Home > Råvarubrevet: Bomull är billigt

Råvarubrevet: Bomull är billigt

Priserna på bomull är pressade ur ett historiskt perspektiv. Ännu är det utmanande att måla upp en klockren fundamental story, men de nedtryckta priserna som framstår ha nått ett stöd ser attraktiva ut. Detta öppnar upp för att undersöka vad de låga priserna beror på och om det är dags att börja följa de fundamentala faktorerna inför en eventuell botten och en kommande vändning uppåt.

Bomullsbusken är unik bland plantor i det avseende att den producerar cellulosa-fiber som är mycket lik vävnaden hos ull. Dessa blommor kan vi plocka och sedan göra bomullsgarn av, som i sin tur blir textilier, utan att behöva raka ett enda fluffigt djur.

Plantorna i sig består över flera år men behöver tas om hand för att kunna ge goda skördar. De växer bäst med mycket solsken, bördig jord och utan frost. De behöver från 60 till 120 cm vatten om året och ställer därför höga krav på bevattningssystem.

Likt vi nämnde för kaffe i förra veckans analys är klimat en viktig faktor i analys av jordbruksråvaror, och när det gäller bomull är det tillgång på vatten som oftast är där skon klämmer. Tidigare i år väntades en torr period i Texas minska skörden, de nedtryckta priserna antogs inte vara tillräckliga för att en skörd av sämre kvalité skulle utnyttjas. Denna förväntan på att bönderna skulle överge skörden kallades dock snabbt för överdriven och har i efterhand visat sig ha varit just det.

Många länder subventionerar inhemsk bomullsodling, ofta initialt för att stötta grundläggande textilproduktion. Dessa, likt de flesta subventioner, visar sig sedan vara svåra att minska utan uppror från bönderna.

För att vara ett av de länder som ivrigast förespråkar frihandel har USA märkligt nog kraftiga subventioner på sin inhemska bomull och har blivit dömda två gånger av WTO utan att ha ändrat sin politik. De har istället gjort upp med Brasilien, som var den tydligaste förespråkaren för att de amerikanska subventionerna skulle avskaffas.

På världsmarknaden har de flesta stora exportländer, inklusive Kina, subventioner på sin bomull och förändringar i denna politik blir därmed en enormt viktig faktor att observera som bomullsspekulant.

Den mest aktivt handlade terminen för bomull är Cotton #2 och det är denna som svenska certifikat har som underliggande tillgång, det finns för båda riktningar, med eller utan hävstång. Storleksmässigt består själva terminen av 50 000 pounds bomull (22,68 ton) och när man talar om produktionsvolymer använder man ofta antalet balar, en bal med standardmått ska väga 500 pounds.

Terminen prissätts i amerikanska cent per pound (0,45 kg) och handlas nu kring 61 cent. Om vi låter grafen beskriva samspelet mellan utbud och efterfrågan kan vi konstatera att köpare just nu ser nivåer strax under 60 cent som köpvärda och att säljarna tar över taktpinnen när priset når nivåer strax under 70 cent.

Bomullstermin, dagliga staplar sedan 2014
Bomullstermin, dagliga staplar sedan 2014

Bomullspriset har som sagt en tuff period bakom sig, det senaste skiftet nedåt till det nuvarande låga intervallet inleddes i mitten av 2014, samtidigt som oljepriset började dala. Stora delar av nedgången härleds till just detta, då bomull är en av de råvaror som har högst korrelation med oljepriset.

Denna samvariation kan vid en första tanke framstå som udda, det är givetvis oljan som leder, och anledningen är att det närmsta substitutet till bomull är konstfibrer som exempelvis polyester och nylon.

Flera av dessa syntetiska material framställs av olja, och även om bomull generellt föredras ur kvalitetsaspekt så vänder sig konsumtionen bort från bomull om dessa material blir betydligt billigare, vilket då får bomullspriset att följa med ned i pris.

Dessutom spelar oljepriset en stor roll för priset på gödningsmedel, bränsle till maskiner och för transportkostnader.

Bomullstermin, veckovisa staplar sedan 2007
Bomullstermin, veckovisa staplar sedan 2007

Med detta i baktanke ska vi dock påpeka att nedgången i bomullspriset påbörjades betydligt mycket tidigare än oljeprisets fall, och att de centrala krafterna för utbud och efterfrågan är starkare än oljepriset, men med skillnaden att dessa inte genomgår lika snabbrörliga förändringar.

Påverkan från dollarkurs är förstås även stark för bomull i och med att dollarn oftast används som betalningsvaluta, men på grund av att USA är en stor exportör vars kostnader ligger i dollar blir effekten inte lika kraftig som när exempelvis brasilianska producenter är dominerande.

Den skarpa prisökningen som följdes av en lika stark minskning kring 2011 reflekterar Kinas stora ansamling av bomullsreserver, vars ökningstakt kulminerade under 2011, 2012 och 2013 efter att de hade dammsugit marknaden under föregående odlingssäsonger, se graf nedan.

Kinesiska bomullslager
Kinesiska bomullslager

United States Department of Agriculture (USDA) släpper månadsvis en prognos över utbud och efterfrågan på bomull för de kommande åren. De skrev i september ner sina estimat för 2016 års totala ökning i efterfrågan från 2,5 % ner till 1,7 %. Trots denna relativt stora nedrevidering innebär det fortfarande en ökning från den förväntade tillväxttakten på 1,3 % för innevarande år.

Syd- och Sydostasien fortsätter driva efterfrågan men trendar dock nedåt främst i Indonesien, Indien och Thailand. I Nord- och Sydamerika handlar det om fortsatta minskningar men som förväntas bli mindre än tidigare.

I USA förväntas dock efterfrågan att öka. Detta kan vara värt att ta fasta på eftersom USA tenderar att leda makrotrender. De senaste konjunkturundersökningarna som mäter hushållens framtidstro har överraskat på uppsidan. Stadigt minskande arbetslöshet samt konsekventa om än små löneökningar, uppvärderade tillgångar och ökat konsumtionsutrymme med billigare bensin är positiva faktorer för klädförsäljning.

Efterfrågan på själva bomullen kommer från garntillverkarna. Tidigare uppbyggnad av lager, minskande marginaler och osäkerhet kring löneökningar i utvecklingsländer hålls fram av USDA som de främsta anledningarna till fallet i efterfrågan från dessa.

När det gäller Kina väntas efterfrågan bli kvar vid tidigare års nivåer, och även om det är ökningar som skulle lyckas driva upp priset, är det ett positivt tecken i det avseendet att årets ekonomiska oro inte väntas få genomslag på konsumtion relaterad till bomull.

I likhet med de råvaror vi tidigare täckt så finns det få som tvivlar på att fler människor kommer konsumera bomull genom att köpa kläder och andra tyger framöver. Dock ska det has i åtanke att även om skalan på bomullsodlingen inte förväntas öka betydligt så finns det stora effektivitetsökningar att göra bland annat i Indien för att komma upp i samma skörd per yta som i USA.

Enligt USDAs prognoser är de största producenterna Indien, Kina och USA med 6,3 miljoner, 5,7 miljoner och 2,9 miljoner balar per år, världstotalen ligger på 23,7. De som konsumerar mest av sin inhemska produktion är Kina, Indien och Pakistan. Största import görs av Kina, Bangladesh och Vietnam.

De som möter denna efterfrågan genom att exportera det de inte konsumerar själva är USA, Indien och Brasilien.

När det gäller lagerhållning är som sagt jätten Kina i topp med ca 14,1 miljoner balar, följt av Indien och Brasilien med betydligt lägre lager (2,8 och 1,6).

Trots att 2015 har haft den lägsta bomullsproduktionen sedan 2009 och konsumtionen har ökat varje år sedan 2009 befinner sig spottriset på jämförelsevis låga nivåer. Anledningen är lageruppbyggnaden som inte minskat något, fram tills i år då lagren faktiskt väntas sjunka.

Det går att föreställa sig ett scenario där lagren börjar sina i allt snabbare takt, och att det dröjer innan produktionen kommer upp till nivåer för att möta efterfrågan, det är trots allt en lång process att byta ut vilken gröda man odlar.

Oktober är skördetid för bomull både i USA och i Kina och nästa månadsvisa uppdatering från USDA kan därför komma med större nyheter som kan påverka priset. Lager minskar, men har inte gjort det i tillräcklig takt för att stötta priset, efter denna skörd lär dock investerare lägga mer fokus på 2016 och hur efterfrågesidan kommer se ut.

Det mesta pekar på att trenden inte lär vända riktigt än. Det är dock en råvara att bevaka då minskningen i utbud troligtvis kommer börja slå igenom under 2016 och om detta sker samtidigt som konsumenter ökar sin konsumtion, kan det slå kraftigt på priset.

Få råvarubrevet till din e-post varje torsdag!

Olja

BRNFUT1 7 oktSe Råvarubrevet: Oljebjörnen.

Oljepriset har stärkts under den gångna veckan på grund av flera anledningar.

En av de första händelserna var att statistik över antalet riggar på amerikansk mark sjönk för femte veckan i rad. Analytikers åsikter varierar kring hur stor påverkan detta har, en del hävdar till och med att det är irrelevant eftersom antalet har mer än halverats sedan nedgången under 2014 utan att detta har gett något stöd till priset.

Desto mer inverkan fick data från American Petroleum Institute som visade en nedgång i lager om 1,2 miljoner fat förra veckan, men dessa prisuppgångar försvann sedan när Energy Information Administration på onsdagen istället pekade på en ökning i amerikanska oljelager.

Samma organisation lyfte dock priset tidigare i veckan när de skrev upp sina förväntningar på efterfrågan kommande år. Även att OPECs generalsekreterare Abdalla Salem el-Badri sade att han förväntar sig stora minskningar i oljeinvesteringar gav stöd till priset.

Kakao

Kakaotermin 2015, dagliga staplarSe Råvarubrevet: Kakaokaos och Chokladchock.

Kakao har fortsatt pendlandet nedåt och befinner sig nu i nedre delen av intervallet vid föregående månaders lägstanoteringar, likväl vid den stigande trendlinjen för innevarande år.

RSI befinner sig vid attraktiva nivåer som indikerar att säljtrycket varit väl kraftigt.

Med fundamenta i ryggen avvaktar vi en uppstuds och ett tecken att köparna kommit in på banan, snarare än att riskera att fånga en fallande kniv.

Kaffe

gi7psl9bSe Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack.

Kaffeterminen har fortsatt den positiva, om än kortsiktiga trend som inleddes efter att ha harvat ut en tydlig stödnivå under augusti och september.

Den befinner sig fortfarande i en fallande trend under detta året men bör med största sannolikhet testa övre delen av denna utritade kanal.

Den fundamentala analysen från föregående vecka fick understöd de efterföljande dagarna när flera nyhetskällor, inklusive Bloomberg och Dagens industri, rapporterade att analytiker ser ett scenario där utbudet inte förmår mäta efterfrågan på kaffebönor.

Taggar:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.