Home > Makrotillsyn i fokus vid nästa räntebesked

Makrotillsyn i fokus vid nästa räntebesked

Riksbankens räntebesked nästa torsdag ser ut att bli en tämligen odramatisk historia, men det kommer att bli intressant att höra Riksbanken lite djupare kommentera beskedet om att Finansinspektionen får det huvudsakliga ansvaret för verktygen för makrotillsyn.

Det säger Johan Javéus, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Det intressanta är ju att Riksbanken har sagt att ’vi har haft en räntenivå som har varit lite högre än vad som kanske har varit motiverat av rena inflationshänsyn’ eftersom det inte har funnits någon som tagit ansvar för de här frågorna om kredittillväxt”, säger han.

I och med att ”ingen annan har tagit ansvar” har Riksbanken tagit på sig det, och det enda verktyg som har varit tillgängligt är styrräntan.

”Men nu har ju regeringen sagt att det är Finansinspektionen som har ansvaret att vidta åtgärder för att begränsa utlåningstillväxten och se till att det inte uppstår för ekonomin farliga obalanser. Det borde innebära att trycket på Riksbanken lättar, och då borde de kunna sätta en ränta som mer bara baseras på inflationsutvecklingen. Och i vilken grad de nu är beredda att göra det tycker jag blir den intressanta frågan när de nu kommer ut på banan”, säger Johan Javéus.

Ett dilemma är att de verktyg och ramverk som finansmarknadsminister Peter Norman nu har presenterat främst verkar vara inriktade på ökad stabilitet i banksystemet, och det är kanske inte det som har oroat Riksbanken.

”Jag har själv pratat med företrädare för finansiell stabilitet hos Riksbanken, de bekräftar helt den bilden att när man pratar utlåningen så är det inte bankernas stabilitet man är orolig för – det är de problem som kan komma hos hushållen om man får en krasch på bostadsmarknaden”, säger Johan Javéus.

Risken är att kostnader för höjda kapitalkrav hos bankerna slår brett och leder till högre utlåningsräntor inte bara för bolån, vilket Riksbanken sannolikt skulle välkomna, utan också utlåning till företag. Även om Riksbanken gärna ser att utlåningstakten till hushållen dämpas så har den knappast något emot om utlåningen till företag ökar ytterligare.

”Jag vet inte om man har någon synpunkt om att man måste låna ut mer till företagen, men det är inte där man har sett problem”, säger Johan Javéus.

Han bedömer att de två mest effektiva metoderna att dämpa just utlåningen till hushåll är bolånetak och att minska ränteavdragen. Sänkt ränteavdrag är dock inte att betrakta som ett makrotillsynsverktyg, och det förefaller också vara politiskt omöjligt att genomföra.

Risken är därmed att Finansinspektionen i någon mån tvingas att försöka skjuta mygg med bazooka, genom att försöka bromsa hushållsutlåningen med variabla kapitalbuffertar och liknande breda åtgärder.

”Det slår brett, det är svårt att säga hur mycket det slår igenom i högre räntor eller yttrar sig i lägre marginaler, hur mycket det yttrar sig i en ransonering – en av banksektorn självpåtagen kreditrestriktion”, säger Johan Javéus.

Finansdepartementet har ganska tydligt signalerat att de tycker att bankernas ägare ska kunna acceptera lägre marginaler i bankerna när de stramare kapitaltäckningsreglerna bankerna blir mer stabila. Men när SME Direkt frågade en grupp ekonomer svarade samtliga att de räknar med att kostnaderna för högre kapitalkrav kommer att slå igenom i högre utlåningsräntor. Johan Javéus kan bara instämma.

”Det har ju bankerna sagt till leda nu att om man höjer priset på pengar, oavsett om det beror på att man blir mer positiva om ekonomin eller om det blir dyrare att låna upp, så kommer det åtminstone i viss mån drabba dem som lånar pengar.”

Dyrare upplåningskostnader kommer sannolikt ändå också slå på marginalerna, men hur den fördelningen kan tänkas bli lär bli svårt att sia om.

Riksbankschefen Stefan Ingves har tidigare uttryckt liknande tankegångar som finansmarknadsminister Peter Norman, att bankägarna ska kunna acceptera lägre vinstmarginaler om bankerna blir mer stabila. På senare tid har han dock mer tonat ner skillnader mellan makrotillsynsverktyg och ren penningpolitik – skärpta makrotillsynsåtgärder ger i viss mån samma effekt som en höjning av styrräntan – det blir dyrare att låna.

En åtgärd som sannolikt skulle träffa hushållsutlåningen med större precision är ytterligare höjda riskvikter för bolån. Det skulle kunna skapa utrymme för Riksbanken att sänka räntan för de delar av utlåningen som den inte betraktar som problematisk utan att bolånen blir billigare.

Enligt Johan Javéus kan det dock vara svårt att bedöma hur mycket riskvikterna i så fall behöver höjas för att den önskade effekten ska uppnås. Dessutom ska riskvikterna spegla den risk man tror det finns för bankerna i just den utlåningen, och om man då höjer riskvikten på bolån för att skydda hushållen mot överupplåning så används verktyget knappast på ett riktigt sätt.

”Då tror jag att det vore mer verkningsfullt att använda någon form av amorteringskrav, eller utlåningstak, även om de också är komplicerade att genomföra”, säger han.

Oavsett vilket anser Johan Javéus att det faktum att arbetet med ramverket och ansvaret för makrotillsynen nu har börjat sättas på plats talar för att
Riksbanken bör kunna se ett utrymme att åtminstone släppa delar av sitt
ansvarstagande i frågan.

”För mig talar det ett tydligt språk: Riksbanken ska inte behöva ta hänsyn till det här, åtminstone inte i tillnärmelsevis så stor utsträckning som tidigare. Och om man nu inte har reviderat sin inflationsbild, eller att konjunkturbilden ser mycket bättre ut så man måste justera av den anledningen, så talar det för att man kan bli mjukare i sin ränte-outlook”, säger han.

Tiden har sannolikt varit för knapp för att Riksbanken ska ha kunnat dra några långtgående slutsatser om effekterna av beskeden om makrotillsynen i den penningpolitiska uppföljningen som presenteras i samband med räntebeskedet på torsdag. Men Stefan Ingves gör nog bäst i att ändå förbereda sig noga för många frågor när han träffar press och analytiker efter räntebeskedet.

”Det här måste de ha tänkt igenom. Sedan kanske de inte kommer att skriva något om det i presskommunikén, men de har ju vetat om det här”, säger Johan Javéus.

Och om det inte har påverkat räntebanan redan nu så är det troligt att Riksbanken har hunnit fördjupa analysen och inkludera potentiella effekter i den räntebana som presenteras i oktober.

”Det blir ju svårare för Riksbanken att ducka för att man inte uppfyller inflationsmålet när de här frågorna nu ansvarsmässigt har hamnat någon annanstans. Jag tycker att det ska bli jätteintressant att se hur de kommunicerar de här frågorna”, säger han.

Av: Direkt

Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto