Home > Analys: OMXS30 månadskrönika

Analys: OMXS30 månadskrönika

Marknaden hålls uppe av de likviditetsprogram som centralbankerna, främst ECB och FED, har introducerat. Samtidigt ökar osäkerheten hur stor nytta de kommer att få på den underliggande realekonomin. Kommer pengarna verkligen ut till företagen och hushållen så att de gör någon riktig nytta? Eller fastnar pengarna i banksystemet?

Vad vi ser många tecken på är tyvärr en avtagande marginaleffekt av dessa likviditetsprogram. Centralbankerna tävlar i att trycka mycket pengar men bankerna vågar inte låna ut. Dels vill de vara förberedda på nya kreditkriser. Hösten 2011  försvann likviditeten i interbankmarknaden helt plötsligt. Många banker fick då en nära döden upplevelse. Det vill man inte vara med om en gång till. Dels måste bankerna också möta upp de krav på ökade kapitalbaser som myndigheterna nu börjar ställa.

Ytterliggare en mycket viktig faktor till att centralbankernas stimulanser har en avtagande marginaleffekt är att kreditefterfrågan från företagen och hushållen helt enkelt har gått ner. Man tycker att det ser oroligt ut och vågar då inte investera.

En senare fråga är också vad som kommer hända när, kanske om några år, hjulen börjar snurra igång mer ordentligt i världsekonomin? Kommer då denna tävlan i att pumpa upp penningmängderna åstadkomma en inflationsbrasa? Just nu är det ingen som bryr sig om detta eventuella problem. Snarare är det det motsatta som oroar. Men kommer man kunna hejda en inflationsbrasa om några år? Från politiskt håll är kanske detta snarare önskvärt. Det är mycket trevligare politiskt att inflatera bort stora statsskulder än att göra stora nedskärningar och skattehöjningar. För investerare kan det emellertid vara bra att vara psykologiskt beredd på betydligt högre inflation om några år.

En något kortsiktigare frågeställning är vad som kommer hända i USA den närmaste tiden. Frånsett presidentfrågan och effekterna av stormen Sandy, så har man där också ett budgettak som närmar sig snabbt. Når man inte en politisk uppgörelse innan dess så träder automatiskt en kombination av skattehöjningar och utgiftsnedskärningar i kraft i början av år 2013. Detta så kallade ”budgetstup” bedöms då få en både kraftig och negativ effekt på konjunkturen. Förväntningarna är emellertid att man en minut i tolv når en sådan uppgörelse och undviker detta.

Viss politisk logik pekar dock mot att budgetstupet kommer att träda i kraft. Det politiska läget i USA är tyvärr helt låst. Ett stort antal republikanska politiker har nämligen skrivit på en försäkran att de aldrig någonsin i hela livet ska gå med på skattehöjningar. Det är den, för oss svenskar i alla fall, helt verklighetsfrånvända Tea Party-rörelsen som mer eller mindre tvingat dessa politiker att ge detta löfte.

Låter man detta budgetstup träda i kraft så kan de politiker som gjort denna skatteförbudsförbindelse nämligen helt passivt låta de helt automatiska skattehöjningarna genomföras utan att det betaktas som att de sviker sitt löfte.

Man kan till och med bli betraktade som hjältar om man lyckas förhandla ner skattehöjningarna något. Simsalabim så är denna gordiska knut löst.

Så helt osannolikt kanske det inte är att man helt enkelt låter USA köra över budgetstupet. För den långsiktig utvecklingen kan det kanske i och för sig vara ett av de absolut bästa alternativen både för både USA och övriga världen.

Problemet för börsen är dock att förväntningarna är att man når en politisk uppgörelse i absolut sista stund. Sker inte det kan den negativa reaktionen bli kraftfull.

Går man sedan över till den tekniska analysen, som jag framförallt använder mig av, så bekräftar den i stort det osäkra läget.  I den tekniska analysen, där man analyserar hur förändringar på efterfrågan och utbudet av de aktuella finansiella instrumenten påverkar prissättningen, ser man att den kraftig uppgången vi har haft sedan i somras nu börjat mojna ordentligt. Dessutom har denna uppgående rörelse visat på en mängd svagheter som indikerar att den inte är långsiktigt hållbar. Framförallt är det att börsuppgången skett under små handelsvolymer både i Sverige och internationellt och att den inte bekräftats av ett stort antal långsiktiga indikatorer som till exempel Stochastics och MacD på veckodata. Det ser snarast ut som om denna uppgång  i ett längre perspektiv endast har varit ett förrädiskt så kallat bearmarket rally.

Vi har nu också både i Sverige och USA fått ett stort antal säljsignaler och dessutom en vändning nedåt i de kortsiktiga trenderna. Risken är stor att vi sett en långsiktigt betydelsefull topp på OMXS30 när den var uppe på 1119,2 den 16 september.

Den nedåtgående trenden för OMXs30 har motståndsnivåer kring ca 1060-1084 och ca 1094. Skulle indexet, mot förmodan, orka gå över dessa nivåer så väntar ett nytt starkt motståndsområde vid ca 1119-1128.

På nedsidan har OMXS30 stödnivåer vid ca 1029 och ca 1000 som ser ut att komma att testas den närmaste tiden. OMXS30 ligger i skrivande stund på 1048,31.

Som jag ser det så är risken, eller potentialen, den närmaste tiden fortfarande framför på nedsidan. Uppsidan ser begränsad och högst osäker ut.

Därför rekommenderar jag att man ska vara glad och tacksam för de uppåtrekyler som eventuellt kan komma. Dessa kan nämligen användas till att sälja eller blanka aktie- och indexinnehav på bättre kurser. Blankar man kan man sätta en stop loss om OMXS30 stänger över närmaste viktiga motståndsnivå.

Skulle sedan OMXS30, till min förvåning, i ett senare läge etablera sig över motståndsnivån vid 1 128 kan man köpa tillbaka sin innehav. Risken, eller möjligheten, är emellertid överhängande att man senare kan köpa tillbaka dom på betydligt lägre nivåer.

Analys OMXS30
OMXS30 (Dagsdiagram)
Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto