Home > Det mest extraordinära finansiella diagrammet under 2020

Det mest extraordinära finansiella diagrammet under 2020

Finansvärlden kommer alltid minnas 2020 som året då en pandemi bröt ut – året som fick amerikanska aktiemarknader att röra sig mot den snabbaste björnmarknaden någonsin. 

Under ett par veckor var paniken överallt. Volatiliteten steg, oavsett om det rörde sig om aktier eller valutor, och folk letade efter säkra tillgångar.

Medan dippen på aktiemarknaden är värd att minnas finns det ett annat diagram som gick till historien under 2020. För första gången någonsin hamnade WTI för råoljepriset i negativa territorier. Detta var så chockerande att ingen trodde att det var möjligt. Faktum är att inte ens clearinghuset, som ansvarar för att administrera handel för terminskontrakt, kunde tro att en råvara kunde hamna på under noll och hade inga rutiner för att utannonsera det. Utannonseringen skedde senare under handelsdagen, och efter det inleddes kaoset. WTI hittade inte en botten förrän det nådde långt under noll. Mer specifik dök priset till -$37.

Negativa oljepriser

Lägre oljepriser är en centralbanks mardröm. Sedan Nya Zeelands centralbank introducerade inflationsmål för ett par årtionden sedan har modellen snabbt anammats av andra centralbanker i den utvecklade världen. Det tog inte lång tid innan de flesta valde ett mål på cirka 2%, vilket blev definitionen av prisstabilitet.

Problemet med olja är att det även driver andra aktiepriser. Högre energipriser leder till högre inflation, och vice versa. Föreställ dig att du är en centralbank som möter den värsta krisen sedan världskrigen, och kanske till och med värre då COVID-19-pandemin drabbade alla ekonomier i världen. Den första åtgärden är att sänka räntan så lågt som möjligt och att börja köpa statsobligationer. Detta kallas kvantitativa lättnader, och målet är att skapa mer tillmötesgående finansiella förhållanden.

Målet är även att stimulera inflationen, vilket gör det lättare för centralbanker att förklara sina åtgärder inför kritiker, då deras mandat hamnar i fokus. Men när oljepriset hamnade på under noll bevittnade centralbanker en schackmatt-situation. Med tanke på att räntan redan låg på den nedre gränsen, eller under noll, och program för kvantitativa lättnader redan var aktiva, var det svårt för centralbanker att agera.

Faktum är att det låga oljepriset under 2020 kan bli en av de huvudsakliga faktorerna till hur penningpolitiska beslut fattas under flera år framöver. Lägre oljepriser sätter nämligen press på inflationen. Antingen är denna modell på väg mot en brytningspunkt, eller så kommer centralbanker börja förändra sin definition av prisstabilitet.

Fed i USA var den första centralbanken att reagera – vem kommer bli nästa?

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt coin news

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.