Home > Konjunkturdata är svårtolkad och spretar åt olika håll

Konjunkturdata är svårtolkad och spretar åt olika håll

Det senaste året har inköpschefsindex för industrin och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer antytt en viss förbättring av den svenska industrikonjkturen, medan SCB:s statistik över den faktiska industriproduktionen visat på en betydligt sämre utveckling. Detta har ökat osäkerheten bland bedömarna om hur den svenska industrin egentligen har utvecklats.

Enligt Sven-Arne Svensson, chefekonom vid Erik Penser Bankaktiebolag, är det dock inget ovanligt att statistik spretar på detta sätt, tvärtom.

”Om det finns två källor (SCB KI med mera) som mäter en faktor (industriproduktion, KPI, arbetslöshet med mera) så brukar man ofta komma fram till olika resultat. Och ibland går de helt åt olika håll. I många fall brukar det vara mera osäkert vad som verkligen hänt än vad som kommer hända”, skriver han i ett marknadsbrev.

Han konstaterar att industri-PMI i Sverige legat över 50-nivån under elva av de senaste tolv månaderna samtidigt som en majoritet av industriföretagen i KI-barometern uppgett att produktionen ökat under elva de senaste tolv senaste månaderna.

Detta kan jämföras med industriproduktionen, som i oktober sjönk med 1,7 procent från september och minskade med 5,0 procent i årstakt. Under det året (oktober 2012-oktober 2013) steg industri-PMI från 43,1 till 52,0 och industrins konfidensindikator gick från 95,1 till 102,2.

Sven-Arne Svensson noterar att den svenska industristatistiken också ser konstig ut i internationell jämförelse. I euroområdet steg exempelvis industriproduktionen med 0,2 procent mellan oktober 2012 och oktober 2013.

”Den svenska industriproduktionen har därmed sjunkit mer än i nästan alla EMU-länder under den här perioden, om man kan lita på industriproduktionsindex. PMI-index i Sverige har dock varit högre än i EMU-länderna under nästan alla månader det senaste året. Mätt med PMI-index så har den svenska industrikonjunkturen således varit bättre än i EMU-länderna det senaste året”, skriver han.

Han konstaterar dock att det nästan alltid är så att statistik går åt olika håll. Exempelvis visade Konjunkturinstitutets barometer att majoriteten av industriföretagen uppgav att färdigvarulagren ökat mellan andra och tredje kvartalet 2013, medan statistik från SCB någon månad senare visade att industrilagren minskade med drygt 10 miljarder kronor och därmed drog ned BNP-tillväxten påtagligt under tredje kvartalet.

Sven-Arne Svensson påpekar att också Svensk Handel Stils Stilindex över klädförsäljningen inte brukar sammanfalla med vad SCB och HUI rapporterar.

”Så det har snarast varit regel än undantag att statistik inte går ihop. Det finns betydligt fler exempel än de ovan nämnda på det”, skriver han.

Han tillägger att det inte är något unikt svenskt mönster att statistik är osäker. Ett färskt exempel är att den tyska industriproduktionen sjunkit i både september och oktober trots att IFO-index visat på en ganska stark industrikonjunktur.

En del svensk statistik är dock betydligt hoppigare än motsvarande statistik i EMU och USA. Ett exempel är industri-PMI där den genomsnittliga månadsförändringen under 2013 var 2,7 enheter i Sverige. Detta kan jämföras med 0,8 enheter i euroländerna och 1,5 enheter i USA.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto