Home > Makro: Många viktiga svenska besked i veckan

Makro: Många viktiga svenska besked i veckan

Måndagens agenda bjuder inte på någon tyngre statistik, intresset riktas istället mot EU-parlamentets utfrågning av ECB-chefen Mario Draghi, som ska inledas klockan 15.30.

På tisdagen publicerar SCB KPI- och AKU-data för januari, det är statistik som alltid tilldrar sig stort intresse men januariutfallen förtjänar sannolikt mer uppmärksamhet än vanligt.

Ekonomer brukar påpeka att januari alltid är den svåraste månaden att prognostisera KPI, mycket på grund av att SCB då har ändrat vikterna i varukorgen som utgör basen för prisstatistiken. Det kan vissa år få relativt stora effekter på utfallet, som kanske oftast innebär att prisökningstakten blir lägre än vad den skulle ha varit med en oförändrad varukorg. Nu väntas kanske inte några riktigt stora ”korgeffekter” denna gång, men osäkerheten är ändå betydande.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntas KPI ha sjunkit 0,7 procent jämfört med i december, och stigit 0,2 procent jämfört med januari 2012. Riksbankens prognosbana i den penningpolitiska rapporten i februari pekade mot en KPI-inflation på 0,3 procent i januari.

KPIF-inflationen, KPI exklusive boräntor, väntas ha stigit från 1,0 procent i december till 1,1 procent i januari. Riksbankens aktuella prognosbana pekar mot att KPIF-inflationen var 1,2 procent i januari.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har av många bedömare pekats ut som den, åtminstone på kort sikt, viktigaste faktorn för Riksbankens penningpolitiska hållning, och med tanke på att SCB nu har ändrat beräkningarna för AKU-statistiken, vilket inte har annonserats alldeles tydligt, kan januaristatistiken eventuellt sätta lite myror i huvudet på vissa marknadsaktörer.

SCB:s nya beräkningsmetod innebär att arbetslösheten i genomsnitt har varit cirka 0,3 procentenheter högre under perioden 2010-2012 än vad som tidigare redovisats, och det kommer också innebära att januariutfallet kommer att visa en oväntat hög arbetslöshetsnivå för dem som eventuellt inte har fått kännedom om den nya beräkningsmetoden.

Många ekonomer i SME Direkts prognosenkät har beaktat den nya beräkningsmodellen, men kanske inte alla, vilket gör att konsensusprognosen för januari-AKU kan vara mer osäker än normalt. Prognosen pekar dock mot att den ojusterade arbetslösheten steg till 8,5 procent i januari, från 7,6 procent i december. Den säsongsrensade statistiken väntas ha stigit till 8,1 procent i januari från 8,0 procent i december.

Enligt Riksbankens prognosbana från i februari, som inte beaktar SCB:s förändrade mätmetod, väntas den säsongsrensade arbetslösheten stiga till 8,0 procent under första kvartalet i år, från 7,84 procent under fjärde kvartalet 2012.

På den internationella tisdagsagendan riktas kanske störst uppmärksamhet mot det tyska ZEW-indexet för februari. ZEW-index, sentimentsindikator för finansmarknadsaktörer, har stigit betydligt mer än väntat i december och januari, vilket också speglar den mer positiva utvecklingen på internationella finansmarknader under perioden, och prognoserna pekar nu mot att index ska stiga ytterligare, till 35,0 från 31,5 i januari. Det skulle i så fall bli den högsta noteringen för ZEW-index sedan maj 2010.

Onsdagsagendan bjuder på två intressanta svenska hållpunkter i form av TNS/Prosperas undersökning av inflationsförväntningar bland penningmarknadsaktörer och Riksgäldens nya lånebehovsprognos.

I januari visade TNS/Prospera-enkäten oförändrade inflationsförväntningar bland penningmarknadsaktörerna, vilket innebar 1,0 procent på ett års sikt, 1, procent på två år och 2,0 procent på fem år. Det som eventuellt kan få Riksbanken att höja på ögonbrynen är om förväntningarna på fem års sikt skulle förändras och avvika märkbart från 2-procentsmålet.

Ekonomer räknar inte med några större förändringar i Riksgäldens lånebehovsprognos efter att prognoserna höjdes oväntat mycket i 2012 år sista prognos, då Riksgälden räknade med ett lånebehov på 55 miljarder kronor i år och 56 miljarder 2014. Den nya prognosen ska visserligen inkludera de 100 miljarder kronor som Riksgälden lånar upp på uppdrag av Riksbanken, men det handlar om redan annonserad valutaupplåning som inte påverkar utbudet av statspapper i kronor.

Ekonomerna på Nordea flaggar dock, i ett kundbrev, för en eventuell joker i den nya lånebehovsprognosen; kanske är det dags att åter börja spekulera i att staten kommer att sälja aktier i just Nordea när aktiepriset nu har återhämtat sig från tidigare nedpressade nivåer.

På onsdagen publiceras vidare protokollet från Bank of Englands penningpolitiska möte den 6-7 februari, och på kvällen kommer också protokollet från Federal Reserves räntemöte den 29-30 januari.

På torsdagen riktas uppmärksamhet mot preliminär-PMI för februari i många stora länder och områden. I euroområdet steg PMI något för såväl industrin som tjänstesektorn, främst med stöd från Tyskland medan utvecklingen i Frankriken var en klar besvikelse.

Nu pekar prognoserna mot en viss fortsatt förbättring i februari, även i Frankrike från låga nivåer, men euro-PMI för såväl industrin som tjänstesektorn väntas ännu ligga under brytpunkten 50. Enligt Bloomberg News enkät väntas industri-PMI stiga till 48,5 i februari från 47,9 i januari. Tjänste-PMI väntas samtidigt stiga till 49,0 från 48,6.

I USA steg motsvarande industri-PMI oväntat till 55,8 i januari (56,1 preliminärt) från 54,0 i december. Nu pekar prognosen mot en liten nedgång till 55,5 preliminärt i februari.

Torsdagens USA-agenda bjuder också på januari-KPI, som väntas visa en fortsatt svagt sjunkande inflationstakt – 1,6 procent för KPI och 1,8 procent för kärn-KPI. Philadelphia Feds industri-index väntas vidare stiga till 1,0 i februari efter överraskande svaga -5,8 i januari.

På fredagen presenterar Konjunkturinstitutet sin februaribarometer. Enligt SME Direkts enkät väntas barometerindikatorn, som mäter sentimentet hos både företag
och hushåll, ha stigit till 91,3 i februari från 89,4 i januari.

KI:s indikator för tillverkningsindustrin sjönk oväntat till -18 i januari från -15 i december, enligt KI berodde det främst på mer negativa lageromdömen. Nu väntas indistriindikatorn åter ha vänt upp till -15.

Hushållsindikatorn steg däremot oväntat kraftig i januari, till -2,9 från -12,2 i december, men nivån var ändå väl under medelvärdet 4,9. Enligt SME Direkt enkät väntas hushållsindex nu ha stigit till -0,7 i februari – bättre men ännu svagare än normalt.

I Tyskland presenterar konjunkturinstitutet IFO sitt näringslivsindex för februari. IFO-index har stigit tre månader i rad, till 104,2 i januari, vilket har bidragit till förhoppningar om att BNP-fallet i Tyskland under det fjärde kvartalet 2012 var en tillfällig nedgång. Index väntas nu ha stigit ytterligare, till 104,9, i februari.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto