Home > The Value Investor v.34 Fånga inte kniven i Volati

The Value Investor v.34 Fånga inte kniven i Volati

De som brukar läsa min blogg och fredagskrönikorna här känner nog till att jag föredrar bolag med verksamheter som är väl definierade och begränsade. Bolag vars verksamhet alltså inte försöker göra allt åt alla. Det är vårt att bli ledande men det är förstås lättare om man håller sig inom det område där man är riktigt bra och inte försöker göra allt. Mitt idag äldsta innehav Apple har t.ex. medvetet hållit antalet produkter och tjänster på en låg nivå jämfört med sina konkurrenter. 

LVMH som jag haft i flera år nu äger visserligen runt 80 företag har rätt stor spridning på produkterna men gemensamt för dem är att de säljer varor som ligger i det absoluta toppskiktet inom väskor, kläder, drycker och kosmetika. Man kan helt enkelt sin nisch och skulle aldrig köpa företag som massproducerar eller ge sig ut i helt orelaterade verksamheter. Ska man gå in i nya verksamheter tycker jag att det ska vara naturliga steg där man drar nytta av sin teknik eller marknadsposition inom sin tidigare verksamhet precis som Catena Media gick från bara casino till sportspel och nu finans. De kan använda sina existerande system och kunnande inom en ny vertikal utan att tappa fokus.

Den främsta anledningen till min aversion för företag som ska göra ”allt” utan att man ser någon röd tråd är mitt första arbete. Jag jobbade för 20 år sedan i Tyskland för en svensk koncern (Scandcor) som blev väldigt välkända på 70-talet som de som förde in postern i Europa. Dessvärre hade man sedan givit sig in i massor av andra verksamheter- först naturliga och bra diversifieringar som ”art prints”, fototapeter och liknande. Därefter blev det snarast vad som helst som man kunde sälja via sina egna kanaler- kalendrar, dataspel, leksaker osv. Företaget gick så småningom i konkurs pga detta.

Ett svenskt företag, eller snarare konglomerat av företag, som har varit mycket populärt bland småsparare är Volati. Bolaget grundades 2003 av några namnkunniga investerare och företagsbyggare och kom till börsen i början av 2017 efter en hård marknadsföring av aktien. Kanske kommer bolagets popularitet bland småsparare från att de har en Berkshire-liknande struktur med några välkända profiler som byggt upp företaget från grunden genom att köpa mindre bolag inom väldigt många branscher i hopp om att kunna utveckla verksamheten och på sikt öka lönsamheten i dessa bolag. 

Volati kallar sig en industrigrupp men deras verksamhet är väldigt spridd mellan branscher så denna beteckning är helt felaktig, inte minst sedan man köpte Akademibokhandeln. Volati sattes i början av 2017 på börsen med hög skuldsättning, enorm goodwill och väldigt ansträngd värdering på 58 kr (uppåt PE 30). Efter en inledande optimism på marknaden som skickade upp aktien över 80 kr har verkligheten nu börjat komma ikapp och aktien har slaktats i år och handlas idag strax under 40 kr. Jag tror inte att kräftgången är över och avråder från något försök till bottenfiske. Det finns betydligt mer intressanta investmentbolag och konglomerat och liknande för den som vill ha aktier med spridda innehav- Öresund, Creades, Investor och Industrivärlden för att nämna de mest uppenbara.

Bolaget är som sagt långt ifrån fokuserat med 50 dotterbolag med verksamheter i 16 länder inom både det ena och det andra. Förutom bokhandel i butik och på nätet har man intressen inom logistik, beslag, miljötjänster, bilprovning, kosttillskott, damkläder, jordbruksprodukter, etiketter m.m. Det senaste tillskottet är S:t Eriks Betong. Det verkar inte finnas någon verksamhet som de inte anser sig behärska. Många har också varnat för att ledningen kanske är väl duktig på att sälja sig själva och flinka inom finansiella ingenjörskonster, se t.ex. Börsplus varningar inför IPO:n, snarare än att utveckla verksamheterna. 

När man läser deras finansiella rapporter får man många exempel på detta. Ett litet men ack så talande är att man i våras meddelade att man skulle ge sig in i streamade audioböcker med orden ”Bokus lanserar en ny streamingtjänst och blir därmed en storspelare på marknaden för strömmade böcker”. Maken till hybris får man leta efter från en uppstart med tanke på att Storytel (som jag äger) och Bookbeat har den svenska marknaden, och i Storytels fall den europeiska, i ett fast grepp…

Medan Buffett och andra framgångsrika konglomeratsbyggare har lyckats hitta marknadsledande företag till rimliga priser får man intrycket att Volati köpt vad de har kunnat hitta bara prislappen inte har varit för hög. Någon vidare utveckling i koncernen har det i varje fall inte varit sedan börsintroduktionen. Lite anekdotiskt men ändå kul att nämna minns jag förra gången Akademibokhandeln bytte ägare våren 2015, då till riskkapitalbolaget Accent Equity. Snart pepprades min mobil med sms om diverse kampanjer och rabatter i en aldrig sinande ström och jag drog slutsatsen att dåvarande ägaren ville pumpa upp omsättningen för att kunna sälja vidare (även om jag trodde på en börsnotering). Sagt och gjort, mindre än två år senare nappade Volati och sköt över mer än en kvarts miljard för en verksamhet som till stor del består av fysiska butiker…

En framgångsrik verksamhet för ett företagskonglomerat skulle kännetecknas av stark organisk tillväxt och ett starkt kassaflöde som kunde betala en stigande utdelning. Dessa skulle tillsammans med attraktiv värdering mot eget kapital och vinst kunna ge skäl att köpa. Ingenting av detta har vi sett hos Volati hittills. 

Visserligen ökade rörelseresultatet på pappret från 318 till 377 miljoner under 2017 men hela 105 av dessa kom som en effekt av köpet av Akademibokhandeln och man tvingades meddela att den organiska tillväxten föll med nattsvarta 18 % p.g.a dåliga prestationer i flera dotterbolag. Därefter började som sagt aktien rasa på allvar. Det enda positiva man kan hitta är väl att direktavkastningen nu har stigit till över en procent…

Volati rapporterade häromdagen och det var återigen ingen rolig läsning. Tillväxten var i andra kvartalet 64 % men den organiska EBITA-tillväxten var -6 %. Resultatet per aktie föll från 64 öre till 54 öre. Det fösta halvåret har VPA sjunkit från 79 öre i fjol till 56 öre. Men ledningen förkunnar optimistiskt att ”Verksamheten utvecklas väl trots något lägre vinst”. Jojo…

Egentligen är utvecklingen för Volati den klassiska för bolag som köper sig tillväxt men inte lyckas vända detta till vinst eftersom man belastas av sina allt högre kapitalkostnader, i Volatis fall framförallt preferensaktiernas utdelning, samtidigt som de förvärvade bolagen inte presterar som man hoppats. 

Volati målar förstås upp en positiv bild om man frågar dem om framtiden, men jag kan inte se att det finns någonting attraktivt över detta bygge. Varifrån ska tillväxten, alltså den organiska och äkta, komma kan man undra. Det är omöjligt att slippa ifrån känslan att Volati sattes på börsen riktigt dyrt i hopp om förutom en fin förtjänst vid IPO:n, att marknaden skulle svälja värderingen och storägarna så småningom kunna casha ut mer och mer. För detta hade det förstås krävts ett starkt 2017 men istället presterade man uselt och de småsparare som lockades in i aktien vid IPO:n har fått en utveckling nästan i stil med Telia på sin tid.

Detta kan såklart vända om man levererar ett starkt kvartal eller två men jag ser ingen anledning att tro det och skulle inte ta i aktien med en tång.

Taggar:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.