Home > Tillväxten i svensk ekonomi inte inflationsdrivande

Tillväxten i svensk ekonomi inte inflationsdrivande

”Särskilt som den höga BNP-tillväxten har gått hand i hand med en oväntat hög produktivitetstillväxt. Detta tillsammans med en snabbare förstärkning än väntat av kronan innebär ett lägre kostnadstryck och en lägre inflation jämfört med bedömningen i juli”.

Det framgår av den penningpolitiska uppföljning (PPU) som Riksbanken publicerade i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken skriver vidare att den räknade med en förstärkning i kronans växelkurs de närmaste åren i den penningpolitiska rapporten i juli, men förstärkningen har gått snabbare än väntat.

Detta har flera troliga förklaringar som hänger samman med utvecklingen i Sverige jämfört med i omvärlden. Exempelvis har svensk BNP-tillväxt varit oväntat stark samtidigt som statistik från euroområdet pekat mot en fortsatt svag utveckling. Sveriges relativt starka statsfinanser har troligen också spelat roll.

Penningpolitiska lättnader i euroområdet har bidragit till att skillnaden mellan svenska och internationella räntor har ökat, vilket också kan ha haft betydelse.

”Riksbankens bedömning är att kronan för närvarande ligger nära sin långsiktiga nivå och att den kommer att ligga kvar runt denna nivå under de närmaste åren”, framgår det av uppföljningen.

Enligt de nya prognoserna väntas TCW-index i genomsnitt ligga på 120,4 i år, 116,9 2013 och 118,0 2014. I juli var motsvarande prognoser 122,6, 118,6 respektive 118,0.

Riksbanken bedömer att resursutnyttjandet för närvarande är ”något” lägre än normalt, något som stöds av Riksbankens indikator på resursutnyttjandet som sammanfattar information från enkäter och från arbetsmarknaden.

Enligt statistik från SCB och Konjunkturinstitutet är kapacitetsutnyttjandet inom industrin nu normalt eller något lägre än normalt. BNP i förhållande till sin långsiktiga trend tyder också på ett resursutnyttjande som är normalt eller något lägre än normalt.

Att det finns lediga resurser i ekonomin stöds också av indikatorer på arbetsmarknaden som brist på arbetskraft, arbetslöshet, sysselsättningsgrad och timgap, det vill säga skillnaden mellan faktiskt arbetade timmar och dess långsiktiga trend.

”I takt med att konjunkturen stärks ökar BNP och arbetade timmar allt snabbare. Därmed stiger resursutnyttjandet och normaliseras under senare delen av prognosperioden. Denna bild är ungefär densamma som i juli”, skriver Riksbanken.

Riksbanken har också reviderat upp sin prognos om produktivitetstillväxten efter BNP-utfallet för det andra kvartalet.

”Arbetskostnaderna per producerad enhet bedöms öka med i genomsnitt 1,9 procent per år under prognosperioden. Detta är mer än under de senaste åren men i linje med ett historiskt genomsnitt. Jämfört med prognosen i juli ökar arbetskostnaderna per producerad enhet långsammare, framför allt i år”, skriver Riksbanken.

I juli räknade Riksbanken med att enhetsarbetskostnaderna skulle stiga 3,1 procent i år, 1,8 procent 2013 och 1,8 procent 2014.

Lägre enhetsarbetskostnader och en starkare krona har också bidragit till att Riksbanken sänkt inflationsprognoserna för de kommande två åren, men höjt dem marginellt för i år.

KPI-inflationen väntas nu bli 1,2 procent i år, 1,3 procent 2013 och 2,6 procent 2014, i juli väntades 1,1, 1,7 respektive 2,8 procent.

KPIF-inflationen väntas bli 1,1 procent i år, 1,6 procent 2013 och 2,0 procent 2014, i juli väntades 1,0, 1,6 respektive 2,1 procent.

Av: Direkt

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt coin news

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.