Home > The Value Investor v.10 Netflix gräver vallgrav

The Value Investor v.10 Netflix gräver vallgrav

Mycket vatten har runnit under broarna under de sju månader som gått sedan mitt senaste inlägg om Netflix. Tredje och fjärde kvartalet har presenterats med buller och bång och aktien har stigit med otroliga 85 %, nästan 10 % bara på Q4-rapporten. Den som inte tror på caset tycker förstås att aktierusningen är vansinne. Jag tycker inte det. Inte alls. Netflix håller på att bygga en vallgrav runt en väldigt populär global verksamhet.

Jag tror alltså att den största anledningen till uppvärderingen av aktien är att marknaden på allvar har börjat se bolaget som ett Amazon för hemmaunderhållning. Så var det inte i samma grad i somras eller början av hösten när jag skrev förra gången även om marknaden sedan länge är mycket positiv till bolaget. Anledningarna till detta är många men i grunden handlar det om ett godkännande av Netflix modus operandi- att genom geografisk spridning och enorma satsningar på framförallt egen produktion skapa global kundojalitet som gör att man med tiden gradvis kan höja priset. Eftersom prishöjningar sedan går rakt ned på sista raden ökar vinsten substantiellt. Ett globalt nästan-monopol alltså, precis som Google och de andra.

Kort och gott: fler kunder och högre intäkt per kund. Det man har gjort det senaste halvåret har visat på att detta fungerar och det är egentligen ingen nyhet, bara i större skala. Nedanstående graf visar intäkt per kund de senaste åren.

Netflix genomdrev alltså i höstas en prishöjning från 10 % och uppåt för sina abonnemang förutom den alltmer irrelevanta bastjänsten (icke HD, en skärm) och oron var förstås att tillväxttakten (netto) i abonnenter skulle avta. Så blev inte fallet och det var nog en ögonöppnare för många analytiker. Istället så accelererade tillväxten och man fick 8,3 miljoner nya kunder varav två miljoner i USA. (Guidningen var 1,25 resp. 5,1 globalt.) Ökningen i USA är kanske det mest imponerande givet hur länge man har vuxit på sin hemmamarknad och att man idag har runt 55 miljoner abonnenter. Guidningen för Q1 var också stark med 6,4 miljoner, mot fem miljoner i fjol.

Prishöjningarna på de olika marknaderna gjorde att ASP (ARPU) steg med 9 % senaste året. Detta gjorde tillsammans med abonnenttillväxten till att intäkterna blev väldigt fina. Intäkterna för streaming ökade med 36 % och vinsten per aktie ökade från 0,15 till 0,41 dollar.

Ett mindre mätbar men ändå viktig pådrivare av ASP:n, inte minst kommande år, är att 4K-användningen ökar i världen och därmed också intresset för att se saker i denna upplösning. Netflix erbjuder detta för framförallt nya produktioner men kostnaden är klart högre. Detta erbjudande var också det som höjdes mest (surprise!) i höstas från 11,99 till 13,99 dollar i USA och liknande i andra länder. En ökning med nästan 17 %. En positiv faktor för Netflix är dessutom att många länders regeringar nu subventionerar utbyggnaden av bredband och att även vanlig HD (se bild) är dyrare än deras bastjänst i lägre upplösning. Teknikutbyggnaden ger alltså Netflix både fler potentiella kunder och kunder som köper dyrare abonnemang.

Naturligtvis måste varje analys av Netflix ta upp skuldsättningen och det negativa kassaflödet. Dessa är också de klassiska invändningarna mot Netflix affärsmodell. Även om de starka intäkterna gjorde att kassaflödet blev bättre än väntat med -524 miljoner mot -742. Många anmärker på att vinsten är så mycket högre än kassaflödet men detta är en effekt av den stora satsningen på egen produktion och köp av rättigheter av andras verk. Dessa skrivs sedan av i takt med att deras värde för Netflix minskar men utläggen för produktionen ligger långt tidigare i tiden. Dagens produktion är gigantisk med planerade 700 tv-serier och filmer för 2018, varav hela 80 kommer att vara icke-engelskspråkiga. Detta visar med all tydlighet Netflix ambition att vara den globala underhållningskanalen.

En extra bonus i detta sammanhang är att Netflix modell skiljer sig från den ekonomi som finns för bio och ”video”. Smala produktioner som skulle få eller har haft mycket begränsad framgång på bio kan köpas och sedan bli stora succéer på Netflix där folk tittar spontant på precis vad som faller dem i smaken. De ser då gärna allt möjligt som de inte hade gått på bio för eller betalat för att se hemma.

Ett bra exempel med viss svensk anknytning (Mikael Persbrandt spelar Hammarskjöld och några svenska soldater medverkar) är Belägringen av Jadotville, en film om ett irländskt kompani som hamnade i strid under Kongokrisen. En billig produktion som Netflix köpte som annars hade haft en mycket begränsad biopublik, troligen ingenting utanför Irland men som blev en succé på Netflix med sannolikt mycket lång livslängd.

Centralt är förstås om avskrivningstakten är tillräcklig för deras stora investeringar i ”content”. Avskrivningarna sker på allt från sex månader till tio år beroende på livslängden för det är man har producerat och på fyra år har de stigit från 2,8 till 6,3 miljarder men detta innehåller förstås även teknik. Man följer förstås de regler som gäller för branschen(ASC 920 och ASC 926) och vi kan nog inte göra så mycket mer än lita på att detta ger en rättvis bild.

Företaget har dessutom stora åtaganden genom att man tecknat avtal om rättigheter till framtida produktioner. Denna tillsammans med andra skulder ligger på 15 miljarder i dag.

 

Riskerna

Riskerna mot fortsatt utveckling är förstås förutom det uppenbara att tillväxten uteblir samt att man inte kan höja priserna konkurrens från andra. Netflix själva säger att deras största konkurrent är människors tid. En person har ju en begränsad mängd och det är många som vill åt den. De brukar också vifta bort frågan om ökad konkurrens med att säga att eftersom förutsättningen för fortsatt tillväxt är att människor investerar i bredbandsuppkopplingar istället för paraboler och för att detta ska ske så måste det finnas ett rikt totalt utbud av streamingtjänster. Konkurrenterna hjälper med andra ord varandra i viss utsträckning.

Naturligtvis finns dock risken att andra leverantörer investerar i stora produktioner och bättre tekniska plattformar men det tycks alltmer som att tåget håller på att gå för den som vill konkurrera med Netflix. HBO var klart större än Netflix en gång men är nu rejält omsprungna men tar ändå klart mer, 15 dollar, för ett mindre utbud och har med två miljarder i år en fjärdedel så stor budget för eget innehåll.

Amazon har det som idag heter Amazon Video sedan flera år men detta är dels en rätt annorlunda tjänst än Netflix renodlade erbjudande då de distribuerar en massa tv-kanaler förutom licensierat och en del självproducerat innehåll och det är svårt att se att de påverkat Netflix nämnvärt. Google har precis startat en lite märklig tjänst ”YouTube Red” som ska leverera diverse ”professionellt” innehåll m.m. men kostar trots minimalt utbud i linje med Netflix. Disney slutligen har förstås ett väldigt attraktivt innehåll men deras plan att starta en streamingtjänst 2019 är väldigt sent på bollen.

Problemet är väl egentligen det klassiska- skulle man ha stoppat Netflix skulle man ha gjort det tidigare, ungefär som med Apple innan de krävde sina vallgravar runt iPhone, iPad osv. Netflix investerar i år åtta miljarder dollar i film (upp från sex miljarder 2017), dokumentärer och tv-serier. Inte ens jätterika Apple skulle kunna försvara att man plötsligt började producera i den skalan utan att veta vilka intäkter man kommer att ha.

En annan risk är distributionen när mycket annat trängs i ledningarna. Netflix löser dock detta på ett elegant sätt med att internetdistributörer tilldelas fysisk lagringskapacitet av företaget vilken helt enkelt innehåller deras utbud och uppdateras under lågtrafikerade på natten i respektive tidszon. När slutkunden vill titta på något så streamas den alltså i regel från respektive distributör och inte från någon serverhall långt borta. Talande är att Netflix brukade ha störningar som tog timmar att lösa men säger sig idag lösa alla problem globalt på mindre en tio minuter.

Sammanfattning

Netflix är kanske det ultimata exemplet på att man måste hölja blicken för att se helheten och inte bara titta på siffrorna. Siffrorna säger att detta bolag är högt värderat och den klassiska invändningen är dels att alltför mycket redan är inräknat i värderingen (se inlägg om höga PE) och att konkurrenter ”alltid” tar vinsterna såsmåningom. Höjer man däremot blicken lite så ser man på samma sätt som med iPhone någonting som väldigt många vill ha och är beredda att betala för samtidigt som avståndet till konkurrenterna bara ökar.

Jag ökar mitt innehav nu från strax under 6 % av portföljen till 9 % i tron att vi kommer att få se flera år till av mycket fin utveckling för aktien även om den med all säkerhet kommer att vara fortsatt volatil.

Tags:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt coin news

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.