Home > Månadsrapport Mars: A Splendid Time

Månadsrapport Mars: A Splendid Time

Aktiemarknaderna har inlett 2012 starkt. Börserna över i stort sett hela världen noterar fram till mitten av mars uppgångar på mellan 10 och 20 procent. Det råder som man brukar uttrycka det på finansjargong ”ett positivt marknadssentiment”. Detta har flera förklaringar. Dels har centralbankerna genomfört kvantitativa lättnader i stor skala, dels har återhämtningen i USA tagit fart och recessionen i Europa ännu inte blivit lika djup som många befarat. Grekland genomförde en ordnad default under slutet av februari och även om detta innebar att CDS kontrakt utlöstes, gav inte det upphov till någon större dramatik. Men ännu är det för tidigt att blåsa faran över. Det finns fortfarande anledning att vara vaksam över utvecklingen på ett antal områden.

Det första är oljepriset och dess utveckling. Det andra är utvecklingen i Kina, där premiärminister Wen Jiabao i sitt tal till kommunistpartiets kongress meddelade att Kina sänker sitt tillväxtmål för 2012 från 8 till 7,5 procent (mer om Kina nedan). Det tredje området är utvecklingen i Europa, där sparplaner och stabilitetspakter på sikt kommer att få negativ effekt på ekonomin. Frågorna är sammanflätade och kan var och en eller tillsammans ställa den goda utvecklingen på aktiemarknaden på ända.

Ett högt oljepris har ett historisk starkt samband med recessioner och elva recessioner i USA efter andra världskriget har haft en koppling till ett högt oljepris.

Crude Oil WTI /  S&P 500
Crude Oil WTI / S&P 500

Orsakerna har varierat, Gulfkriget 1990, andra palestinska intifadan 2000 och finanskrisen 2008, men resultatet har varit detsamma. Ett högt oljepris och med det recession och fallande börser.

Oljepriset har nu åter stigit till nya toppnivåer. Den 8 mars noterades en ny rekordnotering på $128 per fat. Inte sedan 2008 då oljepriset nästan nådde $150 per fat har priset varit högre. En anledning till detta var ett rykte om att en viktig Saudiarabisk oljeledning förstörts i en explosion, vilket sedermera visade sig vara osant. Oljepriset föll därefter tillbaka men har ändå legat kring $125 per fat. Vad är det då som driver oljepriset och vad kan det få för inverkan på ekonomin?

Konsekvenserna av att oljepriset stiger beror på om prisökningen orsakas av en utbudschock eller är en effekt av ökad efterfrågan. Störningar i utbudet får normalt allvarligare följder. Den risk som marknaden prissätter nu beror främst på risken att Iran ska blockera Hormuzsundet. Men frånsett detta har oljemarknaden utsatts för störningar i produktionen.

Utbudet av olja har av olika skäl minskat med drygt 1 miljon fat per dag. En dispyt om en pipeline i Sudan och tekniska problem i Nordsjön har dragit undan 700 000 fat per dag och inledningen av embargot mot Iran ytterligare 500 000 fat. Världen efterfrågar i dag knappt 90 miljoner fat per dag. Ett bortfall på drygt 1 procent kan tyckas obetydlig och borde inte ha någon större inverkan på priset, men då lagren runt om i världen befinner sig på den lägsta nivån på fem år får även små förändringar genomslag.

Saudiarabien gör nu sitt bästa för att kompensera för bortfallet. Enligt Saudiarabiens oljeminister, Ali Naimi, kan man öka produktionen med 2,5 miljoner fat om dagen. Saudiarabien har även fyllt sina strategiska oljelager både hemma och utomlands och hyrt mer tankerkapacitet än på många år. Enligt Naimi är Saudiarabien alltså berett att möta en ökad efterfrågan. Trots dessa åtgärder för att få ned oljepriset väger den politiska risken av allt att döma tyngre då oljepriset fortfarande ligger kvar över $120 per fat.

Crude Oil Brent
Crude Oil Brent

Ett oljepris på $120 eller mer påverkar länders ekonomier olika. Dessutom är det skillnad i världens oljeberoende i dag jämfört med på 1970-talet. USA har under de senaste åren minskat sin oljekonsumtion trots en växande ekonomi. Oljeimporten är lägre i dag än 2005 delvis beroende på att inhemska naturgasfyndigheter ersatt en del av det importerade energibehovet. Man köper också mindre och mer bensinsnåla bilar och möjligen kör man mindre också.

I USA kostar en liter bensin runt 7 kr, medan den i Europa kostar 15 kr. Skillnaden beror förstås på skatter och eftersom skatten utgör mer än halva bensinpriset har Europa historiskt sett påverkats mer av förändringar i skattesatser än förändringar i oljepriset. Det kan bli annorlunda nu när kontinenten befinner sig i svag eller negativ tillväxt.  Sydeuropa har också störst beroende av importerad olja. Grekland till exempel importerar merparten av sitt energibehov, av vilket olja svarar för 88 procent. Ett högre oljepris blir därför mer kännbart jämfört med en ekonomi med lägre nettoimport av olja.

Storbritannien å andra sidan är mindre känsligt. Visserligen är landet en nettoimportör av olja, men då man har relativt stor egen produktion av olja i Nordsjön, jämnas de negativa effekterna i konsumtionsledet delvis ut av ökade intäkter i produktionen.

Sammantaget har ett högt oljepris mindre negativ inverkan på världsekonomin i dag än för 30 år sedan. I den industrialiserade delen av världen faller efterfrågan på olja. I Kina ökade efterfrågan i december med 1 procent i år jämfört med 10 procent för ett år sedan. Detta innebär att den politiska risken kring situationen i Iran är en troligare förklaring till det höga oljepriset än effekten av störningar på utbudssidan.

Centralbanker och styrräntor

ECB lämnade räntan oförändrad på 1,0 procent vid sitt senaste möte den 8 mars. Som vanligt uppehöll sig ECB:s chef Mario Draghi vid inflationsutsikterna. Inflationen i euroland är något över målet med 2,7 procent i februari, mest beroende på höga energipriser och höjda indirekta skatter. Men då detta är tillfälliga effekter väntas inflationen falla tillbaka under början av 2013.

Draghi konstaterade att de kvantitativa lättnader som inleddes i december, och som sedermera spätts på i februari, varit framgångsrika. Sammanlagt har nu ECB lånat ut omkring €1000 mdr till de europeiska bankerna på tre år till en ränta av 1 procent. Åtgärden har inneburit tillfällig lättnad på obligationsmarknaden och även lyft aktiemarknaden som stigit 10–20 procent.

Bank of England lämnade efter mötet i the Monetary Policy Committee den 8 mars sin styrränta oförändrad på 0,5 procent. Vidare beslutade man att fortsätta programmet med köp av statsobligationer som uppgår till totalt £325 mdr, efter att det utökats med £50 mdr i februari. Bank of England bedömer att det utökande programmet tar två månader att genomföra.

Även FED lämnade sin styrränta oförändrad på 0–0,25 procent vid sitt sammanträde den 13 mars. Den amerikanska ekonomin fortsätter sin återhämtning i en som man uttrycker det, moderat takt, att jämföra med den tidigare formuleringen, modest. Detta indikerar att FED nu ser ljusare på utvecklingen i den amerikanska ekonomin jämfört med för en månad sedan. Förändringen tar sig i första hand uttryck i en förbättrad situation på arbetsmarknaden. Såväl konsumtionen som företagens investeringar ökar. Bostadsmarknaden är dock alltjämt nedtryckt. FED fortsätter sitt program med att använda pengar från förfallande korta statslån till att köpa obligationer med längre löptider. Man bedömer i likhet med tidigare att det låga ränteläget består in i 2014.

Den svenska styrräntan sänktes med 25 pkt den 16 februari. Riksbanken har nästa penningpolitiska möte den 18 april.

Styrräntor
Styrräntor

 

Tillväxt och konjunktur

Det har inte kommit så mycket nyheter kring konjunkturen sedan sist. Den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis positivt med en allmän förbättring på arbetsmarknaden. Under februari tillkom 227 000 nya arbetstillfällen utanför jordbrukssektorn, något bättre än förväntningarna på Wall Street. Den amerikanska ekonomin har nu skapat över 200 000 nya arbetstillfällen varje månad sedan december förra året. Trots det ligger arbetslösheten kvar på 8,3 procent vilket är en besvärande hög nivå för president Obama. Men samtidigt rapporteras att antalet arbetssökande nu ökar för första gången sedan 2008, vilket innebär att förvärvsarbetande nu återvänder till arbetsmarknaden i stället för som innan helt enkelt strunta i att söka jobb. Vidare har lönenivån stigit med 1,9 procent sedan förra året och den genomsnittliga tiden i arbetslöshet sjunkit från 21,1 till 20,3 veckor. Sammantaget stärker siffrorna prognoserna om en tillväxt på minst 2 procent i år.

Den mest uppmärksammade nyheten i konjunktursammanhang har annars varit Kinas nedrevidering av tillväxtmålet för 2012.  Den i år avgående kinesiske premiärministern, Wen Jiabao, meddelade i sitt tal till det kinesiska ”parlamentet”, att regeringens tillväxtmål för 2012 nu är 7,5 procent. Det är en nedrevidering från det tidigare målet med 0,5 procent, och första gången sedan 2004 som det officiella tillväxtmålet är under 8 procent. Man ska inte fästa alltför stor vikt vid det faktiska tillväxtmålet. Regeringen föredrar att lämna underskattande tillväxtmål för att sedan kunna överleverera. Så har det varit länge, och därför har också tillväxtmålet varit 8 procent mellan 2005 och 2011, för att i verkligheten uppgå till i genomsnitt 11 procent, med en toppnotering på hela 13 procent 2007.

Wen uttryckte regeringens ambition att skifta ekonomin från investeringar till konsumtion. Investeringar står i dag för 50 procent av den kinesiska ekonomin medan konsumtionen ligger på cirka en tredjedel, jämfört med utvecklade ekonomier där konsumtion utgör mer än hälften av BNP. Regeringens ambition är att på sikt ändra ekonomins inriktning från investeringar i tung energiintensiv och miljöfarlig industri till en mer långsiktigt hållbar konsumtions- och serviceekonomi med ”grönt” innehåll.

Ett annat ämne som Wen tog upp var inkomstfördelningen, där han uttryckte regeringens strävan att skapa en jämnare fördelning som på sikt möjliggör för låg- och medelinkomsttagare att höja sin inkomst och öka sin konsumtion.

Att Kinas tillväxt saktar in har tolkats olika bland analytiker. En tolkning är att Kinas tillväxtresa, som i en investeringsdriven och exportberoende modell under tre decennier fört landet från fattigdom till att vara den näst största ekonomin i världen, nu är över och att landet står inför en kraschlandning, påeldad av en kredit- och fastighetsbubbla.

Kina redovisade faktiskt ett underskott i handelsbalansen i februari på $31,5 mdr. Detta var det största underskottet sedan 1988 och en följd av att exporten föll med hela 23,6 procent jämfört med föregående månad. En förklaring skulle kunna vara att Kinas export till ett krisdrabbat Europa minskat, en annan att den kinesiska ekonomin nu går in i ett mer balanserat skede. Även överskottet i bytesbalansen minskar. Från att ha varit över 10 procent av BNP innan finanskrisen 2007, har överskottet fallit tillbaka till 2,8 procent. Detta kan tolkas som att den kinesiska valutan, renminbin, nu närmar sig ett jämviktsläge i förhållande till dollarn och andra västvalutor. Sedan 2005 då Kina släppte sin hårda dollarkoppling har renminbin apprecierat med ungefär 30 procent mot dollarn.

Kinas överhettade fastighetsmarknad har bromsat in. Regeringen införde förra året olika begränsningar såsom krav på ökande kontantinsats vid köp av flera bostäder i syfte att begränsa spekulation. Resultatet har inte låtit vänta på sig. I februari föll priserna i 45 av de 70 städer som den statistiska centralbyrån följer och i ytterligare 21 städer var priserna stabila medan de ökade endast i 4 städer.  I januari föll priserna i 48 städer.

Regeringen har fört en framgångsrik kamp mot inflationen. Inflationen som toppade på 6,5 procent i juli förra året har nu fallit tillbaka till 4,5 procent i början av 2012 och sannolikt faller inflationen ytterligare under resten av året. Bland regeringens åtgärder märks administrativa ingrepp för att begränsa flaskhalsar inom livsmedelssektorn, som utgör cirka en tredjedel av Kinas KPI. Man har dessutom höjt kravet på bankernas reserver inte mindre än tolv gånger under 2011, med resultatet att efterfrågan på krediter minskat. Till dessa åtgärder kommer att man höjt styrräntan inte mindre än fem gånger under förra året. Åtgärderna har alltså haft en dämpande effekt på hela den kinesiska ekonomin och är i linje med de kinesiska ledarnas strävan efter en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Därför bedöms säkert en kortsiktig inbromsning som ett rimligt pris för det strategiska målet.

Risken för att Kina skulle gå en hård landning till mötes är begränsad. Kinas ledarskap har klarat finanskrisen bättre än många andra länder och har dessutom gott om torrt krut i händelse av att man faktiskt skulle behöva stimulera ekonomin. Med en styrränta på över 6 procent och en positiv realränta som troligen ökar ytterligare när inflationen faller, har Kina gott om utrymme för traditionell monetär stimulanspolitik i händelse av att ekonomin skulle försämras ytterligare.

Penningmarknaden (23 mars)

Den korta svenska räntan fortsätter att falla. Sedan toppen i mitten av december har räntan fallit från 2,76 procent till 2,26 procent (2,64[2]). Långa räntor har generellt stigit sedan mitten av januari, då en svensk 10-åring noterades till 1,60 procent. Därefter har räntan stadigt klättrat uppåt drygt 30 pkt och noteras nu till 1,97 procent

Euribor 3-månader har under 2012 fallit till följd av ECB:s låneprogram. Från att ha noterats till 1,36 procent vid årsskiftet är den europeiska 3-månadersräntan nu nere i 0,81 procent.  I Storbritannien ligger 3-månadersräntan mer eller mindre stilla på 1,07 procent. I USA har den korta räntan, 3-månaders treasuries stigit något till 0,08 procent (0,02).

Långa räntor har stigit med mellan 9 och 36 pkt. Normalt är det ett tecken på att investerarna köper tillgångar med högre risk, ett bra tecken alltså. Det stämmer också bra med utvecklingen på aktiemarknaden. Den brittiska 10-årsobligationen som stigit 21 pkt noteras nu till 2,19 procent (1,98). Den tyska 10-åringen har stigit 9 pkt och handlas nu på 1,87 procent (1,78), och den 10-åriga amerikanska statsobligationen som stigit 36 pkt har noteras nu till 2,24 procent (1,88).

Korta och långa räntor
Korta och långa räntor

Valutor (23 mars)

Den svenska kronan är relativt stabil i förhållande till pundet och euron. Jämfört med noteringarna vid årsskiftet är rörelsen minimal. Däremot har kronan stärkts mot dollarn. Det brittiska pundet noteras till 10,70 (10,68), euron kostar 8,94 (8,95) och en dollar 6,74 (6,92). Dollarn ligger ganska stabilt mot euron, senast 1,33 (1,30)

 

Valutor
Valutor

Aktiemarknaden (23 mars)

Utvecklade ekonomier

Aktiemarknaden har under 2012 utvecklats starkt. De flesta börserna i världen är upp med cirka 10 procent eller mer, UK undantaget där uppgången är något mer modest. Flera faktorer förklarar det positiva marknadsklimatet. Återhämtningen i USA rör sig sakta men säkert framåt, den värsta krisen i Europa är åtminstone för tillfället över beroende på ECB:s kraftfulla kvantitativa lättnader och det förefaller som om Kina undviker en hård landning. OMX 30 är på årsbasis upp med 9,8 procent, S&P 500 är upp 11,1 procent, Eurostoxx 50 har sedan årets början stigit med 9 procent medan FTSE 100 släpar efter något med en uppgång på 5,1 procent.

Aktiemarknader
Aktiemarknader

Asiatiska marknader

Det stora utropstecknet på aktiemarknaden är Japan. Nikkei 225 noterade sin toppnotering den 1 januari 1990 då index noterade 38 916. Botten nåddes 20 år senare, närmare bestämt den 2 mars 2009 med noteringen 7280, för övrigt en måndag precis som vid toppen 1990. I alla fall var nedgången från topp till botten 89 procent, en exakt lika stor nedgång som Dow Jones gjorde mellan oktober 1929 fram till juli 1932, vad det nu kan betyda. En skillnad är att i USA tog nedgången drygt 2 år och 8 månader medan nedgången i Japan som sagt tog 20 år och 2 månader. 10 000- kronorsfrågan är om den japanska aktiemarknaden står inför en långsiktig uppgång eller om vi ser ännu en ”dead cat bounce”.

Nikkei
Nikkei

Den japanska aktiemarknaden är alltså bäst bland de asiatiska börser vi bevakar med en uppgång på 18,4 procent. Sedan Taiwan som är upp 14,2 procent, tätt följt av Hong Kong som är upp 12,1 procent. Kina släpar efter med en uppgång i år på 7,3 procent, beroende på att Kina backat kraftigt under mars.

Asiatiska marknader
Asiatiska marknader

Marknadsvolatiliteten fortsätter nedåt. Från att ha varit uppe på över 45 procent under hösten är den nu nere under 15 procent. Detta är faktiskt något under genomsnittet under 2000-talet och som vi tidigare konstaterat kommer positiv avkastning från aktiemarknaden oftast under perioder med låg volatilitet.

Marknadsvolatilitet

Marknadsvolatilitet
Marknadsvolatilitet

Investeringsimplikationer

Uppgången på aktiemarknaden har stannat av under mars. Kina har backat kraftigt, -9 procent. Det finns olika uppfattningar om vart Kina är på väg. En del bedömare tror att Kina kommer att landa tungt, beroende på fastighetsbubblor och kris i banksektorn. Andra menar att den kinesiska ledningen har situationen under kontroll och dessutom gott om möjligheter att stimulera ekonomin om det skulle behövas.

I USA pågår återhämtningen i ekonomin med stigande tillväxt, sjunkande arbetslöshet och stigande consumer confidence. Det finns också signaler om att bostadsmarknaden börjar stabilisera sig. Det är presidentval i november, varför sannolikheten för att någon skulle få för sig att strama åt den amerikanska ekonomin för tidigt är obefintlig.

I Europa fortsätter de nordliga delarnas ekonomier att utvecklas positivt samtidigt som Sydeuropa utvecklas svagt. Genom ECB:s stödåtgärder har man för tillfället lyckats lugna marknaden. Men det är viktigt att komma ihåg att sparpaketen precis är sjösatta och att effekterna kommer att bli synbara först senare i vår. Det är högst sannolikt att Spanien kommer att revidera sina budgetplaner under andra kvartalet och då är det stor risk att eurokrisen blossar upp igen. Därför kan det vara klokt att vara försiktig med aktiemarknadsexponering under sommaren och komma ihåg det gamla brittsiska börsordspråket:

“Sell in May and go away, stay away until St Leger Day”

 

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.