Home > Makro: Tunga svenska besked i veckan inför RB-möte

Makro: Tunga svenska besked i veckan inför RB-möte

Veckans makroagenda bjuder på en rad mycket tunga svenska besked som sannolikt får direkt bäring på Riksbankens räntebeslut nästkommande vecka. Veckans internationella agenda bjuder på en blandad kompott, där intresset kanske främst riktas mot novemberdata från Kina, på måndag och tisdag.

Professor Charles Goodhart, som utredde Riksbankens verksamhet åren 2005-2009, ”avslöjade” visserligen för några år sedan att Riksbankens penningpolitiska möten i någon mening är en ”fiktion”. Direktionen är normalt klar med räntebeslutet ett par veckor före det penningpolitiska mötet, men inför årets sista räntemöte kan sannolikt räntebeslutet vara en öppen fråga ända in på målsnöret när direktionsledamöterna inväntar nya besked om industrikonjunkturen, arbetsmarknaden och framför allt inflationen och inflationsförväntningarna.

I samband med ett anförande den 3 december framhöll åtminstone vice riksbankschefen Per Jansson att inflationsutfallet för november blir ”väldigt viktigt” för hur han kommer att rösta vid det kommande räntemötet, och att han har svårt att acceptera en ytterligare försening av återgången för inflationen till inflationsmålet. I oktober räknade Riksbanken med att KPIF-inflationen skulle nå upp mot 2 procent hösten 2015.

Måndagen inleddes med japansk bytesbalans för oktober samt KPI- och PPI-data för november från Kina.

Den japanska bytesbalansen visade ett oväntat underskott på 59,3 miljarder yen, medan Kinas KPI dämpades till 3,0 procent i november, från 3,2 procent i oktober, och PPI sjönk 1,4 procent, vilket var i linje med förväntningarna.

Enligt Bloomberg News prognosenkät väntades KPI-inflationen ha sjunkit till 3,1 procent.

I blickfånget för euroområdets del hamnar på måndagen den tyska industriproduktionen i oktober. Den publiceras klockan 12.00 och ger en första inblick i utvecklingen under fjärde kvartalet. Enligt Bloomberg News väntas produktionen ha ökat med 0,7 procent i oktober, jämfört med i september, och stigit med 3,1 procent jämfört med oktober i fjol. I september sjönk produktionen oväntat med 0,9 procent, från månaden före, väntat var en oförändrad produktion.

Credit Suisse ekonomer räknar med att aktiviteten återhämtat sig från månaden före och om så blir fallet väntas det också ge stöd åt euroområdets industriproduktion.

Commerzbanks chefekonom Jörg Krämer är dock mer pessimistisk. Han tror att produktionen i euroområdet stagnerade i oktober, vilket skulle stödja deras prognos om svag tillväxt under årets sista kvartal. (Euroområdets industriproduktion publiceras på torsdag och prognoserna ligger på +0,3 respektive +1,1 procent.)

På måndagseftermiddagen ska eurogruppens finansministrar fortsätta diskussionen om bankunionen, och på tisdagen fortsätter den med EU:s samtliga finansministrar.

Tisdagens makroagenda inleds med kinesisk novemberdata över industriproduktion, detaljhandel med mera, och enligt Bloomberg News enkäter räknar analytiker endast med marginella förändringar jämfört med motsvarande utfall för oktober.

Industriproduktionen väntas ha ökat 10,1 procent på årsbasis, ner från 10,3 procent i oktober, och detaljhandelns ökningstakt väntas ha sjunkit till 13,2 procent, från 13,3 procent i oktober.

Klockan 9.30 publicerar SCB statistik över industrins produktion och orderingång i oktober, och frågan är om hårda data äntligen ska börja matcha de allt ljusare mjuka indikatorerna, som PMI och KI-barometern.

Produktionsutfallet i september blev en ny besvikelse; oförändrat jämfört med i augusti och -0,9 procent jämfört med september 2012. Enligt SME Direkts enkät väntades +1,0 respektive -0,3 procent.

Svagheten i septemberstatistiken förklaras dock till stor del av ett planerat produktionsstopp i industri för petroleumprodukter, och den sektorn kan ha studsat tillbaka i oktober. Mer oroande var att orderingången samtidigt sjönk 2,9 procent i september jämfört med i augusti, och med 2,9 procent jämfört med september 2012.

Tillverkningsindustrin fortsätter dock att skicka allt mer positiva signaler i KI:s barometrar och i Silf/Swedbanks PMI, och någon gång bör ju positiva ”mjuka data” smitta även ”hårda data”.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntas industriproduktionen ha ökat med 0,9 procent i oktober jämfört med i september, och sjunkit med 1,1 procent jämfört med i oktober 2012.

Klockan 10.00 publiceras vidare norsk KPI-data för november, enligt Bloomberg News enkät väntas kärninflationstakten ha stigit till 2,0 procent, från 1,9 procent i oktober.

Klockan 10.30 följer brittisk industriproduktionsstatistik för oktober. Enligt Bloomberg News enkät väntas produktionen ha ökat med 0,4 procent från månaden före och med 3,2 procent från ett år tidigare. Credit Suisse ekonomer ser potentiella nedåtrisker på grund av en arbetsmarknadskonflikt vid ett av Skottlands stora raffinaderier.

Onsdagens svenska huvudnummer blir TNS/Prosperas nya undersökning av inflationsförväntningarna, klockan 8.00. Det handlar om stora undersökningen, som inkluderar inköpschefer och arbetsmarknadens parter – utöver penningmarknadsaktörer.

Prosperas mätningar har visat att inflationsförväntningarna på fem års sikt, den period som Riksbanken oftast hänvisar till, har hållit sig relativt stabila runt 2 procent, trots att den faktiska inflationen har legat långt under 2 procent en längre period. Men frågan är nu om det oväntat låga inflationsutfallet i oktober kan ha pressat ner de långsiktiga förväntningarna mot nivåer som kan oroa Riksbanken.

Även om Prosperamätningen skulle visa att inflationsförväntningarna är fortsatt hyggligt stabila på längre sikt så innebär det knappast att Riksbanken kan slappna av, det finns andra sätt att mäta förväntningarna som kan signalera risker för att förtroendet för inflationsmålet börjar försvagas.

Direktionsledamöterna måste bland annat beakta det faktum att många prognosmakare i allt högre grad har börjat ifrågasätta om inflationen verkligen kan nå upp till målet inom överskådlig tid, och många är samtidigt skeptiska till om ens en kraftig räntesänkning nu verkligen kan göra någon skillnad.

Marknadens prissättning av inflationsförväntningarna på längre sikt, breakeven-inflation beräknat utifrån ränteskillnad mellan nominella och inflationsskyddade statsobligationer, har också kommit ned väl under 2-procentsmålet (även om det inte direkt går att jämföra med Prosperas inflationsförväntningar på lång sikt).

Torsdagens svenska agenda bjuder på de besked som troligen slutgiltigt får ännu tveksamma ledamöter i Riksbanksdirektionen att bestämma sig för hur de ska rösta om räntan nästa vecka. SCB publicerar nämligen KPI- och arbetsmarknadsdata för november klockan 9.30, och visst ytterligare beslutsstöd kan också komma i Arbetsförmedlingens nya prognos om utsikterna för 2014, klockan 10.00.

KPI-utfallet för oktober kom in väl under Riksbankens prognosbana, vilket bidrog till att marknadens förväntningar började skifta över till förmån för en räntesänkning i december. KPI-inflationen var -0,1 procent, att jämföra med +0,3 procent i Riksbankens aktuella prognosbana, KPIF-inflationen var +0,6 procent, att jämföra med 1,0 procent i Riksbankens prognosbana.

Samtidigt visade dock arbetsmarknadsdata för samma månad att sysselsättningen ökade i en takt som normalt förknippas med en mycket stark konjunkturutveckling, +90.000 personer eller +1,9 procent jämfört med i oktober 2012. Sysselsättningen fortsatte därmed att utvecklas oväntat starkt givet i övrigt svaga hårda data, förbättringen i oktober var dock så stark att många bedömare misstänkte att paneleffekter kan ha spelat in.

I november väntas den säsongsjusterade arbetslösheten ha varit oförändrad på 7,9 procent och den icke-säsongjusterade legat stilla på 7,3 procent, enligt SME Direkts enkät.

Oväntat låg oktoberinflation var något av ett paneuropeiskt fenomen, med markanta överraskningar på nedsidan i såväl euroområdet som i Storbritannien. Nu pekar preliminära novemberutfall på att inflationen i åtminstone Tyskland och euroområdet studsade tillbaka något mer än väntat, vilket kan vara en indikation på att inflationstakten kan ha stigit även i Sverige.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntas KPI-inflationen ha stigit till 0,2 procent i november medan KPIF-inflationen väntas ha stigit till 0,8 procent. Det är dock fortsatt väl under de 0,4 respektive 1,1 procent som Riksbankens senaste prognosbana pekade mot.

Värt att notera är att Norges Bank vid sitt räntemöte förra veckan bestämde att skjuta fram prognosen för den första räntehöjningen från september 2014 till sommaren 2015, medan ECB efter sitt möte meddelade att inflationsprognoserna på medellång sikt justeras ned, så att ECB nu tror på en betydligt lägre inflation i euroområdet än vad Riksbanken gör.

Danske Banks ekonomer tror att detta kan spela roll för Riksbankens egna inflations- och ränteprognoser i december.

Internationell statistik på torsdagen inkluderar den för USA så viktiga detaljhandeln. Försäljningen i november spås ha ökat med 0,5 procent, exklusive bilar väntas den ha ökat med 0,2 procent, enligt Bloomberg News.

Credit Suisses USA-ekonomer bedömer just att stark bilförsäljning kommer att lyfta huvudsiffran, medan endast måttlig uppgång väntas när bilarna räknas bort.

På fredagen publiceras amerikansk producentprisstatistik, som väntas visa att PPI var oförändrat i november, medan kärn-PPI ökade med 0,1 procent.

Här hemma släpper SCB sin småhusbarometer och produktionen i näringslivet i oktober.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto