Home > Råvarubrevet: Bitcoin – digitalt guld, fast köpvärt

Råvarubrevet: Bitcoin – digitalt guld, fast köpvärt

Bitcoin må vara främst känt för dess användning till betalning för knarkhandel på internet och för den extrema volatiliteten i växelkursen, men faktum är att den underliggande tekniken framhålls som det mest revolutionerande som skett inom informationsteknik sedan internet. Likt internet i sina unga dagar finns det gott om skeptiker och det är fortfarande inte helt klart hur tekniken bäst ska användas och med vilka standards. Vad som är särskilt intressant är att källkoden är publik information, (open source) och kan justeras gemensamt ifall majoriteten av användarna i systemet tycker det är en bra idé.

För att skicka bitcoins skapar man en adress, vilket fungerar ungefär som en e-postadress, det är gratis, man kan skapa hur många som helst och det görs anonymt. Just att det är anonymt ger liknande egenskaper som kontanter har, och det är vad som lockat till en del omoraliska användningsområden. Detta är dock långt ifrån allt som är möjligt tack vare den underliggande tekniken.

Den underliggande tekniken heter blockchain, vad som gör den unik är att den möjliggör överföringar mellan två parter utan något behov av en pålitad mellanhand för att hantera clearingen. När vi idag för över pengar agerar betalkorts-företagen och bankerna mellanhänder för att hantera risken för att motparten inte ska fullfölja eller ha täckning för betalningen.

Bitcoin mot USD, 1 år
Bitcoin mot USD, 1 år

Blockchain bygger på kryptografi och ett utspritt nätverk av beräkningskraft. Tekniken eliminerar behovet av mellanparten som tar på sig att konstatera att jag är jag, att jag vill genomföra betalningen och att jag har tillräckligt med pengar på mitt konto. Stommen i detta system är en ’huvudbok’ (blockchain ledger) där samtliga transaktioner som någonsin genomförts är registrerade. Den är publikt tillgänglig i sin helhet och låter nätverket bekräfta att de bitcoins jag vill överföra någon gång faktiskt hamnat på mitt konto.

Samtliga användare har en hemlig signatur som används i den kryptografiska omvandlingen av min order till det meddelande som skickas ut i nätverket. Det är sedan upp till datorerna i nätverket att bekräfta att avsändaren som hävdar vara jag faktiskt är jag, detta kan bekräftas genom en lösa en komplicerad matematisk beräkning där svaret kan konstateras stämma överens med min publika signatur. Angreppsättet är att försöka lösa problemet med olika sifferinmatningar om och om igen. När någon väl lyckas komma med en lösning går det blixtsnabbt för alla andra datorer att bekräfta att lösningen var korrekt, att betalningen kan genomföras samt loggas och den part som löste problemet får ta emot transaktionsavgiften som ersättning. Processen liknas ofta med ett lotteri, eftersom det är datorer som slumpar fram lösningar och den med flest och snabbast datorer kan tänkas ha köpt flest lotter, även om det inte garanterar en vinst.

Antal 'framgrävda' bitcoins
Antal ’framgrävda’ bitcoins

För att skapa incitament för människor att delta i nätverket i rollen som ”miners”, eller på svenska – grävare, får de utöver transaktionsavgiften en belöning i form av nyskapta bitcoins. Detta är ett sätt att öka penningmängden i takt med att antalet transaktioner ökar. På sikt är tanken att dessa inte ska behövas utan den stora mängden transaktioner med minimala transaktionsavgifter kommer vara tillräckligt. Det maximala antalet bitcoins som kommer ”grävas” fram är 21 miljoner stycken. Det går att specificera betalningar ned till 8 decimaler, alltså en 10 miljons-del, vilket alltså inte hindrar förmågan att använda bitcoins som betalningsmedel även om de ökar kraftigt i värde.

Effekten den begränsade mängden ger är att existerande bitcoins ökar i värde gentemot andra valutor och det har troligtvis deflatoriska egenskaper eftersom en ökning i penningmängden generellt antas leda till inflation när värdet på varje enhet av valutan minskar i värde. Bitcoin är från början tänkt som en valuta för privatpersoner snarare än för stater och svaret på frågan huruvida man skulle vilja äga pengar som ökar eller minskar i värde över tid är oftast inte så svårt.

Precis som väldigt få människor förstår varje steg och säkerheten i betalningar med kreditkort så är det väldigt få som förstår den bakomliggande strukturen för bitcoins, men det krävs heller inte för att använda det. Proceduren för en betalning är väldigt lik den för att använda Swish för att skicka pengar. Antingen genom att skriva in mottagarens adress eller genom att skanna en QR-kod och sedan slå in en kod eller verifiera sig med fingeravtrycksläsare på mobilen är betalningen skickad. Exempelvis betalade jag för en frukostmeny på kaféet Bar Foxx i Göteborg, då skannade jag en QR-kod, att jag skickat betalning verifierades omedelbart, att pengarna faktiskt överförts till deras konto bekräftades efter åtta minuter. Jämför detta med betalningar med kontokort som reserveras ibland under flera dagar innan de till slut landat hos motparten och kan användas till annat.

Växelkurser kan man se live, till skillnad från andra valutor handlas bitcoins dygnet runt även på helger, och det blir enkelt att konvertera från kronor till bitcoins, min frukost för två kostade vid tillfället 0,089120 bitcoins eller 170 kr. Eftersom detta inte är helt smidigt att uttrycka pratar man ofta om bits, vilket motsvarar en miljondels bitcoin, och i så fall kostade det 89 120 bits. De flesta plånböcker visar dock automatiskt hur mycket beloppet är i ens lokala valuta.

Betalningen utgår från en app (eller program på datorn), dessa kallas för en wallet, dvs plånbok, och det finns många att välja på. Processen att få tag på bitcoin och få dem skickade till sin wallet är tyvärr inte helt smidig i dagsläget, även om det bara är en tidsfråga innan fler aktörer kommer börja göra detta lättare. För min del swishade jag kronor till svenska företaget Safello för att sedan få bitcoins skickade till mig, de tar inte så farligt betalt i ökad spread på växelkursen och jag behövde fylla i ett formulär om penningtvätt innan. Dock är det efter detta steg väldigt svårt att spåra transaktioner i följande överföringar, alla transaktioner är synliga, men det går inte att veta vem som står bakom vilken adress.

För att helt enkelt spekulera i priset på bitcoins snarare än att använda dem som betalningsmedel finns det certifikat med bitcoin som underliggande tillgång, i Sverige dock bara ett, Bitcoin XBT, som är i riktning lång, utan hävstång och med årsavgift på 2,5 %.

Varför skulle man vilja lära sig hantera en ny valuta?

De främsta fördelarna ligger i kostnadseffektivitet. Transaktionsavgift för bitcoinöverföringar ligger på några ören – ju större avgift är desto högre prioritet får hanteringen av transaktionen, men 10 ören räcker i dagsläget gott och väl. För kortbetalningar rör det sig många gånger om ett par kronor och ofta en procent av köpet. Kortbetalningar är dock relativt billigt, de riktiga pengarna finns att spara i internationella överföringar, avgifterna är ofta flera hundra kronor och med bitcoins kan pengarna skickas för en spottstyver och lika enkelt som att skicka ett mail.

Betalningsmedel är ett viktigare behov för människor än tillgång till information. Smartphones penetrerar utvecklingsländer i rasande takt, de flesta nya idéer handlar om sociala nätverk eller spel, trots att vi fram till nu faktiskt inte haft en digitalt baserad valuta som många länder utan fungerande infrastruktur för banker och betalningssystem skulle kunna dra enorm nytta av. Transaktionerna är ofta för få och för små för att större aktörer ska vilja investera i infrastrukturen och det är i dessa länder som penetrationen från en internetvaluta kan gå riktigt fort.

Detta gäller även de många länder där regeringar och centralbanker inte lyckats behålla förtroendet för landets valuta vilket skapat hyperinflation. Förtroendet för centralbanker är på många håll inte på topp när de genom att trycka mer pengar späder ut värdet på valutan utan att för detta lyckas nå sina mål utan istället bygga upp bubbelrisker i finansiella tillgångar.

Transaktioner per dag
Transaktioner per dag

Mängden entreprenörer med imponerande track records och venture capital-aktörer som slår på djungeltrumman för bitcoin och i synnerhet den underliggande tekniken kommer inte gå omärkta förbi, det är enorma summor som investeras i affärsidéer relaterat till detta. Även flera av de största bankerna, inklusive SEB och Nordea, har på egen hand eller gemensamt börjat undersöka hur de kan dra nytta av tekniken.

Budskapet att ta till sig är att bitcoin bara är ett av alla användningsområden som kan effektiviseras genom att använda blockchain-tekniken med förtroende baserat på kryptografi och matematik snarare än på ett löfte från motparten som oftast är en stat med beskattningsrätter eller finansiella institutioner som agerar mellanhänder. Detta förtroende är också potentiellt starkare än exempelvis den kulturella konvention som ger guld sitt värde.

Ett särskilt intressant område för blockchain är aktiemarknaden, precis som att överföra bitcoins är det tekniskt möjligt att överföra aktier och hålla en komplett lista över ägarna. Denna handel kan genomföras utan behov av ett clearinghus. Flera stora aktörer, bland annat Nasdaq experimenterar med tekniken eftersom det skulle kunna effektivisera processer betydligt och de testkör idag tekniken för internhandel med onoterade bolag. Även Stockholmsbaserade bolaget Cryex uppges arbeta på sådan teknik, men är i en uppstartsfas utan mycket information att tillgå än så länge.

Lång historik över marknadsvärde
Lång historik över marknadsvärde

De avgifter som tas ut från betalningar kan i nationalekonomiska termer kallas för producentöverskott, genom att minska dessa kan det förvandlas till konsumentöverskott. På ren svenska slipper konsumenten betala de avgifter som de innan var villiga att betala och deras nytta ökar. Kreditkortsföretagens omsättning 2013 var $61 miljarder och avgifter för banköverföringar uppskattades 2014 till $425 miljarder.

Som för alla valutor är prismekanismerna mycket komplexa med många rörliga delar, vilket gör värdering svårt, men för kortsiktig handel i bitcoins går slagen mellan stark optimism och kraftig oro nästan att ta på, vilket lämpar sig väl för att trada på marknadspsykologin. Bitcoin är volatilt och kommer troligtvis förbli så ett bra tag framöver. Den senaste vågen av optimism föranleddes av ett EU-beslut att klassa bitcoin som en valuta och därför inte belägga transaktioner med moms. Detta har sin grund bland annat i ett initialt beslut från skatterättsnämnden och ska efter mycket fram och tillbaka nu gälla inom hela EU. Även kinesiska kapitalkontroller har bidragit till bitcoins popularitet.

Bitcoin framstår alltså vara inne i sin andra våg av förtroende efter att naggats hårt av en riktigt parabolisk uppgång under 2013 och fallit hårt, efter Silk Road-avslöjandet och efter Mt. Gox-kollapsen. I denna uppgångsfas har volymerna i handeln varit övertygande vilket innebär att det kanske inte enbart är i spekulativt syfte valutan handlas upp, utan även på grund av ökad användning som betalningsmedel.

Det är nödvändigtvis inte bitcoin som blir den största digitala valutan, utmanarna är många, men den har kommit absolut längst på väg, även om det finns många utmaningar att överkomma, främst förtroendemässiga men även till exempel gällande beskattning och ’fractional reserve banking’.

Ska en valuta börja användas av en stor massa kommer den samlade penningmängden behöva ha ett mycket stort värde, för några exempel uppskattas penningförsändelser till $450 miljarder 2015 (plus $36 miljarder i avgifter), mobila betalningar uppskatttas uppgå till $1 biljon per år och onlinespel till $40 miljarder per år.

Dagens marknadsvärde för samtliga drygt 14,85 miljoner bitcoins är strax under $5 miljarder.

Få råvarubrevet till din e-post varje torsdag!

Olja – Råvarubrevet: Oljebjörnen
Ner 4,9 % sedan föregående vecka efter att mätningar som pekar på mycket höga amerikanska oljelager har överträffat effekten av eskalerade oroligheter i mellanöstern. Ner 10,6 % sedan publiceringen av ’Oljebjörnen’.
EKCcPeWw

Kakao – Råvarubrevet: Kakaokaos och Chokladchock
Upp 1,4 % sedan föregående vecka. Mr. Verghese, VD på en av världens största jordbruks-tradingfirmor, Singaporeanska Olam International, pekade på kakao som undervärderad, trots att terminen nu är på fyra års högstanotering, med anledning av torrt väder som skadat produktionsmöjligheter i Västafrika.
nco8dVRt

Kaffe – Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack
Ner 3,5 % sedan föregående vecka. Samma person som ovan hade inte kakao som absolut förstahands-bet, utan kaffe. Han kallade kaffe för signifikant undervärderat med anledning av två års underproduktion som har kapat världens lager/användings-ratio till 30 % vilket är en nivå där oro över tillgång tidigare agerat trigger för en uppvärdering av kaffepriset.
JU8JGHlj

Bomull – Råvarubrevet: Bomull är billigt
Ner 1 % sedan föregående vecka, relativt hög handelsvolym men utan större nyheter.
UycFaDyD

Koppar – Råvarubrevet: Glencore exemplifierar råvarusektorns krossande spiral nedåt
Ner 6,5 % sedan föregående vecka och som barometer för världsekonomin är detta ingen positiv signal. Del av problemet är gruvbolagen som med kraftiga investeringar vägrar vara först att ge ifrån sig marknadsandel och måste fortsätta sälja för att täcka sina räntekostnader, Shanghai Future Exchanges senaste rapportering om ökade lager av koppar rimmar väl med denna bild.
fuocSmc1

Guld – Råvarubrevet: Guldet glimrar inte
Ner 1,5 % sedan föregående vecka, ner 8,5 % sedan råvarubrevets publicering av säljrekommendationen. Satt under fortsatt press efter att en räntehöjning från Fed nu framstår som självklar, särskilt efter gårdagens publicering av oktobermötets diskussioner.
NdHUE2Ps

Lax – Råvarubrevet: Fiska efter avkastning med lax
Ner 2,17 % sedan föregående vecka.
Skärmavbild 2015-11-18 kl. 22.00.02

Solenergi – Råvarubrevet: Gryning för solenergi
En svensk professor vid Chalmers i Göteborg medverkade i en utförlig intervju i NyTeknik och pekade ut solenergi som rätt väg att gå samt argumenterade att potentialen är tillräckligt stor för att ersätta såväl kärnkraft som fossila bränslen.

Socker – Råvarubrevet: Sockra din portfölj
Ner 1,5 % sedan föregående vecka, kan ha påverkats negativt av Kinas beslut att öka produktionen av etanol gjord på majs eftersom det kan sänka den källan av efterfrågan på socker något.
L56So7Lp

Taggar:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.