Home > Fed-besked och BNP i blickfånget på veckans makroagenda

Fed-besked och BNP i blickfånget på veckans makroagenda

Veckan som kommer bjuder bland annat på preliminära BNP-utfall fjärde kvartalet, KPI för januari och Fed-besked. I Sverige inväntas detaljhandel och KI-barometer.

Veckan inleds med tyska IFO-index, som spås ha stigit till 110,0 i januari från 109,5 föregående månad enligt Bloomberg News prognosenkät. I spåren av en uppgång i industri-PMI så väntas IFO-index troligen ha tagit ett kliv uppåt igen.

”De nuvarande affärsförhållandena, i synnerhet, sågs troligen mer positivt då den korresponderande komponenten i indexet för affärsklimatet inte har förbättrats något sedan sommaren även om den ekonomiska tillväxten har accelererat något sedan dess”, skriver Commerzbank i ett marknadsbrev.

Från USA kommer försäljningen av nya hem, med en väntad nedgång på 1,9 procent under månaden. I Bryssel är det eurogruppsmöte.

På tisdagen väntas detaljhandeln i Sverige i december, det vill säga utfallet av julhandeln. Snittprognos hos SME Direkt är +3,4 procent efter starka +4,5 procent i november.

”Försäljningen inom detaljhandeln har stärkts de senaste månaderna, inte minst beroende på en tydlig återhämtning inom sällanköpsvaruhandeln. Vi räknar med att trenden håller i sig även i december där vi räknar med en uppgång på 4,5 procent i fasta kalenderkorrigerade priser för sällanköpsvaruhandeln”, skriver Swedbank i ett marknadsbrev.

Från Storbritannien kommer det första estimatet över BNP fjärde kvartalet, som väntas ha växlat ned något till +0,7 procent (q/q) från +0,8 procent tredje kvartalet.

PMI pekar mot ett fortsatt bra momentum i ekonomin till första kvartalet, men mycket är drivet av hushållen och BOE-chefen Mark Carney har flaggat för att en räntehöjning dröjer trots att arbetslösheten ligger nära ”tröskeln” på 7 procent.

Från USA kommer hushållens konfidensindikator (väntat svagt ned), order varaktiga varor (väntat +1,8 procent) och S&P/Caseshillers husprisindex (stigande prisökningar).

Onsdagen inleds för svensk del med TNS Prosperas inflationsenkät, denna gång bland penningmarknadsaktörer.

Det senaste utfallet i den breda enkäten väckte en del uppmärksamhet med en nedgång i inflationsförväntningarna på lång sikt. Frågan diskuterades vid
Riksbankens decembermöte men vice riksbankschef Per Jansson såg det mestadels som statistiskt brus.

En annan viktig indikator för Riksbanken, utlåningen till hushållen, kommer samma morgon, och här väntas en ökning på 5,0 procent i årstakt i december, upp från 4,9 procent i november.

Fokus på onsdagen ligger annars huvudsakligen på Federal Reserves besked efter FOMC-mötet, denna gång utan pressträff eller prognoser. Det blir Ben Bernankes sista möte innan Janet Yellen tar över på chefsstolen.

I december beslutade Federal Reserve att inleda en neddragning, ”tapering”, av tillgångsköpen med 10 miljarder dollar till 75 miljarder dollar per månad.

Wall Street Journals Fed-reporter Jon Hilsenrath konstaterade, med hänvisning till intervjuer med Fed-företrädare och offentliga uttalanden, att Fed är på väg mot en ny neddragning av de månatliga obligationsköpen i januari.

Commerzbank, och många andra bedömare, är inne på samma linje och förväntar sig att Federal Reserve drar ned på tillgångsköpen med ytterligare 10 miljarder dollar.

”Den amerikanska centralbanken tror uppenbarligen att ekonomin har förmågan att hantera ytterligare normalisering i penningpolitiken”, skriver Commerzbank i ett marknadsbrev.

Fed kommer sannolikt att betrakta den svaga jobbrapporten för december som något tillfälligt med hänvisning till det kalla vädret, och tidigare under kvartalet hade ekonomin skapat mer än 200.000 jobb per månad. Dessutom bekräftar flera andra indikatorer att ekonomin växer i stabil takt. Hushållens konsumtion var överraskande stark fjärde kvartalet, fler tecken pekar mot en ökad utlåning och starkare orderingång indikerar att företagen återigen är mer villiga att investera.

Ben Bernanke signalerade i december att en neddragning med 10 miljarder dollar per månad är huvudscenariot, och Fed väntas dra ned med lika delar statsobligationer och bolånepapper (MBS) även i januari. Om Fed håller den takten kommer programmet vara avslutat i oktober.

”Riskerna pekar mot en snabbare nedtrappning. Bara om ekonomin skulle uppvisa en betydande svaghet, vilket är rätt osannolikt givet den senaste datan, så skulle Fed bromsa in”, skriver Commerzbank.

När oklarheten om QE3 avtar riktas fokus mera mot utsikterna för styrräntan. Genom att införa ett ”tröskelvärde” på 6,5 procent för arbetslösheten när Fed kan börja överväga en räntehöjning så har Fed skapat kommunikationsproblem.

Arbetslösheten sjunker snabbare än antagits och nådde 6,7 procent i december. Under de senaste månaderna har Fed därför gjort betydande ansträngningar för att mjuka upp betydelsen av tröskelvärdet. Ben Bernanke flaggade i december för en lång period av mycket låga räntor. Efter att tröskeln nåtts så kommer Fed att bevaka även andra indikatorer som jobbskapande, arbetskraftsdeltagande och varsel för att värdera situationen på arbetsmarknaden.

”I synnerhet, fortsatte han, så kan Fed ta tid på sig så länge som inflationstakten förblir låg. Och så ser det ut, trots allt har kärninflationen stabiliserats under Feds 2-procentsmål”, skriver Commerzbank.

Efter att på ett framgångsrikt sätt ha ifrågasatt sitt eget tröskelvärde så behöver inte Fed justera sin kommunikation mer just nu, och Fed-uttalandet väntas vara oförändrat vad gäller nyckelpassager. Det återstår dock att se om Fed lyckas driva marknadsförväntningarna i önskad riktning, och det kan bli en allt större penningpolitisk utmaning under 2014, enligt Commerzbank.

På torsdagen kommer Konjunkturinstitutets barometer, med en väntad nedgång för den samlade indikatorn till 105,4 från 106,1. Industrins förtroende väntas sjunka tillbaka medan hushållen spås vara lite mer optimistiska.

Barometerindikatorn i euroområdet samma dag väntas ha stigit något till 101,0.

I USA kommer det första estimatet över BNP fjärde kvartalet. Bloomberg News snittprognos ligger på 3,2 procent i beräknad årstakt.

Unicredit har dragit upp sin BNP-prognos till 2,8 procent fjärde kvartalet, jämfört med 4,1 procent tredje kvartalet. En viktig faktor bakom upprevideringen är hushållens konsumtion. Den senaste rapporten om detaljhandelsförsäljningen är förenlig med en ökning i privatkonsumtionen på 3,7 procent, klart högre än tidigare antagande. Dessutom minskade handelsunderskottet betydligt i oktober och november, tillräckligt för att nettoexporten ska bidra med mer än 0,5 procentenheter till tillväxten.

Dessutom verkar det som om privata lager kommer att tynga tillväxten i mycket mindre omfattning fjärde kvartalet än vad som tidigare antagits, efter en kraftig uppgång tredje kvartalet.

Upprevideringen för fjärde kvartalet innebär risker mot prognosen för 2014. Den första är att den starka tillväxttakten andra halvåret 2013 pekar mot en mycket starkare tillväxtdynamik än vad som nu antas. Den andra är att den starka lageruppbyggnaden, nettoexporten och konsumtionen andra halvåret kommer att följas av en andhämtningspaus under början av 2014.

”Vi tror att sanningen ligger någonstans däremellan dessa faktorer. Genom att lämna vår kvartalsvisa BNP-bana för 2014 oförändrad så tillåter det tillväxttakten att lätta något under början av 2014 från förhöjda nivåer sent 2013 (andhämtning), medan aktivitetsnivån kommer att vara något högre än vad som hittills antagits (starkare momentum)”, skriver Unicredit, som konstaterar att det starka ”statistiska överhänget” ändå lyfter BNP-prognosen för helåret 2014 från 2,4 till 2,8 procent.

Från Tyskland kommer preliminärt KPI för januari, en indikation inför dito för euroområdet på fredagen.

Snittprognosen är att inflationstakten i euroområdet stigit till 0,9 procent från 0,8 procent i november, medan kärninflationen väntas ha stigit till 0,9 procent från 0,7 procent.

Unicredit konstaterar att när kärninflationen i euroområdet sjönk till en rekordlåg nivå förra året, så återvände uttrycklig disinflation tillsammans med rädsla för deflation på investerarnas radarskärmar.

”Men vi har vi upprepade tillfällen betonat att deflationsriskerna är extremt låga, en bedömning som inte bara fick stöd av denna månads ECB presskonferens utan också kommer att understrykas av kommande veckas KPI-rapporter”, skriver Unicredit.

De spår att inflationstakten i euroområdet stiger till 0,9 procent i januari. Detta främst på grund av högre livsmedelspriser då priset på färska livsmedel normaliseras efter en ovanligt varm höst samt en momshöjning i Frankrike på vissa varor. Den kombinerade effekten kompenserar mer än väl för en lägre energiinflation.

”Mer framåtblickande är det troligt att den totala inflationen i mars åter kommer testa botten i denna cykel på 0,7 procent, innan den återvänder upp mot 1 procent i vår. Denna volatilitet väntas bero på en baseffekt i energi och timingen för påsken, och väntas redan ha inkluderats i ECB:s huvudscenario”, skriver Unicredit.

Från euroområdet kommer även arbetslösheten i december, som antas ligga kvar på rekordhöga 12,1 procent.

Från USA väntas på fredagen privatkonsumtion i december och Chicago inköpschefsindex för januari, det senare antas ha sjunkit till 59,0 från 60,8.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto