Home > Råvarubrevet: Fiska efter avkastning med lax

Råvarubrevet: Fiska efter avkastning med lax

Om man ser det som sannolikt att större delar av världen kan komma att få upp ögonen för alla utsökta, nyttiga, lättlagade och relativt överkomliga måltider gjorda på lax kan det locka att på längre sikt positionera sig i ett norskt laxbolag.

Cirka 70 % av världens laxproduktion är odlad. Odlingen sker i stora nät i skyddade områden, som exempelvis fjordar lämpar sig mycket bra till. I det vilda lever laxarna främst i Atlanten, Stilla Havet och de stora sjöarna i Nordamerika och de största producentländerna är Norge, Chile, Skottland och Kanada.

Det finns gott om terminshandel av exempelvis boskap runt om i världen, men att handla lax är relativt ovanligt. Via Fish Pool, ett dotterbolag till Oslo Børs, och Nasdaq handlas dock finansiella terminskontrakt på lax. Kontraktet involverar inte fysisk leverans och har främst fungerat som ett sätt för producenter och köpare att hedga sig mot kraftiga prisfluktuationer.

Lax Fish Pool IndexPå grafen syns veckovis data sedan 2006 över Fish Pool Index, vilket är ett sammanvägt index av data från norska Statistisk Sentralbyrå och Nasdaq Salmon Index över kilopris på lax, färdigrensad.

Det finns så vitt jag vet inga tillgängliga derivat för privatpersoner hos svenska mäklare, men det enklaste sättet att exponera sig mot laxpriset är istället genom börsnoterade laxföretag.

Det finns noterade bolag i nästan varje steg i värdekedjan för lax, allt från ägg till foder till fileande. Några exempel på bolag inom huvudområdet uppfödning och försäljning är Marine Harvest, Lerøy Seafood, The Scottish Salmon Company, Norway Royal Salmon, Austevoll Seafood och SalMar.

Varför spekulera i fisk snarare än fläsk- eller nötkött?

Trots att 70 % av jordens yta är täckt av vatten kommer enbart 6,5 % av proteinkällor för mänsklig konsumtion därifrån. Djur på land står för ca en tredjedel och resterande utgörs av vegetabiliska proteinkällor som bönor, kikärtor, tofu etc.

Med FN:s estimat för jordens populationsökning skulle en konstant konsumtion per capita öka efterfrågan på protein med 40 % till 2050. Försöker en dessutom inkludera estimat på ökad proteinkonsumtion hamnar siffran istället på minst 100 % ökning.

Att styra matkonsumtion bort från djur skulle vara gynnsamt för miljön, exempelvis kossor förbrukar betydligt mer energi än vad de till sist genererar. Det finns fortfarande stora effektivitetsökningar att göra inom jordbruk så att odlad mat kan räcka till, men frågan är om konsumenter verkligen är villiga att avstå från att äta djur i den grad som vi idag gör i västvärlden.

Med begränsade möjligheter att på ett hållbart sätt utöka djuruppfödning på land blir det intressant att fundera kring vilken roll havet kan komma att spela framöver.

Havsodling av fisk har under de senaste decennierna ökat kraftigt efter att genomgått stora förbättringar med uppfödnings- och gödningsteknik. Med lönsamhet i ryggen har akvakultur som det även kallas varit bidragande till att utbudet på fisk per capita har ökat betydligt.

Vill folk äta just lax?

Atlanthavs-lax är den typ av lax vi oftast tänker på när vi hör lax, och det är den som äts som sushi, rökt, gravad, stekt, you name it. Det är ju kalasgott, och som om det inte vore nog är det även hälsosamt. Just lax är ett toppval bland fisk ur nyttighetsaspekt.

Det är bra för den som vill bygga muskler med sina höga mängder protein.

Det är även bra för den som glömt bort musklerna men vill se till att hålla sig pigg och kry med hjälp av Omega-3-fettsyror. Nu är det diffust vilka faktiska effekter Omega-3 har, men alternativen involverar allt från att motverka hjärtproblem till att vara inflammationsdämpande till att bygga hjärnceller. Jag är knappast rätt person att uttala mig om sanningshalten i dessa påståenden, men någon nytta fyller det säkerligen.

Skulle inte detta vara nog innehåller lax även en hel del vitaminer och mineraler, vars hälsofördelar är konstaterat positiva.

Ok, fisk och särskilt lax är bra för människor. Är det bra för planeten?

Jämför man med kyckling, fläsk och nöt slår lax samtliga med hästlängder när det gäller foderförbrukning, vattenförbrukning och koldioxidutsläpp per ätbar vikt.

Om man jämför hur mycket ätbart kött man får ut av att mata lax med 100 kg foder jämfört med landdjur så lyckas laxens 61 kg utklassa kyckling på 21, gris på 17 och ko på mellan 4 och 10 kg. Bidragande anledningar är att laxen varken behöver lägga energi på att värma upp sin kropp eller på att stå upp på dagarna. Dessutom kan man äta hela 68 % av laxens vikt.

När det gäller förbrukning av färskvatten kräver lax 1 400 liter medan de andra tre djuren förbrukar 4 300, 6 000 och 15 400 respektive i sin uppfödning.

Avseende koldioxidutsläpp uppskattas dessa till 2,9 kg CO2 per kilo ätbart kött för lax medan motsvarande siffra ligger på 3,4 för kyckling, 5,9 för gris och 30 för kor.

Dessa siffror kommer från Marine Harvest Groups Salmon Industry Handbook 2015. Den släpps årligen för att locka investerare till att förstå branschen, riskfaktorer, kostnadsstruktur osv. Den rekommenderas starkt för den som fått upp intresset för att ”put your money where your mouth is”.

Så efterfrågan låter lovande, men hur ser utbudet ut?

Världsproduktionen av lax har växt med 9 % årligen sedan 1994 men sedan 2004 saktat ned till 6 % årligen och analysföretaget Kontali förväntar sig att produktionen nu kommer växa 3 % årligen fram till 2020.

Skärmavbild 2015-10-25 kl. 13.01.16Produktionspriset på lax har sjunkit över de senaste decennierna. Den relativa nedgången i pris gentemot en rad landbaserade djur borde allt annat lika öka efterfrågan på lax. På grafen visas lax i konstant pris och de andra som andel av priset.

Anledningen till att produktionen väntas sakta ned är att utbudssidan börjar nå naturliga motstånd. Dessa motstånd inkluderar biologiska effekter på ekosystem, passande vattentemperatur och tillräckligt hög naturlig cirkulation av vattnet.

Lax har jämförelsevis låg risk när det gäller exempelvis sjukdomar och säsongsmönster.

En av de största riskerna med laxodling är vattentemperaturen, optimalt ska den ligga mellan 8 och 14 grader, högre temperaturer ökar risken för sjukdomar och minustemperatur tar död på fiskarna. Det tar cirka tre år från yngel i labb till färdig filé och om fiskarna under den 14-24 månader långa tillvaron i havsvatten drabbas av sjukdom kan det få kraftig påverkan på total output.

Nedsaktningen i produktion beror utöver detta på att tillväxten inte längre uthålligt kan komma från nya licenser och tillstånd för att odla. Istället ställs krav på minskade biologiska fotspår och produktivitetsökningar, vilket inkluderar medicinska framsteg för att hålla laxarna fria från sjukdomar.

Produktion i Chile har nyligen visat hur för snabb tillväxt kan försämra förhållanden vilket i slutändan driver upp kostnader och minskar produktionen. Med detta i baktanke framstår den norska industrin som attraktiv med tanke på dess långa historia och bevisade framsteg över tid.

Med en god, nyttig och miljövänlig produkt som konsekvent blivit relativt billigare framstår det rimligt att laxföretag kommer ha en fortsatt stark efterfrågan på sin vara. Nu återstår det att identifiera vilket bolag som står bäst rustat för en framtida konsolideringsfas och för att klara av de utmaningar som behöver övervinnas för att möta en ökande efterfrågan. 

Glad fiskelycka!

Få råvarubrevet till din e-post varje torsdag!

Olja – Råvarubrevet: Oljebjörnen
Brent upp 2,7 % sedan föregående vecka efter en stark utveckling på +4,6 % under gårdagen till följd av statistik som visade att kapacitetsutnyttjande vid raffinaderier ökade mer än väntat förra veckan, vilket skulle tyda på ökad efterfrågan.

Kakao – Råvarubrevet: Kakaokaos och Chokladchock
ikeLVZjfUpp 2,5 % sedan förra veckan. Detta trots att amerikanska chokladjätten Hershey skrev ner sina förväntningar på resterande 2015 till 1,5-2,0 % omsättningstillväxt i USA från tidigare estimat på 3-4 %.

Cocoa Association of Asia har även rapporterat att kakaomalning under tredje kvartalet sjönk 1,6 % jämfört med förra året, detta var dock ett bättre utfall än den väntade minskningen på 4-7 %.

Kaffe – Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack
Ner ytterligare 1,6 % senaste veckan och börjar närma sig attraktiva nivåer i nedre delen av handelsintervallet. Nedgången beror fortsatt på mer regn än väntat i vissa Brasilianska regioner, dock långt ifrån samtliga stora kafferegioner och risken för torka är fortfarande överhängande på många platser.

Bomull – Råvarubrevet: Bomull är billigt
Ner 2,4 % sedan föregående vecka.

Koppar – Råvarubrevet: Glencore exemplifierar råvarusektorns krossande spiral nedåt
Kopparpriset är i stort oförändrat från föregående vecka, men mycket skrivs om kinesiska koppar carry trades. Strategin genomförs genom att låna i ett lågränteland med koppar som säkerhet för att deponera pengarna hos en kinesisk bank där räntorna är betydligt högre.

Vad som nu driver på upprullningen av dessa trades är starkare dollar, vilket ökar den reala skulden, sjunkande räntor i Kina när PBoC vill stimulera ekonomin, vilket sänker lönsamheten på utlåningen, samt sjunkande pris på koppar, vilket framkallar margin calls. Koppar är den vanligaste råvaran att använda som säkerhet för ett kinesiskt ”letter of credit” men berör även andra råvaror med högt värde per volym.

Osäkerhet kring hur enorma summor det egentligen rör sig om har försvårat uppskattningar om den faktiska kinesiska efterfrågan på koppar och marknaden är orolig för att överutbudet är ännu större än väntat ifall stor efterfrågan bestått av lagerhållning enbart för carry trades.

Guld – Råvarubrevet: Guldet glimrar inte
lIZ5c1RLNer drygt 1 % sedan föregående vecka varav knappt 1 % som en följd av att Fed i sitt pressmeddelande framhöll en räntehöjning i december som mer trolig än i mars. Som jag poängterade i förra veckan ska man inte dras med i förhoppningarna om att amerikanska räntor kommer vara kvar på låga nivåer för evigt. En försiktig höjning skulle inte innebära någon katastrof för börsen.

Taggar:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.