexnivåerna vid årets inledning.

2012 har inletts med en positiv börstrend som startade i slutet av november. I perioden mellan september/oktober och fram till slutet av november rörde sig aktiemarknaden sidledes. Men räknat från bottennoteringarna ovan har marknaden repat sig rejält. Sedan den lägsta noteringen är OMX 30 upp med (18 %), S&P 500 (17 %), FTSE (14 %) och Eurostoxx 50 (18 %). För att klara sådan timing krävs nog en god portion tur. För en vanlig långsiktig investerare är det nära nog omöjligt att pricka rätt.

Aktier Europa & USA
Aktier Europa & USA

Asiatiska marknader

De asiatiska marknaderna har under 2011 rört sig på ett liknande sätt som de utvecklade marknaderna, men med en mer accentuerad negativ trend. Orsakerna är flera. Oron för den kinesiska ekonomin med hög inflation, lägre tillväxttakt, en eventuell fastighetsbubbla och risken för en ”hard landing” har inneburit ett negativt sentiment för aktier. De asiatiska lägstanivåerna inträffade inte lika parallellt som på de utvecklade marknaderna. De båda kinesiska indexen Hang Seng (Hong Kong) och Hang Seng China Enterprise (Kina) noterade sina lägsta punkter den 5 oktober, då Hang Seng fallit med 29 % och HSCE rasat med hela 36 %. För japanska Nikkei 225 kom den lägsta noteringen den 25 november då indexet fallit med 20 %. För jämförelsens skull kan man notera att Nikkei i början av 1990 stod i 38 900. Räknat därifrån är nedgången hisnande 79 %. Taiwan bottnade några veckor senare den 20 december då indexet fallit 26 % sedan årets början.

I likhet med de utvecklade aktiemarknaderna har de asiatiska marknaderna rört sig uppåt sedan de sjunkit till sina respektive bottennivåer. Bäst har Kina (HSCE) gått med en uppgång på 29 % sedan botten i oktober, följt av Hong Kong som stigit 17 %. Taiwan och Japan har rört sig betydligt saktare med uppgångar på 7 respektive 3 %.

Asiatiska marknader
Asiatiska marknader

Sedan i början av hösten har volatiliteten på aktiemarknaden sjunkit. Från att ha varit uppe på 45 % är volatiliteten nu nere på drygt 20 %, vilket är ganska nära den normala nivån på strax under 20 %. Som vi kommenterat tidigare kommer positiv avkastning från aktiemarknaden oftast under perioder med låg volatilitet. En fortsatt fallande volatilitet borde därför vara ett positivt tecken.

Marknadsvolatilitet
Marknadsvolatilitet

Investeringsimplikationer

Vad ska man tro om börsutvecklingen under 2012? Den vanligaste gissningen bland aktieanalytiker brukar vara + 10–15 %. Det var också vad många trodde inför 2011. I år känns förutsättningarna ännu mer ovissa. För att få en idé om vad som ligger i de olika vågskålarna återvänder vi till inledningen i den här marknadskommentaren och försöker att sortera de positiva och negativa faktorerna.

Positiva faktorer:

USA bedöms få en tillväxt i ekonomin med 2 % eller mer. Den amerikanska arbetsmarknaden genererar nu nya arbetstillfällen speciellt inom industrin, som dessutom har en positiv produktivitetsutveckling. Den amerikanska centralbanken kommer att fortsätta att hålla en låg räntenivå en bra bit in på 2013 och kan, om man bedömer det lämpligt, försöka dämpa en alltför stark utveckling av dollarn.

Storbritannien startade sin sanering av statsfinanserna redan för ett år sedan. Det ger landet ett försprång i förhållande till övriga EU-länder som precis inlett sina åtstramningsprogram. Bank of England kommer att fortsätta föra en expansiv penningpolitik och kommer att trycka de pengar man anser nödvändigt för att överbrygga åtstramningseffekterna.

Japan bedöms också få en positiv BNP-tillväxt och eftersom den japanska ekonomin är den fjärde största i världen är det en viktig komponent.

Negativa faktorer:

Krisen i euroland är långt ifrån under kontroll. Alltfler bedömare tror att en grekisk statskonkurs är oundviklig och skulle det ske är risken för spridningseffekter hög. Dessutom ska både Spanien och Italien refinansiera stora obligationslån under året. Många europeiska länder genomför olika sparåtgärder som sjösätts i början av året. Risken för recession i Sydeuropa under ett eller flera kvartal är påtaglig då effekterna av sparandet kommer successivt. Sparandet riskerar också leda till en negativ spiral där länder som inte uppnår sina sparmål tvingas till nya åtgärder som i sin tur leder till att ekonomin stagnerar ytterligare. Som diskuterats i tidigare marknadskommentarer har EU ingen lösning på de bytesbalansproblem som flera bedömare anser vara en av huvudorsakerna till eurokrisen. Tyskland håller ännu så länge fast vid patentmedicinen sparande som den enda lösningen.

Flera andra länder har stora upplåningsbehov. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA har samtliga substantiella upplåningsbehov under 2012.

Åtstramningarna av ekonomin riskerar att leda till social oro. Det finns antagligen en gräns för när väljarna uppfattar att nedskärningar i välfärdssystem gått för långt. Arbetslöshet på runt 20 % i både Spanien och Grekland är knappast hållbart i längden och lägg till att ungdomsarbetslösheten i de båda länderna är över 45 % så är risken uppenbar att åtgärderna förlorar politisk legitimitet.

Det saknas inte potentiella oroshärdar på andra platser i världen. Irans kärnvapenambitioner riskerar att dra in mellanöstern i en ny konflikt. Effekten av en sådan utveckling skulle kunna få upp oljepriset mot 200 dollar per fat och skicka världen i en ny recession. Andra länder som skulle kunna dras in i oroligheter är Ryssland (missnöje med Putin och valfusk), Kina (låg tillväxttakt) och Pakistan (fattigdom och religion).

Mycket av detta är nog redan inprisat i aktiemarknaden och om inga nya negativa faktorer tillkommer kan aktiemarknaden mycket väl fortsätta uppåt. Samtidigt kan i varje fall denne krönikör inte skaka av sig känslan att faran inte är över och att marknaden påminner om att spela brädspelet Labyrint. Ni minns kanske det där spelet där man ska balansera en stålkula över ett bräde utan att kulan faller ner i något av hålen. Det var lätt hänt att kulan trillade i.

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt coin news

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.