Home > Makro: Beslut från Riksbanken och Federal Reserve är veckans fokus

Makro: Beslut från Riksbanken och Federal Reserve är veckans fokus

Det är en händelserik makrovecka som väntar för finansmarknaderna. Penningpolitiska beslut av Riksbanken och Federal Reserve kan komma att skaka om marknaderna. Båda har potential att för första gången på länge besluta om ändringar av deras respektive förda penningpolitik.

Globalt är det helt klart Federal Reserve penningpolitiska beslut med efterföljande presskonferens med Ben Bernanke som är i fokus under veckan.

Räntebeskedet, som kommer på onsdag, väntas bli oförändrat men däremot pekar förväntningarna åt olika håll kring det som har kommit att prägla de globala marknaderna den senaste tiden; nämligen huruvida Fed kommer att besluta att börja dra tillbaka på de omfattande tillgångsköpen av bostadspapper och statsobligationer.

”Fed kommer sannolikt börja trappa ned takten i tillgångsköpen under det första kvartalet (med januari som vårt basscenario). Policyfokus kommer att skifta från tillgångsköp till framåtblickande guidning, genom vilket Fed försöker övertyga investerare om att kortsiktiga räntor kommer att fortsätta att vara låga under en utdragen period”, skriver Unicredit i ett marknadsbrev.

Unicredit noterar att ett antal Fed-ledamöter de senaste månaderna har lättat på den utsatta tröskeln om 6,5 procents arbetslöshet, som anger gränsen för när Fed kan komma att höja räntan, och sagt att räntan kan ligga kvar på låga nivåer även om arbetslösheten sjunker under tröskeln.

”Givet de resulterande kommunikationssvårigheterna, räknar vi med att Fed kommer att sänka arbetslöshetströskeln till 6 procent vid samma möte som de annonserar sänkningen av tillgångsköpen”, skriver Unicredit.

Innan jobbrapporten den 6 december var de flesta analytiker eniga om att nedtrappningen, även kallad ”tapering”, kommer att ske tidigast i januari. Men jobbrapporten överraskade rejält positivt och det fick många att omvärdera prognoserna. I en enkät av Bloomberg News, genomförd just 6 december, räknar 34 procent av de tillfrågade analytikerna med att Fed inleder sin tapering på onsdag.

”Med förbättrad arbetsmarknadsdata i bakgrunden verkar det allt mer sannolikt att Feds första tapering av QE3 kommer att komma den 18 december eller den 29 januari”, skriver Credit Suisse i ett marknadsbrev.

Enligt Credit Suisse är det bästa argumentet för en nedtrappning i december risken för att ekonomisk data ska försvagas innan sena januari, vilket skulle stänga vad som nu är ett ”öppet fönster” för att skala ned på tillgångsköpen.

”Det bästa argumentet mot en tapering i december är det minskade marknadsdeltagandet och likviditeten under kring helgerna, vilket utgör ett hinder mot att ändra policyn vid slutet av året”, skriver banken.

Samtidigt påpekar Credit Suisse att ett beslut om tapering sannolikt kommer att balanseras med ett uttalande som befäster Feds framåtblickande guidning om att bibehålla exceptionellt låga räntor.

Under helgen lyckades också republikanerna och demokraterna oväntat enas kring en budgetuppgörelse vilket kommer göra att ett nytt budgetbråk i januari, liknande den i höstas, undviks. Detta har bedömts kunna utgöra en ytterligare faktor bakom att Fed kan känna sig mer bekväm med att inleda nedtrappningen av stimulanserna redan i december.

Hemma i Sverige står Riksbanken inför sitt räntebesked på tisdag, och det ser nu ut som att Riksbanken tvingas till en oannonserad räntesänkning i december. Låg inflation i Sverige och omvärlden, och kanske framför allt omsorg om förtroendet för inflationsmålet, tror analytiker tvingar Riksbanken att sänka lånekostnaderna.

Men analytikerkåren är något oenig. I SME Direkts enkät bland 15 ekonomer svarar tio att räntan kommer att sänkas 25 punkter, till 0,75 procent, övriga fem tror att reporäntan lämnas oförändrad.

Efter utfall något över Riksbankens prognoser i juli och augusti sjönk den svenska inflationen åter under bankens prognosbana i september och framför allt i oktober, då KPIF-inflationen landade på 0,6 procent – 0,4 procentenheter under Riksbankens prognosbana.

Vice Riksbankschef Per Jansson har tydligast vädrat sitt obehag med att inflationen de senaste åren inte har visat några tecken på att vända upp, vilket
Riksbankens prognoser har pekat mot. Han har vid flera tillfällen antytt att utfallen har stressat honom.

Ekonomerna på Nordea hade tidigare trott att Riksbanken skulle lämna styrräntan oförändrad i december, men inflationsutfallet för november fick dem att byta fot.

”Smärtgränsen för hur låg inflation Riksbanken kan acceptera har dock sannolikt passerats. Trovärdigheten för inflationsmålet har varit hårt prövat redan tidigare med den låga inflationen under en längre tid. Nu när KPIF-inflationen till och med har fallit under 1 procent, och ser ut att stanna där även under inledningen av nästa år, kan Riksbanken knappast stå emot, skrev Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.

Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank Sverige, har svårt att se hur Riksbanken trovärdigt ska kunna visa att inflationen ska komma upp mot målet inom rimlig tid, givet låg inflation i utgångsläget, fallande inflationsförväntningar, mycket låga löneavtal, indikationer om låga hyresavtal och låga insatsvarupriser.

Räntebanan i Riksbankens penningpolitiska rapport i oktober antydde en första räntehöjning mot slutet av 2014. Enligt SME Direkts prognosenkät räknar omkring hälften av ekonomerna nu med att den nya räntebanan kommer att visa att räntan höjs något senare, men många tror också att räntebanan fortsatt kommer att flagga för en höjning i slutet av 2014 – dock från än lägre nivå än vad räntebanan i oktober antydde.

Men det är inte bara centralbanksbesked på agendan, även om det mesta kommer att hamna i skuggan av dem. På hemmaplan kommer KI:s konjunkturbarometer för december på onsdag.

Enligt SME Direkt enkät räknar analytikerna i genomsnitt med att konfidensindikatorn för industrin sjönk till 103,9 i december, från 105,8 föregående månad.

KI konstaterade i november att av de tre frågorna som ingår i industrins indikator hade två bidragit positivt. Bedömningen av orderstockens storlek var inte lika negativ som tidigare och produktionsplanerna var något mer optimistiska. Bedömningen av färdigvarulagrens storlek hade inte ändrats nämnvärt och dessa bedömdes vara i det närmaste lagom stora.

Vidare bedöms i SME Direkts enkät hushållens förväntningar ha sjunkit i december, till 104,4 från 104,0. Barometerindikatorn som helhet spås ha sjunkit till 103,7 från 104,1.

Runt om i världen kommer också KPI-statistik, bland annat för euroområdet och för USA. USA:s KPI redovisas på tisdag, med förväntningar om en inflation på 1,3 procent och en kärninflation på 1,7 procent.

Euroområdets KPI bedöms landa på en nedgång med 0,1 procent jämfört med oktober och en inflation på 0,9 procent, i linje med preliminär statistik.

Industriproduktion från USA, definitiv amerikansk BNP, samt inköpschefsindex i euroområdet och USA kommer alla att vara av intresse.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto