Home > Råvarubrevet: Gryning för Solenergi

Råvarubrevet: Gryning för Solenergi

Prisnedgång på råvaror inklusive olja, kol och naturgas har medfört att energikostnader har sjunkit. Den amerikanska fracking-boomen, som ännu inte ens blivit vida anammad internationellt, var instrumentell i att skapa överutbud på olja, och den har haft samma effekt på naturgas.

Kombinerat med förväntningar om en varm vinter i USA, till stor del orsakad av den kraftigaste El Niño sedan 1997 vilket vi nämnde i kaffebrevet, har pressat priserna på naturgas ytterligare eftersom det till stor del används för el till hushåll. Även om vintrar kommer förbli kalla kommer överutbudet troligtvis förbli under många år. I Råvarubrevet: Oljebjörnen argumenterades för att olja över $100 inte kommer ske inom fem år, med viss reservation för force majeure.

main

Prisfallet på fossila bränslen har i sin tur väckt skepticism mot lönsamhet hos förnyelsebara energikällor. Faktum är dock att trots nedgången i kostnad för insatsvaror fortsätter de förnyelsebara teknikerna att ta stormsteg mot kostnadsnivåer som är i linje med de för fossila energikällor.

Kolkraften fasas ut i rask takt, även i länder som Kina där de nu tar krafttag mot de oerhörda luftföroreningarna och mycket talar för att kolet på sikt har spelat ut sin roll för elproduktion.

Bland annat till följd av kärnkraftsolyckan i Fukushima har många länder tagit en försiktig ställning till kärnkraft och Sveriges avveckling är endast ett exempel. Istället görs de största satsningarna nu på förnyelsebart.

På grafen nedan syns energi-investeringar i förnyelsebar energi i USA, mätt i gigawatt. Även om vindkraft hittills har varit betydligt mer konkurrenskraftigt är det solenergi som fått mest uppmärksamhet på sistone i takt med kraftiga kostnads- och kapacitetseffektiviseringar.

Investeringar i USA, mätt i Giga Watt
Investeringar i USA, mätt i gigawatt

Flera finansiella institutioner uppskattar att solkraft kommer nå nätparitet, dvs att elen är konkurrenskraftig med den nuvarande elektriciteten, på många stora marknader inom 3-5 år. I Kalifornien och på Hawaii är nätparitet redan uppnått, men det är fortfarande undantag.

Det är få länder där det faktiskt kostar att släppa ut koldioxid, och skulle dessa samhälleliga kostnader inkluderas i beräkningar hävdar de flesta att solenergi skulle bli konkurrenskraftigt i stort sett omedelbart.

Vi börjar närma oss en historiskt viktig punkt där de förnyelsebara energikällorna når samma kostnad som för fossila energikällor. Ett av de första bevisen syns i Tyskland och i Storbritannien där vindkraft nu kan konkurrera prismässigt med både gas- och kolkraft.

Dessa uppgifter kommer från Bloomberg New Energy Finance som gjort en världsomfattande studie på kostnader för olika energikällor. När man jämför kostnader för olika energislag brukar man tala om LCOE, vilket står för Levelized Cost Of Electricity och tar hänsyn till samtliga kostnadsfaktorer per producerad megawatt-timme, exempelvis konstruktion, arbetskraft, tillstånd, bränsle, underhåll och kapitalkostnader.

Studien som presenterades i början av oktober pekar på att en del förnyelsebar energi nu har billigare LCOE än fossila energikällor i vissa delar av världen. Anledningen till att det endast gäller vissa delar är exempelvis på grund av skillnaden i kostnad för att driva kolkraftverk i Europa eller i Kina. En annan anledning är hur gynnsamma klimatförhållanden är för olika förnyelsebara energikällor, exempelvis vintertid i Sverige är solenergi inte ett toppval.

En intressant faktor är att de förnyelsebara energikällorna faktiskt bidragit till att göra kolkraft dyrare. Investeringarna i andra energikällor har sänkt kapacitetsutnyttjandet på kolkraftverk, och denna aspekt är väldigt viktig för den genomsnittliga kostnaden för producerad elektricitet.

Bland uppsjön av siffror går det att finna att sedan senaste rapporten har landbaserad vindkraft minskat i LCOE från $85 till $83 och så kallad crystalline silicon PV (den mest förekommande typen av solpaneler) har gått från $129 till $122. Samtidigt har LCOE för kolkraft stigit från $82 till $105 i Europa och för naturgas från $103 till $118.

Att investera i solenergi har för länder blivit en symbol för framtidssatsningar, medvetenhet och teknikfrämjande. Flera länder satsar hårt på solenergi, däribland USA, Japan, Tyskland och Kina, som med god marginal är den största producenten och även den största konsumenten.

På graferna nedan visas de största producenterna och konsumenterna av solenergi (PV, photovoltaics är namnet på metoden för att konvertera solljus till el), mätt i GigaWatt.

Värt att nämna är att både EU och USA har lagt tullar på kinesiska solpaneler eftersom de anses utöva prisdumpning, dvs att de säljer till ett pris som inte är ekonomiskt hållbart i syfte att konkurrera ut andra spelare. Bland annat billiga lån, skattelättnader och gratis mark från kinesiska provinser har låtit dem pressa ned priset för paneler.

Största producenter och konsumenter av solenergi, i GW
Producenter och konsumenter av solenergi

Även Indien har talat om stora satsningar, men som ännu inte tagit form, premiärminister Narendra Modi har lagt en plan om att femdubbla Indiens förnyelsebara kapacitet från 30 GW till 175 GW där solenergi skulle gå från 20 till 100 GW innan 2022.

Subventioner har varit en viktig kraft i att driva utvecklingen av solenergi. Många länder har använt en form av subvention som betalar elavgift motsvarande kostnaden för att producera den, vilket då är högre än vad det skulle kosta med fossil energi. Dessa kontrakt trappar ned subventionen över tid för att driva på teknikutvecklingen. Det framstår som att denna stimulering har haft önskad effekt och kan inom några år vara överflödig. I USA erbjuds tax credit för de som installerar solpaneler på sitt hus och det spekuleras friskt i om denna kommer förlängas eller inte.

Det är onekligen en spännande bransch och det är fortfarande oklart hur strukturen kommer se ut, möjlighet att generera sin egen el och tillsammans lagra och fördela inom bostadsområdet har aldrig riktigt funnits förrän nu. Lagringsaspekten är ett av de vanligaste problemen som hålls fram, men lösningar har börjat presenteras samtidigt som skarpa hjärnor och enorma budgetar talar för att utvecklingen kan gå snabbt även där.

Som inspiration och utgångspunkt för att exponera sig mot denna energirevolution listas nedan ett gäng bolag som är ”pure plays” mot solenergi.

Marknadsvärde, MSEK Omsättning 2014, MSEK EBIT T12M, MSEK Oms.tillv. YoY, % Bruttomarg. T12M Vinstmarg. T12M ROIC
First Solar Inc 50 404 31 190 4 998 2,50 27,33 15,65 10,88
SunPower Corp 32 142 20 251 520 20,74 20,45 3,18 2,33
Canadian Solar Inc 10 912 28 823 3 280 78,96 19,11 7,69 19,85
Scatec Solar ASA  4 089  832  471 261,38 12,95 3,66 9,94
SolarCity Corp 25 191 3 046 -4 871 55,66 29,59 -18,69 -17,21
REC Silicon ASA 4 058 3 261 606 18,06 69,69 44,40 5,52
Etrion Corp 715 436 100 -7,94 49,48 -34,55 2,13

 

Aktiepris P/E 2015 EV/EBITDA 2015 EV/Sales 2015 P/B Net Debt/EBITDA EBITDA / Int. Exp
First Solar Inc 58,4 14,9 6,61 1,23 1,09 67,02
SunPower Corp 27,5 14,7 12,89 1,72 2,46 2,48 5,17
Canadian Solar Inc 23,2 7,6 6,94 0,78 1,63  0,24 7,56
Scatec Solar ASA  43,5 31,2 12,75 9,98 11,18 6,48 1,66
SolarCity Corp 30,2 14,72 3,61  —  —
REC Silicon ASA 1,6 16,48 1,73 0,42 0,64 12,87
Etrion Corp 2,0 14,82 9,77  4,00 15,03 1,06

Bland de stora amerikanska bolagen är den vanligast förekommande affärsmodellen att vara involverade i hela värdekedjan och utveckla, producera och sälja kompletta lösningar för solenergi inklusive lagring. Utöver detta tar de långsiktiga kontrakt för att driva och underhålla storskaliga solkraftsanläggningar.

Spelarna fokuserade på industriella kontrakt, däribland First Solar, SunPower och Canadian Solar konkurrerar med helhetserbjudanden där de agerar partner specialiserade på projektutveckling, systemdesign, konstruktion, finansiering och underhåll. Det finns även ett norskt bolag, Scatec Solar, med liknande affärsmodell, om än betydligt mindre och med riktigt oattraktiva nyckeltal.

Alla dessa bolag växer kraftigt men erfar också kraftiga svängningar i marginaler och lönsamhet, vilket är vanligt förekommande i unga industrier. Canadian Solar, som ser mest attraktivt ut på många av de finansiella nyckeltalen, har gått ut med planer på att hålla driften av färdiga anläggningar i ett separat bolag, denna verksamheten har lägre marginaler men också relativt säkra intäktsströmmar och kan därför också hantera en högre belåning.

Det är stark konkurrens om att minska kostnaderna för produktion av solpaneler och bland annat First Solar har varit ledande på denna front. Detta gör det sannolikt att marginaler kan komma att krympa under kommande år, men eftersom efterfrågan är hög kan en konsolideringsfas troligtvis låta vänta på sig i åtminstone fem år.

SolarCity skiljer sig från de andra bolagen i att de inte producerar egna solpaneler utan riktar sig med ett tydligt erbjudande mot företag, skolor, hushåll etc med erbjudandet om att installera solpaneler på bostadens tak utan initial kostnad för att sedan ta betalt i månadsavgift för använd energi, till en kostnad som ska vara lägre än vad andra elbolag tar betalt.

Överskottsenergin går tillbaka ut i elnätet och distribueras till andra hushåll. De har även ett samarbete med Tesla där de tillhandahåller dess batterier, Elon Musk är dessutom styrelseordförande och stor aktieägare. Bolaget gick med vinst 2011 men har resterande år sedan dess gjort rejäla förluster. Förlusterna verkar dock inte varit något problem för investerare, när bolaget som visat vinst två av tolv kvartal nyligen meddelade att de ska ha lägre prioritet på tillväxt för att fokusera på de mest lönsamma projekten och på att nå positiva kassaflöden sjönk aktien kraftigt.

Som jag nämnde ovan är Kina största producentlandet och det finns många kinesiska solenergi-bolag listade i USA, däribland Trina Solar, Yingli Green Energy, JinkoSolar, ReneSola och JA Solar. Samtliga dessa är relativt billiga sett till värderingsmultiplar, dock är osäkerheten kring exportmöjligheter och förändringar i kinesisk policy överhängande, samtidigt som den inhemska efterfrågan är betydande och kan tänkas gynna nationella spelare.

REC Silicon är ett norskt bolag och den största europeiska spelaren för produktion av själva silikonet och de tillhörande komponenterna i solpanelerna som fångar upp solljus.

Etrion är ett svenskt bolag som ägs till 24 % av Lundinfamiljen och handlas på Stockholmsbörsen samt Torontobörsen. De är en ”independent power producer” som utvecklar, bygger, äger och driver solkraftsanläggningar i stor skala. Bolaget äger 139 MW solkapacitet i Italien, Chile och Japan och har ytterligare 25 MW under konstruktion i Japan. Bolaget är högt skuldsatt och gör ännu ingen vinst.

Få råvarubrevet till din e-post varje torsdag!

Olja – Råvarubrevet: Oljebjörnen
Ner 0,8 % sedan förra veckan. Tidigare uppgångar raderades ut under gårdagen på stark dollar, stigande lager och ett internt OPEC-dokument som visade på lägre efterfrågan kommande åren.

Kakao – Råvarubrevet: Kakaokaos och Chokladchock
Upp 0,5 % sedan förra veckan. Detta trots att Schweizbaserade kakaojätten Barry Callebaut som gör choklad, bland annat åt Kraft och Nestlé, tappade kraftigt på att marginaler för kakaoprodukter pressats och härledde detta till att de inte lyckats överföra högre kakaopriser till kunderna på grund av överkapacitet och låg efterfrågan.

Kaffe – Råvarubrevet: En ohållbart billig kopp kaffe, tack
Upp 1,2 % sedan förra veckan.

Bomull – Råvarubrevet: Bomull är billigt
Ner 1,1 % sedan förra veckan. International Cotton Advisory Committee sänkte sin prognos något för bomullspris till följd av förväntan om lägre kinesisk import än först väntat, till lägsta nivåerna på ett decennium.

Koppar – Råvarubrevet: Glencore exemplifierar råvarusektorns krossande spiral nedåt
Ner 1,8 % sedan förra veckan.

Guld – Råvarubrevet: Guldet glimrar inte
Ner 6 % sedan förra veckan. Pressad av förnyad tro på räntehöjning, stärkt dollar och rykten om stora guldförsäljningar från hedgefonder.

Lax – Råvarubrevet: Fiska efter avkastning med lax
Upp 3,65 % sedan förra veckan.

Taggar:
Begränsat specialerbjudande - 0% Provision & 0% Stämpelskatt på ALLA Lager!
Prisbelönad plattform - köp fysisk tillgång eller handel med hävstång
11 betalningsmetoder, inklusive PayPal
Öppna mitt konto