Home > Sveriges BNP väntas öka 0,6% 2012, 2,8% 2013

Sveriges BNP väntas öka 0,6% 2012, 2,8% 2013

Den svenska ekonomin drabbades hårt av inbromsningen i den globala ekonomin i slutet av 2011. Tillväxten väntas bli måttlig i år för att därefter öka 2013 med stöd av starkare global handel.

Inflationen väntas bli låg vilket innebär att penningpolitiken bör förbli expansiv, och det finns utrymme för diskretionära budgetåtgärder om den ekonomiska utvecklingen skulle bli svagare än väntat.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på tisdagen.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 0,6 procent 2012 och 2,8 procent år 2013. I höstprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 1,3 procent under 2012 och med 2,3 procent 2013.

OECD räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,6 procent i år och nästa år.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 1,4 procent 2012 och 1,7 procent 2013.

Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till-0,3 procent av BNP i år och +0,3 procent nästa år.

OECD noterar att det syns tecken på att den svenska ekonomin nu kan ha bottnat ur, konfidensindikatorer för hushåll och företag har börjat vända upp och exporten ökar igen efter nedgången i slutet av 2011.

Resursutnyttjandet har sjunkit och kärninflationen har samtidigt sjunkit ”väl under” 2 procent. Samtidigt pekar de framförhandlade löneavtalen mot en relativt stark löneökningstakt, vilket kan stödja hushållsinkomsterna.

För att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer anser OECD att det är viktigt att de pågående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter och planerna på sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper gör framsteg och leder till lägre trösklar för inträde på arbetsmarknaden.

OECD noterar att regeringen har annonserat att den kommer att fortsätta att bygga upp säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att klara att hantera konsekvenser av en eventuell försämring i eurokrisen.

”Om aktiviteten skulle försvagas mer än väntat bör Sveriges fiskala utrymme användas för att erbjuda diskretionära stimulanser”, skriver OECD.

OECD ser risker på såväl upp- som nedsidan mot de nya Sverigeprognoserna; på uppsidan finns en möjlighet att förbättringen i konkurrenskraften kan gå snabbare om produktiviteten återhämtar sig snabbare än väntat, vilket skulle lyfta exporten.

På nedsidan är risken framför allt att huspriserna kan sjunka kraftigt i en period med stigande arbetslöshet. Det kan leda till att hushållen ökar sitt sparande och minskar konsumtionen.

I rapporten pekar OECD vidare ut Sverige som ett av ett antal länder där bostadspriserna för närvarande är ”mycket höga i förhållande till hyresnivåer och inkomster, vilket pekar mot en möjlig priskorrektion vid någon punkt”.

Övriga länder där bostadspriserna enligt OECD är ”mycket höga” är Kanada, Belgien, Frankrike, Australien och Norge.

Utsikterna för den globala ekonomin är något ljusare än de var för sex månader sedan, de omedelbara riskerna i euroområdet har begränsats av policyåtgärder som har förbättrat förtroendet och de finansiella förhållandena, ”men tydliga bräckligheter kvarstår”, skriver OECD i vårprognosen.

”Det andrum som har skapats måste användas till att bygga upp förtroendet om att den ekonomiska anpassning som krävs för att lösa de underliggande solvensproblemen och obalanserna, som är roten till eurokrisen, ska komma”, skriver OECD i rapporten

Prognosen för hela OECD-området pekar mot en BNP- ökning på 1,6 procent 2012 och 2,2 procent 2013.

I höstprognosen räknade OECD med att BNP i OECD- länderna skulle öka med 1,6 procent i år och 2,3 procent 2012.

Den globala tillväxten väntas bli 3,8 procent i år och 4,4 procent 2013.

Den genomsnittliga underskottsnivån inom OECD antas minska från 5,3 procent 2012 till 4,2 procent år 2013, samtidigt som statsskuldens andel av BNP antas öka från 107,6 procent av BNP 2012 till 109,3 procent år 2013.

OECD skriver att läkningsprocessen efter krisen fortsätter gradvis i ett antal länder, däribland i USA där tillväxten stöds av att överdrivna konsolideringsåtgärder undviks i år. I tillväxtekonomierna är nu ett gradvis cykliskt uppsving på väg som stöds av åtgärder för att lätta de inhemska monetära förhållandena efter att inflationen har dämpats.

OECD prognoser baseras på antagandet att policyåtgärder genomförs som är tillräckliga för att förhindra en destabiliserande utveckling i euroområdet, att det inte inträffar några större störningar mot oljepriserna och att en allt för snabb finansiell konsolidering undviks.

”På denna grund förutses en dämpad, och möjligen guppig, återhämtning i OECD-ekonomierna med stöd av ackommoderande penningpolitik och ett gradvis starkare förtroende. Tillväxten väntas bli starkare i USA och Japan än i euroområdet, vilket speglar både kvardröjande effekter från tidigare turbulens och särskilt starka finansiella motvindar i länder under marknadstryck”, skriver OECD.

Arbetslösheten väntas förbli mycket hög och inflationen väntas avta, i synnerhet i euroområdet som redan har ett betydande negativt produktionsgap, vilket talar för ytterligare penningpolitiska lättnader.

OECD ser skäl för att behålla styrräntorna nära noll i de flesta länderna i området, tillgångsköpsprogram bör implementeras enligt plan eller utökas. Beträffande ECB anser OECD att det vore lämpligt att föra ned dagslåneräntan (overnight) till nivåer ”nära noll” genom att sänka såväl refinansieringsräntan och depositräntan.

”Utsikterna kan tala för att gå vidare med att expandera osteriliserade köp av värdepapper med lång löptid, möjligen inriktade mot statsobligationsmarknaden liksom marknaden för säkerställda obligationer”, skriver OECD.

Enligt OECD bör ledarna i euroområdet överväga att emittera nya gemensamt garanterade obligationer för att hjälpta till att rekapitalisera banksektorn och uppmuntra till nedskrivning av bankernas problemkrediter. Detta skulle i sin tur kunna öka kredittillgången.

”En sidoeffekt av en sådan åtgärd skulle vara att ta ett steg mot att emittera euroobligationer, vilket skulle hjälpa till att öka förtroendet i den privata sektorn om att sådan finansiering eventuellt kommer att växa fram i takt med att euroområdet utvecklas, vid en tidpunkt då skullkrisen skulle te sig mindre olöslig”, skriver OECD.

Ytterligare ett alternativ vore att öka de gemensamt garanterade resurserna i Europeiska investeringsbanken för att kunna ge finansiellt stöd till nya transeuropeiska nätverks- och infrastrukturprojekt. Det kan gälla områden som transport, energi och telekommunikation.

Andra åtgärder på EU-nivå som kan förbättra tillväxtförutsättningarna på medellång sikt kan inkludera en förstärkning och fördjupning av den gemensamma marknaden; förbättring av EU-koordinationen av nationell innovationspolitik, ytterligare öppning av marknader för handel och investeringar och förstärkt arbetsrörlighet i EU.

Beträffande USA noterar OECD att återhämtningen har tilltagit något i styrka sedan första halvåret 2011, men ekonomin väntas endast växa gradvis i år och nästa år eftersom det kvarstår en rad viktiga hinder att komma över.

OECD konstaterar att det planerade upphörandet för skattelättnader och extra arbetslöshetsförmåner, tillsammans med de automatiserade federala utgiftsminskningarna, kommer att resultera i en kraftig finanspolitisk neddragning 2013 som hotar att stoppa återhämtningen.

”Konsolidering är nödvändigt, men det bör implementeras i en stadig, gradvis takt som överensstämmer med en plan att återställa finansiell stabilitet på medellång sikt”, skriver OECD, som också manar Federal Reserve att fortsätta bedriva en expansiv penningpolitik så länge det kvarstår omfattande lediga resurser.

Beträffande Kina skriver OECD att inbromsningen i ekonomin blev allt tydligare i slutet av 2011 och början av 2012 när först exporten och därefter lagerinvesteringarna sjönk. Slutlig inhemsk efterfrågan har däremot klarat sig bättre med stöd av stigande hushållsinkomster och lägre inflation.

OECD väntar att Kinas tillväxten åter tar fart i takt med att lagercykeln vänder och penningpolitiken blir mer expansiv, BNP-tillväxten väntas stabiliseras strax över 9 procent 2013. OECD räknar vidare med att Kinas bytesbalansöverskott kommer att fortsätta att minska och landa på strax över 1,5 procent av BNP 2013.

Om Kinas tillväxt däremot skulle fortsätta att försvagas under andra kvartalet kan regeringen snabba på starten av de viktiga infrastrukturprojekt som lades fram i den tolfte femårsplanen. OECD vill också se ökad konkurrens i banksektorn genom pilotprojekt för att avreglera bankernas utlåningsräntor, och efterhand även inlåningsräntor.

Privat kapital bör tillåtas i banksektorn och ett program för insättningsgarantier bör upprättas. Därtill bör kapitalutflöden liberaliseras i lämplig takt för att hjälpa till att skapa en mer balanserad tvåvägsmarknad för Kinas valuta renminbi (yuan).

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt mynt nyheter

Avprenumerera närsomhelst

Efter att du registrerat dig kan du också få tillfälliga specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig att sälja eller distribuera dina uppgifter till tredje part. Se vår sekretesspolicy här.