Home > Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack

Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack

I förra veckan handlade råvarubrevet om kakao, och för att fortsätta på det välsmakande spåret handlar det denna gång om kaffe. De båda delar egenskapen av en efterfrågan som stabilt växer i takt med att allt fler människor anammar västerländska vanor.

Kaffekonsumtionen väntas öka med 25 % över de kommande fem åren, och mycket av denna tillväxt väntas komma från Indien och Kina som traditionellt har druckit te men där det i storstäder blivit allt mer populärt, framförallt bland unga, att dricka kaffe istället. Även i Indonesien och Brasilien väntas kaffekonsumtionen öka kraftigt.

Även om de två jordbruksråvarorna delar denna drivkraft är en central skillnad mellan dem att utbudet av kaffebönor faktiskt har hunnit följa med utbudet. Kaffe har likt många andra råvaror reducerats i pris under året när försvagade valutor möjliggjort lägre försäljningspriser i dollar och lyckat väder med mycket regn i Brasilien som givit goda skördar har låtit utbudet växa.

Arabicaterminen sedan 1973, veckovisa staplar
Arabicaterminen sedan 1973, veckovisa staplar

Marknaden för kaffebönor är framförallt uppdelad i Arabicabönor och Robustabönor. Det mest handlade terminskontraktet som kort och gott brukar benämnas kaffe är för Arabica, även om det också finns en för Robusta.

Detta kontrakt prissätts i amerikanska cent per pound (ca 0,45 kg). Prisdatan går ända tillbaka till 1973 och visar korta perioder med priser över 300 cent år 1977, 1997 och 2011 samt lägstanoteringar kring 45 cent år 1975, 1992 och 2001.

Minsta kontraktsstorlek på drygt 17 ton (35 000 pounds) kan kännas i största laget, men likt kakao finns det flera derivat att handla, med eller utan hävstång.

Nästa kontrakt löper ut i december och handlas till 121 cent vilket börjar närma sig bottennivåer från 2013. Kaffepriset har sedan ett år tillbaka en mycket svag period bakom sig med en nedgång på ca 46 % sedan årshögsta 225 cent, en vecka in i oktober 2014. Det föregående rallyt under 2014 var främst beroende av torka i Brasilien, den värsta på 80 år enligt vissa.

Arabicaterminen sedan 2012, veckovisa staplar
Arabicaterminen sedan 2012, veckovisa staplar

Vid fysisk leverans testas kvalitén och premium alternativt rabatt justeras efter ett smaktest. Dessutom anpassas priset efter bönans ursprung. Trots att Brasilien producerar mer än en tredjedel av världens totala produktion och är världens största producent görs avdrag med 900 punkter om bönorna är därifrån. Bland de stora producentländer görs avdrag på bönor från Indien, premium ges till Colombia, Guatemala och Mexiko handlas till originalpris.

På graferna illustreras att kaffe är en av de mest volatila råvarorna och det är även en av de med högst handlad volym. Kaffe som slutprodukt är något de flesta fortsätter köpa även om det ökar i pris (oelastiskt), och således har det inte särskilt starkt bromsande mekanismer för att behålla jämvikt när priset svänger kraftigt.

Något annat som bidrar till volatiliteten är tendensen hos kaffeproducenter att överinvestera vid höga priser och underinvestera vid låga. Eftersom kaffe hade en utdragen period av låga priser under 2013 talar det för ett möjligt  utbudsunderskott i antågande.

Omogna Araku-kaffebär
Omogna Araku-kaffebär

Ett kaffeträd skördar ungefär ett halvt kilo färdigmalet kaffe per säsong och bönorna finns i kärnan på körsbärs-stora bär som växer på kaffeträden. Det tar mellan tre och fem år för kaffeträd att börja ge frukt efter att det planterats.

Om grenar skadas kan det dröja ytterligare år innan de åter ger frukt, och detta är vad som riskerar visa sig i år från brasilianskt håll. Även om årets väder har varit bra med goda vattenreserver för bevattning så är det ännu inte säkert hur mycket skada förra årets torka gjorde på träden.

Kraft, Nestlé, Procter & Gamble och Sara Lee är de största köparna av kaffebönor som de sedan rostar och säljer vidare.

Brasilien är ett av de länder vars ekonomi har tagit skada av nedgången i efterfrågan på råvaror från, framförallt, Kina. En ekonomi med kraftig exponering mot råvaruexport kombinerat med statsfinanser som inte går ihop har fått den brasilianska realen att falla pladask – den har försvagats drygt 50 % mot amerikanska dollarn sedan början av detta året.

Även Columbias valuta har försvagats avsevärt, ner nästan 30 % mot amerikanska dollarn i år och för flera andra utvecklingsländer som förlitar sig på jordbruksrelaterade råvaror gäller samma sak.

Kaffeodlarna i dessa länder får nu bra betalt när försäljningen i dollar räknas om till lokal valuta, vilket fått dem att producera så mycket som möjligt.

Vietnam däremot, som primärt exporterar Robusta, har inte denna fördel. Den vietnamesiska valutan dong är peggad till dollarn och har därmed inte försvagats i samma utsträckning.

En studie från landet fastslog att produktionen under säsongen 2015/16 skulle falla med 20 % på grund av vattenbrist. Dessa uppgifter har dock bestridits som ett försök att pressa upp priserna.

I vilken ände sanningen ligger återstår att se, även om vattenbristen inte är så pass utbredd kan producenterna välja att lagra bönor istället för att sälja dem nu, till priser de har svårt att vara lönsamma vid.

Även om en minskad export skulle bli fallet har en tillfällig minskning av Vietnams utbud av Robusta svårt att göra något större avtryck på Arabica-priset. Värt att notera är dock att om bönderna börjar prioritera odling av andra råvaror kan det på längre sikt ha en kraftig effekt på det totala utbudet eftersom Vietnam är en av de största producenterna.

Uppgifterna om att det inte riktigt lönar sig att exportera utan en försvagad valuta är dock tecken på att priset inte har någon stor risk på nedsidan utan ytterligare dollarförstärkning.

Så länge som de syd- och latinamerikanska producenterna ligger under press mot dollarn lär dock produktionen där fortsätta för fulla muggar och det blir som så mycket annat ett spel med den amerikanska penningpolitiken som huvudnummer.

På kort sikt finns det ett stort event som drastiskt kan driva upp priser på flera olika råvaror. Hur sannolikt det är avgör  dock meterologer bättre än traders. Det är El Niño. World Meteorological Organization hävdar att det kan bli den starkaste sedan 97/98-säsongen och eventuellt till och med starkare än 1950. Som ni kanske minns var 1997 ett av de tillfällen då Arabica-priset rörde sig tillfälligt kring all time high-nivåer.

Vad som skulle orsakas av en ovanligt stark El Niño (som för övrigt är ett klimatfenomen i Indiska Oceanen och Stilla Havet som uppträder vart tredje till vart femte år och brukar infinna sig vid jul) är torka på vissa platser och översvämningar på andra.

I spekulationssyfte kan kaffe ge god risk/reward med sin begränsade nedsida, men om det är El Niño som väntas driva priset bör ordet spekulation betonas. Svängningarna i väder har visat sig bli allt kraftigare och sådana effekter visar sig tydligt för en råvara som kaffe.

På längre sikt finns det en tydlig story med ökad efterfrågan att vänta samtidigt som utbudssituationen har varit och fortsätter vara artificiellt hög på grund av försvagade valutor, vilket möjliggjort produktion som annars inte hade skett.

Få råvarubrevet till din e-post varje torsdag!

Olja

Brentolja
Brentolja

Se Råvarubrevet: Oljebjörnen.

Oljepriset har sin vana trogen fortsatt med relativt kraftiga prissvängningar. Sedan förra veckans råvarubrev har inte mycket förändrats fundamentalt och priset har pendlat volatilt mellan $47 och 50.

Kakao

Kakaotermin
Kakaotermin

Se Råvarubrevet: Kakaokaos och Chokladchock.

Kakao har fortsatt handlas i intervallet mellan 3000 upp till 3400 och ser ut att kunna ge möjlighet för initierande av en långsiktig position i den nedre delen av intervallet.

Taggar:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.