Home > Osäkert om något parti får majoritet i franska valet.

Osäkert om något parti får majoritet i franska valet.

Det är osäkert om något parti kommer att få absolut majoritet i det franska parlamentsvalet i juni. Att partierna på den yttersta höger- och vänsterkanten misslyckats (förutsatt att Emmanuel Macron vinner presidentvalet den 7 maj) bidrar till att minska den politiska risken i landet.

Men trots det skulle en president utan en stor och stabil majoritet skapa en risk på lägre nivå – en förlängning av en ekonomisk politik som inte på ett seriöst sätt försöker korrigera svagheterna i den franska ekonomin: ett högt skattetryck, en rigid arbetsmarknad och brist på konkurrenskraft.

Det skriver Bruno Cavalier, chefekonom på det franska mäklar- och analysföretaget Oddo Securitites, tillsammans med ekonomen Fabien Bossy i en analys.

”Det är viktigt att veta om den framtida presidenten kommer att ha en stor och stabil majoritet eller inte. Detta kommer inte nödvändigtvis vara fallet med tanke på den aldrig tidigare skådade graden av politisk fragmenteringen i Frankrike”, skriver de.

I första rundan av presidentvalet representerade gapet mellan vinnaren (Macron) och kandidaten på fjärde plats (Mélenchon) bara 4,4 procent av rösterna, jämfört med ett historiskt snitt på 23 procent. Det tidigare minsta gapet var 8,3 procent i valet 1995.

En annan avvikande aspekt i det här valet är Socialistpartiets kollaps (6 procent av rösterna i den första rundan, ned från 29 procent 2012), vilket gynnade både Mélenchon och Macron. Av Emmanuel Macrons andel på 24 procent av rösterna kom 16 procent från väljare som tidigare röstat på Socialistpartiet.

Ekonomerna konstaterar att flera parametrar gör utfallet i valet till det franska parlamentet den 11 och 18 juni osäkert: 1) den atypiska konfigurationen av ett Frankrike som är fragmenterat i fyra politiska krafter, inte bara två; 2) hur många som avstår från att rösta, vanligtvis fler än i presidentvalet; 3) antalet ”triangulära val”, det vill säga en situation där kandidaterna är i andra rundan; och 4) förekomsten av politiska allianser, i synnerhet mot Nationella fronten.

Det är, enligt ekonomerna, högst sannolikt att Emmanuel Macron kommer att bli Frankrikes näste president den 7 maj. För det första fick han 1 miljon fler röster än Nationella Frontens Marine Le Pen, för det andra kommer han att gynnas av röster från vänstern, medan flödet av röster från höger är mer splittrat.

”Dessutom kan vi inte se att Le Pen plötsligt skulle gynnas av en stark mobilisering av soffliggare. Men vi skulle ändå inte gå så långt som att säga att presidentvalet har förlorat allt intresse”, skriver ekonomerna.

De noterar att den två veckor långa kampanjen, som kulminerar i en tv-debatt den 3 maj, och det slutliga valresultatet kan komma att påverka de val som görs i parlamentsvalet den 11 och 18 juni.

Historiskt har ett parlamentsval direkt efter presidentvalet bara varit en bekräftande röst som gett den nye presidenten en majoritet i parlamentet och därmed förmåga att regera. Det har dock funnits fall där presidenten förlorat sin majoritet i parlamentet under sin mandatperiod och därmed tvingats in i ”cohabitation” med en oppositionsregering, som har ansvar för inrikespolitik, finanspolitik och ekonomisk politik.

Ekonomernas modell visar bland annat att en absolut majoritet bakom Macron är möjlig om han lyckas fortsätta att mobilisera de väljare som fick honom vinna den första rundan av presidentvalet. Denna kärna är ganska liten (24 procent) och består av väljare som bytte från kandidaten för deras ursprungliga parti (Hamon för Socialisterna, Fillon för Republikanerna).

”För att Macron-effekten ska hålla i sig till juni är det nödvändigt med en mycket stor seger över Le Pen. Opinionsundersökningar visar att han kommer att ha en ledning på minst 20 procentenheter (60 mot 40 procent). En signifikant mindre marginal skulle ses som ett relativt misslyckande”, enligt ekonomerna.

Att högern skulle lyckas ta tillbaka en majoritet i parlamentet är därmed långtifrån givet. Detta hänger för det första på en avtagande Macron-effekt, vilket skulle tillåta dem att vinna tillbaka mittenröster. Det beror också på partiets enighet, som föll isär vid primärvalen i november 2016 (med kraftiga förluster för Sarkozy och Juppé) och under presidentvalet (skandalerna kring Fillon).

”Genom att stötta Macron i den andra rundan av presidentvalet – av lätt förståeliga skäl – riskerar högern att väljarna blir mindre motiverade vid framtida val”, skriver de två ekonomerna.

Om Macron inte får någon absolut majoritet skulle alternativet vara att bygga en regeringskoalition med ett annat parti, det naturliga valet skulle vara Socialistpartiet.

”Därför är ett av de viktigaste besluten han måste fatta under sin kampanj huruvida han ska presentera kandidater i alla valkretsar, med risk för att bidra till att Socialisterna besegras, eller om han värnar dem med antagandet att de kommer att bli framtida allierade”, skriver ekonomerna.

Tradingportalen/Nyhetsbyrån Direkt.
Frågor och kommentarer alltid välkomna på redaktionen[at]tradingportalen.com

Taggar:
Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto