Home > Beppe och bankerna spökar inför söndagens folkomröstning i Italien.

Beppe och bankerna spökar inför söndagens folkomröstning i Italien.

Ett ja i den italienska folkomröstningen om författningen på söndag skulle kunna avvärja politisk turbulens och ge stöd åt banksektorn på kort sikt.

Premiärminister Matteo Renzi vill genom författningsreformen underlätta den politiska styrningen, och har satt sin post på spel, vilket delvis gjort det till en förtroendeomröstning om honom.

På längre sikt skulle ett ja samtidigt kunna öppna för att Femstjärnerörelsen, med Beppe Grillo i spetsen, kan komma till makten och utlösa en folkomröstning om euron.

Denna rädsla kan i praktiken vara överdriven, men det innebär att flera faktorer spökar inför omröstningen, som kan ge utdragen osäkerhet oavsett utfall. Och det är enligt många bedömare inte är vad Italien behöver.

Den mest omedelbara rädslan gäller den problemfyllda banksektorn som kan hamna under förnyad press vid ett nej. Italienska bankaktier har också fallit under en tid.

Spreaden mellan italienska och tyska statsobligationer har samtidigt ökat och även euron skulle kunna tyngas av italiensk turbulens.

Opinionsläget (för vad det är värt) har varit oklart. Generellt har dock nej-sidan vunnit mark. Inga mätningar publiceras två veckor före valet, men en nej-seger borde inte komma som en total överraskning.

Premiärminister Matteo Renzi, ledare för demokratiska partiet (PD), har tidigare sagt sig vara redo att avgå om han förlorar söndagens val, vilket skulle ge ett maktvakuum.

The Economist skriver att det finns en rädsla för att folkomröstningen ska bli den tredje dominobrickan som stör den internationella ordningen, efter Brexit och Donald Trump.

Tidningen ser ändå skäl att rösta nej, eftersom reformen riskerar att skapa alltför mycket makt åt en regering som stödjer sig på en minoritet av befolkningen. Det långsamma reformtempot beror på andra saker än valsystemet i sig.

”Utsikterna för att Grillo ska bli premiärminister, vald av en minoritet och cementerad in i ämbetet av Renzis reformer, är något som många italienare, och mycket av övriga Europa, skulle se som bekymmersamt”, skriver The Economist.

Jan von Gerich och Holger Sandte på Nordea tror att ett nej skulle ge två signaler: att Italien inte är redo att reformera sig självt och att ”anti-etablissemang” fortsätter att vinna röster. Uppfattningen att Geert Wilders och Marine Le Pen inte kan vinna i Nederländerna och Frankrike kan då ifrågasättas, även om signalstyrkan beror på vinstmarginalen.

De inhemska politiska konsekvenserna är oklara. Nordea tror att Matteo Renzi avgår, men ser inte nyval som det mest sannolika. De etablerade partierna har inget incitament för detta och även Femstjärnerörelsen kan tveka. Det nuvarande systemet kan ge rörelsen majoritet i underhuset, men de har i stort sett obefintliga chanser att vinna proportionella val i senaten, så resultatet skulle bli en total blockering av landet.

Det mest sannolika är istället att president Sergio Mattarella ger Matteo Renzi eller någon annan i uppdrag att bilda en ny regering.

Nordea noterar att marknaderna på senare tid blivit mer oroade trots att det inte skett några förskjutningar i opinionen eller debatten. Detta indikerar att det vore naivt att inte vänta sig marknadsrörelser kommande veckor.

De ser ingen återgång till krisläge men har en fortsatt försiktig hållning till italienska tillgångar till dess att läget klarnar, inte minst vad gäller banksystemet.

ECB:s obligationsköp kan förhindra en kollaps för italienska statsobligationer, men oro för banksektorn kan öka vid ett nej. Regeringen har kämpat för att ta itu med problemen och en försvagad regering kan försvåra uppstädningen och göra det svårare att hitta privat kapital. Ett ja skulle inte skingra oron men åtminstone ge en bättre startpunkt.

”Vi kommer därför att noga bevaka banksektorns utveckling efter omröstningen för att dra slutsatser vad gäller italienska tillgångar. En period av osäkerhet och obesvarade frågor är svårt att undvika”, skriver Nordea.

Lorenzo Codogno, gästprofessor vid LSE European Institute och tidigare chefekonom vid det italienska finansdepartementet, skriver att valet i grunden handlar om tre saker: att minska antalet ledamöter i senaten och dess makt (som nu är jämställd med underhuset), att förändra relationerna mellan den centrala regeringen och lokala styren (effektivisera), samt att ändra principerna för valsystemet.

Det senare regleras i en vallag benämnd ”Italicum”. Där finns ett liggande lagförslag som kan bli föremål för revideringar, bland annat av författningsdomstolen som ska se över lagen efter valet, men också i spåren av ett nej vid söndagens folkomröstning.

Matteo Renzi har velat ändra valsystemet så att det ger möjlighet till starka regeringar. Det parti som får mer än 40 procent av rösterna i första rundan ska automatiskt få 55 procent av platserna i parlamentet. Om inget parti får detta i första rundan skulle det gå vidare till en andra runda mellan de två största partierna för att få denna majoritetsbonus.

Tanken är att skapa politisk stabilitet. Men kritiker invänder att det är skapat för ett tvåpartisystem som inte längre gäller. Enligt opinionsmätningar är center-höger-väljare mer benägna att rösta på Femstjärnerörelsen i en kamp mot PD, vilket ger en risk för att Femstjärnerörelsen får regeringsställning. Detta har också visat sig i tidigare lokalval som tillämpat principen.

Vallagen är därmed den mest kontroversiella delen och Matteo Renzi har öppnat för modifieringar. En högst tänkbar sådan är att öppna för koalitioner i majoritetsbonusen, vilket skulle eliminera risken för att Femstjärnerörelsen kommer till makten.

”De två utfall som av finansmarknaderna ses som mycket farligt, det vill säga utdragen politisk instabilitet och ett land som leds av Femstjärnerörelsen, förefaller att vara en avlägsen möjlighet just nu”, skriver Lorenzo Codogno.

Det innebär inte att det är upplagt för några ljusa utsikter. Ett nej skulle ha negativa politiska, ekonomiska och finansiella konsekvenser. Proteströrelser kan ge oförutsägbara utfall framöver och reformprocessen går i stå.

”För att summera: ett nej-resultat skulle inte leda till någon katastrof, eller leda till omedelbart katastrofala resultat för Italien. Men det skulle fördjupa känslan av impotens och oförmågan att röra sig själva ut ur den politiska kvicksanden”, skriver Lorenzo Codogno.

Tradingportalen/Nyhetsbyrån Direkt.
Frågor och kommentarer alltid välkomna på redaktionen[at]tradingportalen.com

Taggar:
Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto