Home > The Value Investor v.11 The Buffett century

The Value Investor v.11 The Buffett century

Värdeinvesteringens historia är på många sätt historien om Warren Buffett. Även om han inte formulerade grunden för denna investeringsmetod så har han påverkat dess utveckling under sin väldigt långa karriär som ingen annan och fortsätter att göra det än idag 87 år gammal.

När Warren Buffett för två veckor sedan släppte det årliga Shareholders Letter för sitt Berkshire Hathaway var det den 53:e gången och sedan länge en av årets stora händelser i den globala investeringscomunityn. Som alltid lyfte han fram olika synpunkter på risk, investeringsmetodik och världen i övrigt men i vanlig ordning gav han inga specifika investeringstips. När han t.ex. fick frågan om varför Berkshire köper så väldigt mycket aktier i Apple svarade han lakoniskt att man inte bedriver någon rådgivningsverksamhet.

En dikt av Rudyard Kipling bjöd han dock på:

If you can keep your head when all about you are losing theirs…
If you can wait and not be tired by waiting…
If you can think – and not make thoughts your aim…
If you can trust yourself when all men doubt you…
Yours is the Earth and everything that’s in it.

Buffett har trots sin ovilja att ge specifika råd om aktier påverkat hur världen ser på investeringar och inte minst värdeinvestering i så stor grad att i princip allt har förändrats. Till detta har förstås många fler bidragit men Buffett är utan minsta tvekan den som påverkat mest. Han har dock förändrat sin syn på investeringar från en ytterst enkel beräkning av värdet till betydligt mer sofistikerade tankar om hur man ska hitta långsiktigt värde till lågpris. Detta har också förändrat vad värdeinvestering är. Något som är tur med tanke på att datorerna hela tiden blir bättre och vi måste slå dem om vi ska lyckas.

Ben Graham

Grunden för värdeinvesteringen lades som väl de flesta vet av Benjamin Graham när han skrev Security Analysis, och framförallt den mer populärvetenskapliga, The Intelligent Investor. Där förklarar han principen att ett företag kan vara värt mer än det kostar att köpa det över börsen. Som mått på detta jämför han företagets samlade nettotillgångar och dess börsvärde. Särskilt intresserad var han av företag som var på nedgång men där det fortfarande fanns mer värde kvar än vad man betalade för vilket kallas en cigar butt, dvs en cigarrfimp som fortfarande kunde rökas ett tag till.

Denna teknik var dock väldigt enkel och fungerade enbart för att information spreds så dåligt på den tiden och det fanns aktier som var galet felprissatta. Graham var dessutom inte någon särskilt bra investerare som helt struntade i bolagens verksamhet, ledningens förmåga m.m.

 

Philip Fisher

Buffett blev senare inspirerad av Philip Fisher som i klassikern Common Stocks and Uncommon Profits lärde ut företagsledningens betydelse och en långt vidare syn på hur man hittar värde i företag och, viktigast, att man hittar värde i att köpa tillväxt billigt. Han blickade alltså framåt istället för bakåt och detta har enorm betydelse för värdeinvesteringens utveckling. Han betonade också företagets ställning på marknaden vilket har liknats vid en vallgrav (se tidigare inlägg) som konkurrenter har svårt att penetrera och hur stora investeringar kan tynga resultatet under en period men sedan ge enorm utdelning för den som är beredd att vänta.

Buffett började nu räkna på tillväxtens värde långt mer än tillgångarnas. Buffett köpte företag som Graham aldrig hade varit intresserad av som See’s Candies och Coca-Cola som hade både god tillväxt och en stark marknadsposition. Fishers bidrag till värdeinvesteringsfilosofin är egentligen betydligt större än Grahams eftersom hans teorier om vad som skapar vallgravar kan användas med större effekt idag när blixtsnabbt informationsutbyte och datorer gjort att det inte längre lämnas några smulor på borden.

 

Den effektiva marknadsteorin

Samtidigt som Buffett och några andra tillämpade och i viss mån predikade läran om värdeinvestering så var den akademiska världen helt avvisande. Där gällde den effektiva marknadsteorin (”EMH”) som sade att alla företag alltid är korrekt värderade på börsen. Man kunde alltså endast tjäna pengar genom att äga företag/index under lång tid och återinvestera utdelningarna. Det spelade ingen roll vilka företag man köpte eftersom de ju alla var korrekt värderade. Buffett gjorde hackfärs av denna teori med sin föreläsning ”The Superinvestors of Graham and Doddsville” där han visade att samtliga i den grupp investerare som var de ursprungliga lärljungarna till Graham hade lyckats exceptionellt väl samt med sitt med tiden alltmer fantastiska track record.

Den moderne Buffett

Warren Buffett hade sedan slutets av 60-talet full kontroll över sitt investmentbolag och kunde göra vilka investeringar han ville. Han köpte bolag som de ovannämnda samt hade en stor fallenhet för tidningar som hade monopol på sin  geografiska marknad eller ägde stora medietillgångar som Washington Post Company.

Han predikade ”intristic value”, dvs företagets egentliga värde och fann massor av bolag vars affärsidé och andra faktorer gjorde att de med tiden tjänade långt mer än vad de värderades till på börsen.

Denna Buffett som köper företag med stark position på marknaden (vallgrav/”moat”) och förhållandevis säkra kassaflöden och utdelningar är den som fått flest följare. Man behöver inte leta länge efter svenska investerare som anammat dessa tankar och de var för mig också enormt betydelsefulla under många år. Det finns dock luckor i denna strategi och med tiden har dessa blivit alltmer uppenbara. Problemet är att strategin inte tar tillräcklig hänsyn till teknikskiften och skiftande smaker hos konsumenter. Gamla hjältar faller därför som käglor t.ex. i onlineekonomin.

 

Buffetts missar och vad vi kan lära oss

Buffett har inte bara gjort bra investeringar och vi kan lära oss massor av de dåliga. Hans enorma förkärlek för produkter och tjänster som var i ropet under hans uppväxt på 30- till 50-talet gjorde utan tvekan att han fastnade i investeringar som med tiden utmanades av ny teknik, framförallt tidningarna, eller hälsotrender som Coca-Cola. Samt de som helt enkelt pga konkurrensen aldrig tjänade några större pengar som flygindustrin.

I och med att han satt kvar med sina mindre lyckade investeringar i skoproduktion har vi den första lärdomen. Ett företag som har gått mycket bra under lång tid är ofta svårt att sälja, se bara hur så många har hållit kvar och i värsta fall ökat i H&M under de senaste tre åren av nedgång orsakad av konkurrens och ny teknik.

Den andra lärdomen tror jag vi kan finna i hans tvärvägran att investera i teknik. Han missade Intel som han hade blivit erbjuden att investera tidigt i. Han nästan koketterade med att han inte begrep teknik när han intervjuades fram till för några få år sedan. Detta fungerade utmärkt när han totalt vägrade att investera i övervärderade IT-bolag under hysterin 1995-2000 men det fungerade som sagt betydligt sämre under normala tider. Tekniken förändrar världen i allt snabbare takt och den som inte hänger med i utvecklingen får problem.

När han till sist för några år sedan investerade stort i IBM så var det utan tvekan det faktum att detta bolag var så gammalt och hade tjänat pengar så länge som attraherade honom. I fjol sålde han de sista aktierna och det hade utan tvekan varit en hemsk investering. Det Buffett misstagit för kontinuitet var i själva verket en åldrande verksamhet och aktien visade med tiden detta.

Buffetts investering i Apple har sedan slutet av hösten 2017 gjort Berkshire till Appels fjärde största aktieägare med 3 % av aktierna. Denna investering visar på en ny förståelse för tillväxtens betydelse liksom att även tekniktunga produkter kan vara omgärdade av breda vallgravar. Den investering som påbörjades när Apple hade fallit till 95 dollar för två år sedan har blivit en enormt god affär.

 

Modern värdeinvestering

Värdeinvestering tillämpas idag som sagt av massor av investerare och fondförvaltare. Men datorerna kan idag på nolltid plocka fram alla företag som uppfyller precis de krav vi ställer i frågan vad gäller nyckeltal och annat. Eftersom datorerna lika omedelbart handlar aktier i stora mängder på denna information har vi människor ingen möjlighet att överlista marknaden enbart genom att räkna fram dessa saker och handla själva. Uppenbara felprissättningar rättas alltså till omedelbart. Det gör också att lågt respektive högt PE på många sätt blir en rak funktion av nyckeltalen, ändras något så korrigeras kursen snabbt.

För att överlista datorerna måste vi använda våra hjärnor till de saker vi är bättre än datorerna på- se logiska samband, dra slutsatser utifrån vad vi ser om kring oss och göra sannolikhetsbedömningar om hur framtiden kommer att bli för företaget. Vi kan till skillnad från en dator t.ex. förstå varför vinsten faller just nu och varför det är sannolikt att detta kommer att vända inom en viss tid och passa på och köpa. När vinsterna till sist ökar är det för sent, då korrigeras kursen som bekant omedelbart upp.

Det är alltså mer förnuft och känsla och mindre uträkningar som gäller nu och detta kommer inte att ändras. Den som utvecklar en förmåga att hitta vinnarna blir som alltid rimligt belönad. Precis som Buffett har blivit.

Tags:

Anmäl dig till vårt exklusiva nyhetsbrev idag!

Skräddarsydda e-postmeddelanden

Ingen SPAM någonsin!

Alt coin news

Avprenumerera närsomhelst

Efter registrering kan du även få enstaka specialerbjudanden från oss via e-post. Vi kommer aldrig sälja eller lämna ut dina uppgifter till tredjeparter. Se vår sekretesspolicy här.