Home > Blankning – är det bra, dåligt eller bara praktiskt?

Blankning – är det bra, dåligt eller bara praktiskt?

Blankning refererar till då man säljer aktier man inte äger för att köpa tillbaka dem vid ett senare tillfälle, eller om bolaget går i konkurs, inte alls. Man säljer skinnet innan björnen är skjuten helt enkelt. Tanken är givetvis att man ska kunna köpa tillbaka billigare än man sålde för. Denna artikel ska gå igenom hur blankning fungerar och reder ut om det är bra eller dåligt.

BlankaBlankning är en annan term för att sälja en aktie som man inte äger. En annan term för det kallas att ”korta” motsatt till att ”gå lång”, det vill säga köpa en aktie. Man kan också kort och gott kalla det för ”att sälja”.

Det hela går tekniskt till på så sätt att om man vill blanka först måste ta ett så kallat aktielån där man lånar in de aktier man vill blanka innan man säljer dem. Om det inte finns några aktier att låna ut kan man inte blanka. Detta innebär med andra ord att om jag tar ett aktielån på 5% för att blanka en aktie finns det en aktieägare som tjänar 5% extra på sitt innehav! Man kan också säga att proceduren är demokratisk på så sätt att för att någon ska kunna blanka krävs att köpare i förväg har tillåtit detta genom att tillåta att deras aktier kan lånas ut. Det är därför inte alls säkert att det ens är möjligt att blanka aktier på de mindre listorna då någon måste vara villig att låna ut sina aktier för detta.

Totalt sett kan man säga att man betalar dels aktiecourtaget, aktielånsavgiften som brukar vara på 200kr om positionen ska hållas över natten och sedan räntan för aktielånet varje gång man blankar. Det kan med andra ord bli dyrare kostnader än normalt för de som lägger flera små ordrar över en lite längre tidsperiod som är värd att tänka på. Ett alternativ är annars att sälja en CFD för den aktien istället vilket gör att du slipper kostnaden för aktielånet då det är en produkt där köp- och säljpriserna ställs av mäklaren internt, på gott och ont.

Få saker är också så omtvistade på börsen som blankning. Såfort börsen går ner brukar folk skylla på blankarna som får skulden till nedgången, men är det verkligen så? Såvida inte bolaget går i konkurs och aktien handlas i 0 kronor är ju faktiskt blankarna de enda som måste köpa tillbaka någon gång, vilket leder till att aktier som är hårt blankade är oftast de som får mest stöd på nersidan när det kommer en nedgång på börsen.

Market makern eller likviditetsgaranten som de också kallas, det vill säga den som är kontrakterad av börsen för att svara för att det alltid finns en viss likviditet i en aktie (och måste därför alltid se till att viss volym finns i orderdjupet) brukar till exempel blanka den aktie de är garant för i förväg om de förväntar sig stor säljvolym för att sedan ha råd att kunna ställa köpordrar på nersidan när aktien faller då de ju måste bidra med volym.

De aktier som inte är blankade brukar vara de som faller hårdast i nedgångar. Till och med brukar det vara så att de aktier där blankarna har total kontroll brukar gå åt motsatt håll mot börsen i övrigt vid generellt dåliga nyheter som till exempel ett terroristattentat, ifall en sådan nyhet medför att investerare överlag täcker sina positioner på den nyheten.

En annan punkt som ofta tas upp är att blankning säga vara mer riskfyllt än att köpa en aktie, då man potentiellt kan förlora ett oändligt belopp. Man ska då tänka på att aktien då måste stiga med över 100% på väldigt kort tid för att detta ska vara fallet om man jämför med att man bara kan förlora alla sina pengar genom att köpa en aktie. Det som däremot kan bli problematiskt när man blankar är att ens position ständigt krymper ju bättre det går för ens blankade positioner. Om aktien man blankat går ner med 30% har man å ena sidan en 30%ig vinst men ens position är också reducerad med 30%. Det motsatta gäller på uppsidan, vilket gör att det är extra viktigt att ha en plan för när man ska köpa tillbaka.

Man brukar också säga att börsen går ner på vinsthemtagningar och ibland upp på att blankare tvingas köpa tillbaka, en så kallad ”short squeeze”. Det senare stämmer oftast när aktier går upp i snabba ryck men de flesta förlorar ju på börsen, så vem är det som tar hem alla dessa vinster?

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto