Home > Del 2: Vem dominerar i ett candlestick?

Del 2: Vem dominerar i ett candlestick?

Vi har kommit till andra delen i artikelserien om candlestick och hur de kan användas för att bättre förstå psykologin bakom kursrörelser. I föregående artikel beskrevs hur ett candlestick var uppbyggt och hur det är användaren som bestämmer tidsindelningen på börsen, ingen annan. I denna artikel får du lära dig hur candlestick kan användas för att se om du skall befinna dig bland säljarna eller köparna.

Del 1: Grunderna i Candlesticks
Del 2: Vem dominerar i ett candlestick?
Del 3: Ta eller tappa kontrollen
Del 4: Vanliga formationer och psykologin bakom
Del 5: Nackdelar med candlestick

 

Som de flesta känner till fluktuerar börsen och ibland känns det som om någon högre makt kan se när man genomför en order, för så fort man tryckt på köpknappen vänder kursen nedåt… I föregående artikel gick vi igen att tidsindelningen i diagrammen är något som vi gör bara för oss själva, handeln på börsen har inga tidsindelningar, förutom när börsen är stängd. Om du har dina diagram inställda på 15 minuter blir naturligtvis diagrammen ”långsammare” än för någon som tradar med 5 minutersinställning, vilket kan innebära att femminutershandlarna är nöjda med sina vinster ungefär samtidigt som du lägger din order. Generellt är det svårare att lyckas ju kortare tidsinställning man använder sig av, därför avråder jag från att ställa in diagrammen på kortare tid än 5 minuter.

Candlestick-trendstyrka-300x212

Studerar man ett kursdiagram där kursen trendar uppåt ser man att det efter ungefär 3 till 7 uppåtgående gröna (kan vara blå och vita) kursstaplar ofta kommer några röda staplar innan kursen på nytt vänder upp. På samma sätt är det vid nedgång, efter 3-7 nedåtgående kursstaplar kommer det några gröna på andra hållet. Dessa kursstaplar ser jag som gyttjepölar och de kan bland annat bero på vinsthemtagningar, orsaken är dock egal, det viktigaste är bara att vi vet att de kommer.

Varje affär är volymmässigt neutral eftersom någon köper lika många aktier som säljs. Om köparna av en aktie är villiga att betala ex.vis 80,00 kronor men säljarna begär 80,25 kronor blir det naturligtvis ingen affär genomförd. För att en affär skall genomföras måste antingen säljarna accepteras köparnas bud på 80,00 kronor, eller köparna vara tillräckligt angelägna att inte missa racet så att de höjer köppriset till 80,25 kronor.

Om köparna är tillräckligt angelägna/giriga accepteras priset som säljarna begär och priset stiger så länge girigheten är större än rädslan för att förlora pengar. När priset har stigit börjar som regel de som köpte tidigt att börja ta hem vinsterna och säljer, genom att gå ner till det pris som köparna är villiga att betala, priset vänder ner. Ju mer angelägna säljarna är att komma ur sina positioner, desto längre kommer priset att sjunka. Psykologiskt dominerar den som ser till att affären genomförs.

När en positiv eller negativ trend skapats upptäcker allt fler vad som är på väg att hända och ansluter sig hellre till flocken än att göra tvärtom. Precis som Sir Isaac Newton upptäckte, långt innan börsen var påtänkt, strävar ett föremål i rörelse att fortsätta i samma riktning. På börsen fungerar det precis likadant. Det krävs mindre ansträngning att förstärka en pågående trend, än att vända trendriktningen. Ju starkare en trend är, desto längre kursstapel.

candlestick_dominans

Jag brukar likna en uppåtgående trend vid att dra en pulka uppför en backe, det går lätt i början men efterhand blir det jobbigt och den som drar måste vila. Skulle för många hoppa på pulkan kommer de som klev på sist att trilla av när det blir fullt i pulkan, tills den blir tillräckligt lätt att dra, då fortsätter färden upp mot backens topp.

I förra veckans artikeln fick vi lära oss att en kursstapel som färgades grön var en kursstapel där stängningskursen var högre än öppningskursen och en röd stapel hade lägre stängningskurs än öppningskurs. Om varje affär som sker under en kursstapels livslängd görs genom att köparna hela tiden accepterar det pris säljarna begär kommer vi förmodligen att få en lång grön kursstapel, en stark trend. På motsvarande sätt får vi en lång röd kursstapel om säljarna hela tiden vill bli av med innehaven även om de bara får så mycket betalt som köparna begär.

Vem dominerar då om vi ställer in diagrammet på 1 timme och kursen stiger oavbrutet i 30 minuter för att sedan falla tillbaks och skapa en svans på ovansidan med en stängning under kursstapelns mitt? Gränsen går vid 50 procent! Det innebär att om köparna till en början dominerar avsluten och skapar en lång grön kursstapel som säljarna efter hand eliminerar genom att ”ta över” och pressa undan mer än hälften av kursstapeln, då är det oavgjort. Skulle säljarna pressa undan mer än hälften av den gröna färgen (köparna) är det istället säljarna som dominerar, trots att stapeln fortfarande är grön.

Man skulle kunna påstå att en kursstapel som har en svans på ovansidan som är mer än halva den totala längden av kursstapeln borde ersättas med röd färg, men vi får istället föreställa oss svansen som förlorad mark.

På motsvarande sätt blir det när varje affär som sker under kursstapelns längd sker till ett allt lägre pris. Säljarna är angelägna om att komma ur sina positioner, oavsett vilket pris köparna begär. I detta fall skulle vi få en kursstapel som var kraftfullt röd, en lång röd body. Om köparna däremot börjar acceptera det pris som säljarna begär kommer köparna att ta över och skapa en svans på nedsidan som ett minne av förlorad mark för säljarna. Ju längre body en kursstapel har, desto större är köp- eller säljtrycket.

Om svansen på ovansidan är mer än hälften av den totala kursstapeln har säljarna tagit över och dominerar. På motsvarande sätt är det om mer än halva kursstapeln består av en svans på nedsidan, då har köparna tagit över.

candlestick-dominans2-300x213

I föregående artikel fick vi lära oss att det inte existerar någon ”tidsinställning” på börsen, det är vi som anger detta för att lättare förstå vad som händer. Det är därför viktigt att förstå att en kursstapel i en tidsinställning kan bli något helt annat om tiden förändras. En röd kursstapel i ett femminutersdiagram tolkas som att vi har en negativ trend. Om denna följs av en grön kursstapel får vi en formation som kallas Bullish Engulfing som är en vändningsformation för uppgång. Om diagrammet istället hade varit inställt hade vi fått en Hammer som har en liten body upptill och en lång svans på nedsidan. Man bör därför studera de senaste kursstaplarna och ”lägga ihop dessa” för att få en bättre bild av vart det blåser.

I kapitel fyra som kommer att handla om formationer och psykologin bakom formationer kommer jag att gå in mer på hur flera kursstaplar förändrar psykologin.

Som jag nämnde ovan skall det till mer kraft för att vända en trend än att förstärka en redan stark trend. När en trend är stark och vi får en kursstapel med en kraftfull body är sannolikheten kring 70 procent att nästa kursstapel skall få samma färg. Med denna kunskap och att varje rörelse i genomsnitt varar mellan 3 och 7 kursstaplar har vi en ganska bra edge för att inte råka komma in precis när kursen är på väg att vända.

Candlestick-trendstyrka01-300x212

I nästa artikel kommer jag att förklara mer om hur man kan se vem som är på väg att tappa eller ta över kontrollen.