Home > Makro: Välfylld midsommarvecka med Fed i fokus

Makro: Välfylld midsommarvecka med Fed i fokus

Midsommarveckan bjuder på en välfylld makroagenda såväl i Sverige som internationellt där onsdagen står i särskilt fokus med räntebesked från Federal Reserve och ny barometer och prognos från Konjunkturinstitutet.

MakroPå måndagen publicerar Ekonomistyrningsverket, ESV, en budgetprognos, som också kan ses som något av en vägledning inför Riksgäldens lånebehovsprognos på tisdagen. I förra prognosen, den 27 mars, räknade ESV med ett budgetsaldo på -159 miljarder kronor i år följt av -26 miljarder kronor 2014.

På måndagens internationella agenda märks euroområdets handelsbalans för april, klockan 11.00, och från USA väntas Empire Manufacturing index för juni, klockan 14.30, samt NAHB:s husbyggarindex klockan 16.00.

Tisdagens svenska agenda inleds med bostadsprisstatistik för maj från Mäklarstatistik.se, klockan 8.00, och Valueguard, klockan 9.00.

Klockan 9.30 publicerar så Riksgälden sin nya lånebehovsprognos som kan ge besked om huruvida utbudsplanerna på svenska statspapper behöver ändras. I föregående prognos, i februari, räknade Riksgälden med ett nettolånebehov på 165 miljarder kronor i år (varav 100 miljarder i valuta till Riksbanken) och 63 miljarder 2014.

Danske Bank har tittat på månadsutfallen sedan Riksgäldens föregående prognos och funnit att utfallen har varit 19 miljarder bättre än väntat, men av det beror cirka 15 miljarder på periodiseringar av vidareutlåningen till Riksbanken. Den återstående skillnaden gentemot prognos väntas inte få någon avgörande betydelse för den nya prognosen, enligt Danske-ekonomerna.

De ser inte heller något större behov för Riksgälden att ändra mycket i de tidigare BNP-prognoserna, +1,4 procent i år och 2,4 procent 2014. Arbetslöshetsprognosen från i februari ligger dock väl lågt, men givet att ökningen i antalet arbetslösa främst handlar om heltidsstuderande (som inte erhåller arbetslöshetsunderstöd) bör det inte heller påverka de nya prognoserna påtagligt.

Det som enligt Danske Bank främst kan tala för en justering av lånebehovsprognosen är om Riksgälden ser skäl att höja sitt antagande om finanspolitiska reformer 2014, från 25 miljarder kronor, men det är sannolikt väl tidigt för myndigheten att ta ett sådant steg.

En annan fråga är om Riksgälden nu ser anledning att räkna med intäkter från försäljning av aktier i statliga företag (tänk Nordea), men det är sannolikt ett ämne som är politiskt känsligt.

Klockan 9.30 publicerar även Svenskt Näringsliv en ny konjunkturprognos.

På tisdagens Europa-agenda riktas blickarna mot brittisk KPI för maj, klockan 10.30, och tyska ZEW-indexet, klockan 11.00. Enligt Bloomberg News prognosenkäter väntas den brittiska inflationstakten stiga till 2,6 procent i maj, från 2,4 procent i april. ZEW-index, sentimentsindikator för finansmarknadsaktörer, väntas ha stigit till 37,8 i juni från 36,4 i maj.

Från USA publiceras KPI och bostadsbyggande för maj klockan 14.30. Enligt prognoserna väntas ingen större dramatik i KPI-data, som väntas stiga 0,2 procent på månadsbasis såväl med som utan livsmedel och energi. Bostadsbyggandet väntas ha stigit 11,4 procent i maj, efter raset på 16,5 procent i april (främst beroende på ett brant fall för byggandet av flerbostadshus).

På onsdagen publicerar konjunkturinstitutet, KI, såväl en ny konjunkturbarometer, klockan 9.00, samt en ny konjunkturprognos, klockan 9.15.

I juni redovisar KI för första gången konfidensindikatorerna i barometern enligt den nya metoden, där alla historiska medelvärden har standardiserats till 100 för lättare jämförelse av förändringar i Barometerindikatorn mot förändringar i ingående sektorerna.

Förändringen riskerar att skapa viss förvirring i inledningsskedet, men det viktigaste är förstås fortsatt om indikatorerna stiger eller sjunker.

I maj backade Barometerindikatorn för andra månaden i rad, främst drivet rejält dipp för indikatorn för tillverkningsindustrin. Inför junibarometern har det dock kommit en hel del uppmuntrande signaler från andra håll.

Silf/Swedbanks industri-PMI steg till 51,9 i maj från 49,6 i april, vilket var klart högre än de 50,4 som väntades enligt SME Direkts prognosenkät. Positivt var också att det var delindex för orderingången som var det största positiva bidraget i maj-PMI.

Vidare har Teknikföretagens Barometer för andra kvartalet signalerat om ökade ordervolymer, och enligt barometern har den absoluta botten i lågkonjunkturen för teknikindustrin passerats.

Riksbankens företagsundersökning antydde också att konjunkturläget har förbättrats under våren, även om det ännu är svagt, och en försiktig optimism präglar företagens framtidsutsikter. Även denna undersökning signalerade ökad orderingång i industrin.

Enligt SME Direkt prognosenkät väntas barometerindikatorn ha stigit till 93,3 i juni, från 91,9 i maj.

För övriga delar har analytikerna endast lämnat prognoser enligt de gamla metoderna, enligt dessa prognoser väntas dock indikatorn för tillverkningsindustrin ha stigit till -11 i juni från -15 i maj. Hushållsindikatorn väntas ha stigit till 4,0 i juni från 3,6 i maj.

Beträffande KI:s nya konjunkturprognos finns det skäl att räkna med att BNP-prognosen för 2013 kommer att höjas något från de 1,3 procent som KI räknade med i föregående prognos i mars.

”Jag skulle tippa att vi får revidera upp helåret efter det här starka utfallet. Bevisligen har man kunnat producera mer och då är potentialen i svensk ekonomi lite högre”, sade prognoschefen Jesper Hansson till Nyhetsbyrån Direkt efter det oväntat starka BNP-utfallet för första kvartalet.

Han var dock inte helt imponerad av sammansättningen av BNP, export och investeringar var svagare än vad KI räknat med, BNP hölls uppe av lagerinvesteringar och att importen sjönk. Kommande kvartal riskerar därmed att bli svagare, men totalt för 2013 väntas ändå BNP växa något mer än 1,3 procent.

Klockan 9.30 publicerar SCB vidare arbetslöshetsstatistik för maj, som väntas ha stigit till 8,8 procent i maj från 8,7 procent i april, enligt SME Direkts prognosenkät. Säsongsrensat väntas arbetslösheten ha varit oförändrad på 8,4 procent.

Arbetslösheten har legat över Riksbankens prognos under våren, men det har främst berott på en rekordartad ökning i antalet heltidsstuderande som söker (tillfälliga?) jobb. Sysselsättningen har om något utvecklats något bättre än väntat.

Veckans i särklass mest emotsedda besked är dock räntebeskedet från Federal Reserve, som publiceras klockan 20.00. Något tvetydiga besked från Fedchefen Ben Bernanke om utsikterna för Feds obligationsköpsprogram, vid en kongressutfrågning den 22 maj, skapade en markant turbulens på världens finansiella marknader när marknadsaktörer började ställa om sina förväntningar om hur mycket obligationer Fed kommer att köpa, och hur länge.

En artikel från den vanligtvis välunderättade Fedreportern Jon Hilsenrath på torsdagskvällen tycks dock ha dämpat den värsta skräcken för att Fed skulle vara på väg mot några drastiska åtgärder på kort sikt.

Jon Hilsenrath noterade att Feds diskussioner om hur och när det kan vara aktuellt att börja dra ned på sitt obligationsköpsprogram, för närvarande 85 miljarder dollar per månad, har pressat upp olika marknadsräntor, och det förefaller som att marknadsaktörer också har börjat ifrågasätta Feds åtagande om att hålla styrräntan nära noll tills arbetslösheten sjunker till 6,5 procent, vilket inte väntas ske förrän i mitten av 2015.

”Detta är precis vad Fed inte vill. Ledamöterna ser obligationsköpen som ett tilläggsbränsle som de erbjuder till en vek ekonomi. När väl ekonomin är stark nog att leva utan tilläggsbränsle räknar de fortsatt med att hålla räntan låg för att säkra att ekonomin går framåt”, skrev Jon Hilsenrath.

Han konstaterar att Ben Bernanke har betonat detta tidigare och ”han kommer troligen att betona denna punkt vid presskonferensen (på onsdagskvällen) givet att marknaderna säger till honom att de inte tror på det”.

Jan Hatzius och Jari Stehn, USA-ekonomer på Goldman Sachs, skriver i ett kundbrev att ekonomiska data har förbättrats sedan föregående Fomc-möte, men förbättringen har varit långt ifrån ”substantiell”. Inflationen har samtidigt sjunkit längre under Fomc:s 2-procentsmål, och de finansiella förhållanden har stramats åt med högre marknadsräntor.

”Enligt vår bedömning vore det riskabelt för Fomc att leverera ett hökaktigt uttalande i denna miljö. Även om vi inte tror att kommittén kommer att avvika mycket från det tidigare budskapet tror vi att Fedledamöterna vill, på marginalen, försöka lugna marknaderna vid Fomc-mötet den 18-19 juni”, skriver Goldman Sachs-ekonomerna.

Ben Bernanke inleder sin presskonferens klockan 20.30, och redan i samband med räntebeskedet, klockan 20.00, publiceras också Fedledamöternas nya ekonomiska projektioner.

På torsdagen riktas blickarna i hög grad mot preliminära inköpschefsindex (PMI) från flera håll i världen. Överlag väntas vissa uppgångar jämfört med i maj, men inte till några imponerande nivåer.

I Kina väntas HSBC:s preliminära industri-PMI ha stigit till 49,4 i juni från 49,2 i maj, i euroområdet väntas industri-PMI ha stigit till 48,5 från 48,3 medan tjänste-PMI väntas ha stigit till 47,5 från 47,2. I USA väntas preliminära industri-PMI ha stigit till 52,5 i juni från 52,3 i maj.

På torsdagen kommer också räntebesked från Schweiz Nationalbank, klockan 9.30, och Norges Bank, klockan 10.00, men det väntas inga ränteändringar.

I Norge har inkommande aktivitetsdata, bland annat arbetslösheten, utvecklats något sämre än väntat, men inflationsutfall över centralbankens prognosbana antas utesluta en räntesänkning redan denna vecka. Däremot tror åtminstone vissa ekonomer att Norges Bank kan sänka räntebanan något i den nya penningpolitiska rapporten.

På fredagen, när Sverige firar midsommar, träffas EU:s finansministrar i Luxemburg för att bland annat försöka enas om krishanteringsdirektivet. Nyhetsbyrån Direkts korrespondent Bengt Ljung rapporterar direkt

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto